477/1983

Given i Helsingfors den 27 maj 1983

Gymnasielag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Gymnasiets uppgift och uppbyggnad samt inrättande av gymnasium

1 §

Gymnasiet är en skolform på mellanstadiet som fortsätter grundskolans fostrande verksamhet. Gymnasiet meddelar den allmänbildande undervisning som behövs för inledande av högskoleutbildning och annan gymnasiebaserad yrkesinriktad utbildning.

Med gymnasium avses nedan kommunalt gymnasium, om inte annat följer av 7 kap.

2 §

Gymnasiet bör ha som mål att fostra sina elever till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor och samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja.

Gymnasiets undervisning och övriga verksamhet bör inriktas på att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för en allsidig personlighetsutveckling och som behövs i samhället, i arbetslivet, vid yrkesval och för fortsatta studier samt för skyddande av livsmiljön och naturen och som bidrar till att främja den nationella kulturen och de nationella värdena samt det internationella samarbetet och freden ävensom jämställdheten mellan könen.

Gymnasiet skall vid fullgörandet av sin uppgift sträva efter nära samförstånd och samarbete med hemmen genom att stöda dem i deras fostrande uppgifter.

3 §

Gymnasiet bygger på grundskolans lärokurs och är treårigt.

Gymnasium kan ha kvällslinje, om vilken med nedan stadgade undantag gäller vad som stadgas i lagen om kvällsgymnasier (478/83).

4 §

Statsrådet kan bevilja kommun tillstånd att inrätta gymnasium.

Förutsättning för inrättande av gymnasium är att gymnasiet är påkallat av ett utbildningsbehov.

Statsrådet kan bevilja kommun tillstånd till sådan ändring av gymnasiums verksamhetsform som avser inrättande av kvällslinje vid gymnasiet, under förutsättning att kvällslinjen är påkallad av ett bildningsbehov. Undervisningsministeriet kan bevilja tillstånd till annan ändring av gymnasiums verksamhetsform.

2 kap.

Gymnasiets förvaltning

5 §

Gymnasium skall ha en direktion som består av nio medlemmar. Av medlemmarna skall en väljas bland gymnasiets lärare, en inom den övriga personalen och två bland eleverna.

Om gymnasium har kvällslinje, skall direktionen ha elva medlemmar. Av medlemmarna skall en väljas bland gymnasiets lärare, en bland lärarna vid gymnasiets kvällslinje, en bland den övriga personalen, två bland gymnasiets elever och en bland eleverna på gymnasiets kvällslinje.

Angående närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden stadgas genom förordning och bestäms i instruktion. Gymnasiets rektor är direktionens sekreterare.

Utan hinder av vad som är stadgat i 1 och 2 mom. kan till direktionen för gymnasium som inleder eller avslutar sin verksamhet utses endast fem medlemmar.

6 §

Andra medlemmar i direktionen än de som skall väljas bland lärarna, inom den övriga personalen och bland eleverna samt deras personliga suppleanter väljs på det sätt som i kommunallagen (953/76) är stadgat om direktion; på samma sätt utses bland dem ordförande och vice ordförande. Minst tre av de ovan nämnda medlemmarna och av deras suppleanter skall likväl utses bland elevernas vårdnadshavare. Skolnämnden kan kalla elevernas vårdnadshavare till ett möte för att bereda dem tillfälle att yttra sig om de medlemmar och suppleanter för dem som skall väljas in i direktionen och som avses i detta moment, i enlighet med vad som stadgas genom förordning och närmare bestäms i instruktion. En eller flera av de i detta moment avsedda medlemmarna jämte personliga suppleanter kan väljas från annan kommun än den som upprätthåller gymnasiet, varvid om val av medlemmar och om deras valbarhet gäller vad som är stadgat i 104 § 1 mom. kommunallagen.

Den medlem jämte suppleant som skall utses bland lärarna, den medlem jämte suppleant som skall utses inom den övriga personalen och de medlemmar jämte suppleanter som skall utses bland eleverna väljs bland personer som lärarkåren, den övriga personalen respektive elevkåren inom sig har föreslagit. På grundval av vart och ett av dessa förslag förrättas särskilt val av medlem och dennes personliga suppleant med iakttagande av samma förfarande som när direktionens ordförande och vice ordförande utses. De medlemmar och de suppleanter för dem som väljs bland dem som elevkåren föreslagit inom sig utses för ett läsår i sänder. Elev som väljs till medlem av direktionen skall ha fyllt 15 år. Till medlem och suppleant som avses i detta moment kan fullmäktige i den kommun som upprätthåller gymnasiet utse även personer som bor i andra kommuner.

Om medlem eller suppleant som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen inte längre är anställd vid gymnasiet, eller om medlem eller suppleant som valts av eleverna inte längre är elev i gymnasiet, skall i hans ställe väljas ny medlem eller suppleant. Har medlem eller suppleant som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen på viss tid skilts eller avhållits från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift, eller har medlem eller suppleant som valts bland eleverna på viss tid avstängts eller avhållits från skolgång, är han under denna tid förhindrad att fungera som medlem av direktionen.

7 §

Gymnasiedirektionen är behörig att handha uppgifter som gäller främjandet och övervakningen av gymnasiets verksamhet, förvaltningen, utvecklandet av den fostran och undervisning som ges i gymnasiet, samarbetet mellan gymnasiet och hemmet och mellan gymnasiet och det omgivande samhället samt upprätthållandet av gymnasiets arbetsro, i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

En del av skolnämndens uppgifter kan genom instruktion överföras på direktionen i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

8 §

Gymnasiums lärarkår består av rektor, lärare och timlärare.

På lärarkåren ankommer att planera och främja skolarbetet samt att deltaga i upprätthållandet av arbetsron i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

9 §

Gymnasium skall ha en elevkår. Elevkåren består av gymnasiets elever.

På elevkåren ankommer att planera och främja elevernas gemensamma aktiviteter och skolarbetet i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

10 §

Medlemmarna av den personal i gymnasium och dess kvällslinje som handhar andra uppgifter än undervisning sammanträder för att uppgöra i 6 § avsett förslag samt fullgöra övriga gemensamma uppgifter som är stadgade för dem, på det sätt som stadgas genom förordning.

Skolnämnden beslutar vid behov i vilka möten en i 1 mom. avsedd person skall deltaga. En person kan deltaga i endast ett gymnasiums möten.

11 §

Gymnasium skall ha en rektor.

Arbetar gymnasium och grundskolas högstadium i samma byggnad eller byggnadsgrupp, kan det i instruktion bestämmas att föreståndaren för grundskolans högstadium skall handha även de uppgifter som ankommer på gymnasiets rektor. Med tillstånd av skolstyrelsen kan det på motsvarande sätt i instruktionen bestämmas att föreståndaren för grundskolan skall handha de uppgifter som ankommer på både gymnasiets rektor och föreståndaren för grundskolans hög- och lågstadium.

På rektor ankommer att leda, handleda och övervaka undervisningen och fostran i gymnasiet samt att fullgöra de uppgifter inom förvaltning, ekonomi och undervisning som tilldelats honom. Närmare stadganden och bestämmelser om rektors uppgifter utfärdas genom förordning och vid behov i instruktion.

12 §

I gymnasium finns en biträdande rektor, i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

Skolnämnden utser en biträdande rektor bland gymnasiets lärare efter att ha hört lärarkårens medlemmar och direktionen. Biträdande rektor utses tills vidare, och hans förordnande kan återkallas då skäl föreligger därtill.

Beslut om fördelningen av rektors uppgifter mellan rektor och biträdande rektor fattas av skolnämnden, om inte annorlunda stadgas genom förordning.

13 §

Gymnasium kan ha en vice rektor.

Beträffande val av vice rektor och återkallande av förordnande gäller vad som i 12 § 2 mom. är stadgat om biträdande rektor.

3 kap.

Gymnasiets arbetstid och undervisning

14 §

Gymnasiets läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

15 §

Gymnasiets läsår omfattar, med undantag för gymnasiets högsta årskurs, 190 arbetsdagar. Undantag från antalet arbetsdagar kan av särskild orsak göras, i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

Skolstyrelsen fastställer antalet arbetsdagar under läsåret för gymnasiets högsta årskurs.

16 §

Elevernas arbetsmängd får inte vara större än att de, med beaktande av den tid som används för skolgången, skolvägen och hemuppgifterna, får tillräcklig tid för vila, rekreation och fritidsintressen.

17 §

Gymnasiets undervisningsspråk är antingen finska eller svenska. Inom samernas hembygdsområde kan elever som talar samiska undervisas på detta språk.

Vid undervisning i det andra inhemska språket och i främmande språk får respektive språk användas såsom undervisningsspråk. Vid undervisning i andra ämnen får annat språk än gymnasiets undervisningsspråk tillfälligt användas såsom undervisningsspråk i enlighet med skolstyrelsens anvisningar.

18 §

I gymnasiets läroplan skall i enlighet med vad som stadgas genom förordning ingå modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, religion, filosofi, psykologi, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. I läroplanen skall dessutom ingå elevhandledning.

Läroplanen kan utöver vad som är stadgat i 1 mom. omfatta även andra ämnen som hänför sig till gymnasiets uppgifter. Till läroplanen hör även ämnesövergripande temastudier. I gymnasiet kan finnas elevklubbar. Gymnasieundervisning kan försiggå även utanför skolan.

En del av undervisningen kan baseras på ämnesval, lärokurser av olika omfattning och frivilligt deltagande.

19 §

I gymnasiet meddelas religionsundervisning i enlighet med trosbekännelsen i det religionssamfund till vilket flertalet av eleverna hör.

Om minst tre elever som hör till evangelisklutherska kyrkan eller minst tre elever som hör till ortodoxa kyrkosamfundet med stöd av religionsfrihetslagen (267/22) befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, skall för dem ordnas undervisning enligt deras egen trosbekännelse. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

När minst tre till samma religionssamfund hörande elever, som inte får i 2 mom. avsedd undervisning, i enlighet med religionsfrihetslagen har befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, skall för dem anordnas religionsundervisning i enlighet med deras trosbekännelse, om de kräver det. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

Om minst tre elever som inte hör till ett religionssamfund i enlighet med religionsfrihetslagen har befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, undervisas de i livsåskådningskunskap. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

20 §

Statsrådet beslutar, efter att ha hört skolstyrelsen, om timfördelningen mellan läroämnena och om de allmänna grunderna för denna samt om det timantal som skall användas för undervisningen, i enlighet med vad som stadgas genom förordning. Skolstyrelsen meddelar allmänna anvisningar om uppgörande av kommunal läroplan och om undervisningen i läroämnena samt beslutar om de lärokurser som gäller för hela riket.

Kommunerna uppgör läroplan för gymnasiet i enlighet med vad som stadgas genom förordning. För finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasier utarbetas skilda läroplaner. Läroplanen skall med undantag för den arbetsplan som utgör en årlig del av den underställas länsstyrelsen för fastställelse i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

21 §

Om bildande av undervisningsgrupper i gymnasiet stadgas genom förordning. Har annat ej stadgats i förordning, beslutar statsrådet vid behov om grunderna för bildande av undervisningsgrupper.

22 §

I gymnasiet skall i enlighet med vad som stadgas genom förordning årligen anordnas studentexamen i syfte att klarlägga om eleverna har uppnått tillräcklig mogenhet och förvärvat de kunskaper gymnasiets lärokurser förutsätter.

Angående rätt för andra än gymnasiets elever att deltaga i studentexamen stadgas genom förordning.

4 kap.

Gymnasiets elever

23 §

Om grunderna för intagning av elev i gymnasium stadgas genom förordning.

Angående gemensam antagning av elever till gymnasier och andra läroanstalter som bygger på grundskolans lärokurs stadgas genom förordning.

Gymnasium är skyldigt att enligt skolstyrelsens anvisningar taga emot privatelever.

Finner länsstyrelsen att beslut som angår intagning av elev eller privatelev i gymnasium är felaktigt, kan den bestämma att eleven eller privateleven skall tagas in i gymnasiet.

24 §

Elev i gymnasium skall sköta sina uppgifter samvetsgrant, uppträda korrekt, följa gymnasiets ordningsregler och hantera skolans egendom med omsorg.

25 §

Elev som inte låter sig rätta genom andra disciplinära åtgärder i gymnasiet kan av direktionen avstängas för en viss tid, högst tre månader, eller av skolnämnden för alltid.

26 §

Beslut om terminsavgift för elever i gymnasium fattas av kommunfullmäktige i den kommun som upprätthåller gymnasiet.

Går elev i gymnasium i annan kommun än den där han har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort i början av terminen, är elevens hemkommun skyldig att till den kommun som upprätthåller gymnasiet betala den av eleven föranledda andelen av gymnasiets till statsandel berättigande driftskostnader, från vilka har avdragits de enligt lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78) beräknade statsandelarna och -understöden samt de hos eleverna uppburna terminsavgifterna, som skall vara minst så stora att de motsvarar de grunder som fastställts av statsrådet, och gymnasiets övriga inkomster.

Grunderna för nedsättning av och befrielse från terminsavgifter bestäms av undervisningsministeriet.

5 kap.

Tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare vid gymnasium

27 §

I gymnasium kan finnas en rektorstjänst och lärartjänster. Lärartjänsterna är tjänster som äldre lektor, yngre lektor, ämneslärare och studiehandledare.

Med tjänsteinnehavare avses i denna lag ordinarie innehavare av tjänst och interimistisk handhavare av tjänst som nämns i 1 mom. Med interimistisk handhavare av tjänst avses den som handhar vakant tjänst och vikarie.

I gymnasium kan finnas timlärare i tjänsteförhållande.

28 §

Två eller flera gymnasier i samma kommun kan ha gemensamma tjänster.

Om det är ändamålsenligt kan lärartjänsterna vid gymnasium inrättas såsom tjänster vid kommunens skolväsen.

Vid gymnasium kan i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar inrättas lärartjänst vars handhavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i grundskola i samma kommun.

Då ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver det, kan i gymnasium i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar inrättas lärartjänst vars handhavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i ett eller flera gymnasier eller en eller flera grundskolor som hör till annan avtalskommuns eller andra avtalskommuners skolväsen.

29 §

Beslut om inrättande och indragning av tjänster i gymnasium samt omorganisation av dem fattas av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan även för högst tre år i sänder förordna att tjänst inte skall besättas såsom ordinarie, om det är sannolikt att tjänsten ej kommer att behövas varaktigt.

Lärartjänsterna skall vara så många som antalet undervisningstimmar varaktigt förutsätter. De timmar för vilka det inte är ändamålsenligt att inrätta en lärartjänst får anförtros timlärare.

Tjänst vid gymnasium kan indragas, om för avlöning av tjänsteinnehavare, i enlighet med vad som stadgas genom förordning, inte beviljats statsandel eller tjänsten anses obehövlig. Indrages gymnasium, upphör samtidigt tjänsterna, om de inte överförs till annat gymnasium.

30 §

Ordinarie tjänsteinnehavare vid gymnasium, vars tjänst indrages, beviljas utan ansökan avsked av kommunstyrelsen, såvida denna inte utan att bevilja honom avsked med hans samtycke förflyttar honom till tjänst vid annat gymnasium eller vid kvällsgymnasium eller grundskola i samma kommun.

Tjänsteinnehavare som i enlighet med 1 mom. utan ansökan beviljats avsked kan med sitt samtycke senare förflyttas till tjänst vid gymnasium, kvällsgymnasium eller grundskola i samma eller annan kommun. Om förflyttning till tjänst i samma kommun beslutar kommunstyrelsen och i fråga om tjänst i annan kommun skolstyrelsen.

I 1 och 2 mom. avsedda förflyttningar får göras utan att tjänsten förklaras ledig att sökas.

31 §

Till ordinarie tjänst vid gymnasium kan utnämnas endast finsk medborgare. Till ordinarie innehavare av lärartjänst i främmande språk vid gymnasium kan likväl utnämnas även annan än finsk medborgare.

Angående behörighetsvillkoren för tjänsteinnehavare och timlärare vid gymnasium stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskild orsak bevilja dispens från dessa krav.

32 §

Vakant tjänst skall ledigförklaras, om ej laga hinder föreligger eller tjänsten anses överflödig. Sedan ansökningstiden utgått skall skolnämnden bland de sökande som uppfyller de stadgade behörighetsvillkoren till tjänsten välja den skickligaste och lämpligaste. Nämnden kan dessutom för varje vakant tjänst uppställa högst två sökande på reservplats. Tjänsten kan likväl, om skolans fördel anses kräva det, ånyo förklaras ledig att sökas. Innan rektorstjänst besätts skall skolnämnden höra skolans direktion samt dem som hör till lärarkåren.

Skolnämnden skall delge sökanden sitt beslut på anslagstavla i enlighet med 7 § 1 mom. 2 punkten lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66). Om någon av sökandena inom 14 dagar från det han fick kännedom om beslutet skriftligen kräver det, skall skolnämnden underställa sitt beslut länsstyrelsen för fastställelse. Anser sig länsstyrelsen inte kunna fastställa valet, skall den återförvisa ärendet till skolnämnden för ny behandling. Nytt eller reviderat beslut skall underställas länsstyrelsen på motsvarande sätt. Länsstyrelsen skall fastställa nytt eller reviderat beslut, såvida inte den uppenbart skickligaste och lämpligaste sökanden har förbigåtts vid valet eller förfarandet i övrigt varit felaktigt. Om länsstyrelsen inte heller nu fastställer valet, skall den underställa skolstyrelsen ärendet för avgörande. Om vägande skäl föreligger, kan skolstyrelsen bestämma vilken av sökandena som skall antagas till tjänsten.

Vid antagande av handhavare av vakant tjänst skall i tillämpliga delar iakttagas vad som stadgas i denn paragraf om besättande av tjänst såsom ordinarie. Om sökande inte före den 1 augusti blivit utnämnd till vakant tjänst, kan länsstyrelsen likväl förordna interimistisk handhavare av tjänsten för det begynnande läsåret.

Skolnämnden skall antaga vikarie och timlärare. Vikarie och timlärare kan antagas till tjänst eller uppgift utan att denna förklaras ledig.

33 §

Tjänsteinnehavare och timlärare skall fullgöra sina uppgifter sakligt och omsorgsfullt, följa utvecklingen på sitt område och uppträda på det sätt hans ställning förutsätter.

Angående de uppgifter som ankommer på tjänsteinnehavare och på timlärare stadgas genom förordning.

34 §

Kommunstyrelsen beslutar om utbetalning av avlöning till tjänsteinnehavare och timlärare, såvida inte annorlunda bestämts i instruktion.

Undervisningsministeriet kan av särskild orsak berättiga tjänsteinnehavare att för ålderstillägg räkna sig till godo även annan än i tjänstekollektivavtal överenskommen anställningstid, dock högst åtta år.

35 §

Avlöning eller annan av tjänsteförhållande härledd ekonomisk förmån som betalts utan grund kan återindrivas så att den i samband med den eller de följande löneutbetalningarna avdrages från lönen till tjänsteinnehavaren eller timläraren, om han fortfarande är anställd vid samma gymnasium eller hos samma kommun.

Av den avlöning som varje särskild gång utbetalas får inte med stöd av 1 mom. indrivas mera än vad som enligt lag får utmätas av lön.

Då återindrivning inleds skall orsaken därtill och det belopp som skall återindrivas meddelas tjänsteinnehavaren eller timläraren.

Återindrivning av avlöning eller annan av tjänsteförhållande härledd ekonomisk förmån som betalts utan grund skall inledas på det sätt som stadgas i denna paragraf eller i annan ordning anhänggigöras inom tre år efter utgången av det kalenderår under vilket den obehöriga avlöningen eller förmånen har utgivits. Om så inte sker, har rätten till återindrivning gått förlorad.

36 §

Tjänsteinnehavare beviljas tjänstledighet av skolnämnden.

Tjänsteinnehavare som på grund av sjukdom inte förmår sköta tjänsten skall anhålla om tjänstledighet. Underlåter han detta, skall skolnämnden befria honom från tjänstgöring för den tid sjukdomen varar. Om beslutet skall länsstyrelsen omedelbart underrättas. Beslutet kan genast verkställas, såvida länsstyrelsen inte förbjuder detta.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även timlärare.

37 §

Har tjänsteinnehavare eller timlärare gjort sig skyldig till försummelse eller förseelse i sin tjänst eller uppgift eller uppträtt olämpligt, kan han i disciplinär väg bestraffas genom varning eller genom skiljande från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift under högst tre månader. För denna tid går han miste om sin lön och sitt arvode.

Har ordinarie tjänsteinnehavare genom sin verksamhet eller sitt uppträdande inom eller utom tjänsten eller genom försummelse av sina tjänsteåligganden visat att han inte förtjänar det förtroende och den aktning som hans ställning förutsätter, kan han avsättas i disciplinär väg.

38 §

Av länsstyrelsen förordnad tjänsteinnehavare verkställer i disciplinärt ärende undersökning och framlägger dess resultat samt eventuellt straffyrkande för skolnämnden, som efter att ha hört vederbörande avgör ärendet.

Har straffyrkande inte framställts inom fyra månader efter det den omständighet som kunde ha gett anledning till disciplinärt förfarande kommit till länsstyrelsens kännedom, anses saken ha förfallit.

39 §

Under den tid åtal mot tjänsteinnehavare eller timlärare är anhängigt vid allmän domstol får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas mot honom av samma orsak.

Har domstol befriat tjänsteinnehavare eller timlärare från åtal, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om omständighet som ej bör betraktas såsom brott, men som kan föranleda disciplinärt straff.

Har straffyrkande vid disciplinärt förfarande inte framställts inom tre månader efter det domstolens utslag vunnit laga kraft, anses saken ha förfallit.

40 §

Medan tjänsteinnehavare eller timlärare är ställd under åtal eller föremål för disciplinärt förfarande eller undersökning för brott eller disciplinär förseelse, kan skolnämnden avhålla honom från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift. Om sitt beslut skall nämnden omedelbart underrätta länsstyrelsen. Beslutet kan genast verkställas, såvida länsstyrelsen inte förbjuder detta.

Har ordinarie tjänsteinnehavare genom domstols eller myndighets beslut dömts till avsättning, skall skolnämnden omedelbart avhålla honom från tjänsteutövning, även om beslutet inte vunnit laga kraft.

41 §

Skolnämnden kan entlediga interimistisk handhavare av tjänst och timlärare från handhavandet av tjänst eller uppgift, då skäl därtill prövas föreligga.

Förordnande för interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan även återkallas i den ordning i vilken det utfärdats.

42 §

Har tjänsteinnehavare tagit annan anställning som hindrar honom att sköta tjänsten, skall skolnämnden konstatera att hans tidigare tjänsteförhållande har upphört, såvida han inte blivit beviljad avsked eller tjänstledighet eller anant ej särskilt är stadgat i saken.

43 §

Tjänsteinnehavare eller timlärare är skyldig att avgå från sin tjänst eller uppgift den 31 juli det år då han fyller 67 år. Länsstyrelsen kan dock på framställning av skolnämnden låta honom kvarstå i tjänsten eller uppgiften under hela läsår i högst tre års tid därefter, om han ännu förmår sköta sin tjänst eller uppgift.

Utan hinder av vad som är stadgat i 1 mom. kan den som har uppnått avgångsåldern antagas som interimistisk handhavare av tjänst eller timlärare, om ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver det.

Har tjänsteinnehavare eller timlärare på grund av sitt fysiska eller psykiska tillstånd varaktigt förlorat sin arbetsförmåga, är han skyldig att avgå även tidigare än vad som ovan är stadgat. Om han inte själv anhåller om avsked, entledigar skolstyrelsen honom från tjänsten eller uppgiften.

44 §

Länsstyrelsen kan förordna att tjänsteinnehavare skall genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hans hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för att utreda hans förutsättningar att sköta tjänsten. Under samma förutsättningar är tjänsteinnehavare skyldig att lämna länsstyrelsen uppgifter om sitt hälsotillstånd.

De nödvändiga kostnaderna för ovan i 1 mom. avsedda av länsstyrelsen föreskrivna kontroller och undersökningar betalas av statens medel.

45 §

Tjänsteinnehavare och timlärare har med nedan stadgade undantag rätt till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma stadganden som person i tjänste- eller arbetsförhållande till staten. Den pensionsgrundande lönen bestäms utgående från den avlöning som tillkommer vederbörande med stöd av kommunalt tjänstekollektivavtal, vilket godkänts såsom grund för statsandel, och med stöd av denna lag.

Tjänsteinnehavare och timlärare får invalidpension utom i de i lagen om statens pensioner (280/66) stadgade fallen även om han i enlighet med 43 § 3 mom. entledigas från tjänst eller uppgift.

46 §

Då tjänsteinnehavare eller timlärare avlidit, betalas efter honom familjepension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma stadganden som de vilka gäller den som stått i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

6 kap.

Gymnasiets fastighet och lösöre

47 §

Gymnasium skall ha för ändamålet godkänd skolbyggnad eller skollokal. Gymnasium eller del av gymnasium kan, då lokalen anses ändamålsenlig, med länsstyrelsens tillstånd inrymmas i hyreslägenhet eller av kommunen ägd annan lägenhet än skollokal.

48 §

På gymnasiums tomt eller i dess närhet skall finnas ett område som lämpar sig för elevernas raster och idrottsövningar.

Till gymnasium skall anskaffas behövliga inventarier, läromedel och bibiliotek samt annan för skolans verksamhet erforderlig utrustning.

49 §

Kommun kan med skolstyrelsens tillstånd och på de villkor skolstyrelsen bestämmer överföra gymnasiums fastighet eller lösöre eller del därav såsom fastighet och lösöre för grundskola eller allmänt bibliotek i samma kommun.

Genom förordning stadgas om rätten att använda gymnasiefastighet, skollokal eller gymnasiums lösöre till annat ändamål än för kommunens gymnasier. Angående ersättningsgrunderna i fråga om användningen beslutar vid behov kommunfullmäktige, om inte annorlunda bestämts i instruktion.

7 kap.

Privat gymnasium

50 §

Med privat gymnasium avses privat skola där undervisning meddelas i enlighet med gymnasiets läroplan. Till privat gymnasium kan av särskild orsak med statsrådets tillstånd höra klasser som motsvarar grundskolan.

Statsrådet kan bevilja finsk medborgare eller registrerat finskt samfund eller registrerad finsk stiftelse tillstånd att inrätta privat gymnasium under förutsättning att det är påkallat av ett utbildningsbehov.

Benämningen gymnasium får användas endast om läroanstalt för vilken beviljats tillstånd att inrätta gymnasium.

51 §

För elev i privat gymnasium kan elevens hemkommun betala ersättning till upprätthållaren enligt de grunder om vilka är stadgat i 26 § 2 mom., och kommunen är även skyldig därtill, om det privata gymnasiet behövs med tanke på ett i regionalt avseende jämnt fördelat utbud av gymnasial undervisning i kommunen. På privat gymnasium tillämpas även stadgandet i 26 § 3 mom.

52 §

Upprätthållare av privat gymnasium skall för gymnasiets förvaltning tillsätta en direktion, om vilken i tillämpliga delar gäller vad som är stadgat i 5 §. Närmare stadganden utfärdas genom förordning.

Vad som i 2, 3 och 8―10 §§, 11 § 1 och 3 mom. samt 12―25, 47, 48, 56―58, 60 och 69 §§ är stadgat gäller på motsvarande sätt privat gymnasium och dess elever. De uppgifter som stadgats för skolnämnden handhas likväl av det privata gymnasiets direktion.

53 §

Angående privat gymnasiums rektors- och lärarbefattningar samt befattningshavare och timlärare gäller i tillämpliga delar vad som i 29 § 2 och 3 mom. samt 32, 33, 36―41 43 44 och 55 §§ är stadgat om gymnasiets tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare. De uppgifter som stadgats för skolnämnden handhas likväl av det privata gymnasiets direktion.

54 §

Till den som varit anställd vid privat gymnasium och som uppfyller i förordning stadgade villkor betalas av statens medel pension och efter honom familjepension, begravningshjälp och ersättning för begravningskostnader i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

8 kap.

Särskilda stadganden

55 §

De som är anställda hos staten eller kommun samt medlemmarna av gymnasiums förvaltningsorgan får inte för utomstående yppa vad de har fått veta i sina i denna lag förutsatta uppgifter, om saken på grund av sin natur skall hållas hemlig.

56 §

Tillstånd till indragning av gymnasium eller sammanslagning av gymnasier i samma kommun beviljas av undervisningsministeriet.

57 §

Debiterad terminsavgift får i utsökningsväg indrivas utan dom eller utslag i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

58 §

Vid försöksverksamhet och i gymnasium som växer stegvis kan undantag göras från stadgandena i denna lag, i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms av undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriet beslutar om totalbeloppet av de ersättningar för sådana av försöksverksamhet föranledda extra uppgifter som berättigar till statsandel.

59 §

Uppgift som enligt denna lag ankommer på skolnämnden kan genom förordning eller i instruktion som utfärdats med stöd av förordning påföras annan kommunal myndighet eller tjänsteinnehavare.

60 §

Ändring i beslut som länsstyrelsen och skolnämnden fattat enligt denna lag och med stöd av den given förordning söks genom besvär hos skolstyrelsen. Genom förordning kan det likväl stadgas att det besvärsförfarande som avses i kommunallagen skall tillämpas.

Ändring i beslut av tjänsteinnehavare vid gymnasium och av dess direktion söks genom besvär hos skolnämnden. Besvärstiden är fjorton dagar. Om beslutanderätten i ärenden som ankommer på skolnämnden har överförts på tjänsteinnehavare som lyder under nämnden eller på direktionen, iakttages stadgandena om besvär över skolnämndens beslut.

Får elevs vårdnadshavare söka ändring i direktionens beslut eller i annan myndighets beslut som gäller eleven, har även eleven rätt att söka ändring.

61 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

9 kap.

Ikraftträdelsestadganden

62 §

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1984. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte i dem senare företagna ändringar:

1) lagen den 6 oktober 1950 om statsunderstöd åt privata läroverk (493/50);

2) lagen den 26 juli 1968 om statsunderstöd åt kommunala och privata läroverk (468/ 68);

3) lagen den 10 december 1971 om läroverksråd (829/71);

4) lagen den 24 februari 1928 om statens lärdomsskolor av ny typ (74/28);

5) lagen den 3 juni 1966 angående ombildande av privat läroverk till kommunal skola (339/66); och

6) skolordningen för Storfurstendömet Finland av den 8 augusti 1872.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

63 §

Utan hinder av vad som är stadgat ovan betalas pensioner och familjepensioner som beviljats med stöd av lagar som nämnts i 62 § 2 mom. fortfarande, och de i lagarna avsedda anställningsförhållandena berättigar till pension och familjepension i enlighet med vederbörande lag.

64 §

Den som är anställd vid kommunalt läroverk förflyttas, om han samtycker därtill, i mån av möjlighet av kommunstyrelsen till sådan tjänst eller uppgift vid gymnasium eller dess kvällslinje som närmast motsvarar hans tidigare befattning eller uppgift, utan att tjänsten eller uppgiften förklaras ledig.

I fråga om den som är anställd vid privat gymnasium gäller dock i tillämpliga delar vad som är stadgat i 1 mom., om rätten att upprätthålla skolan med skolstyrelsens tillstånd överförs på den kommun där skolan är belägen.

Om kommunstyrelsen inte kan förflytta i 1 eller 2 mom. avsedd person, skall den underrätta skolstyrelsen därom. Skolstyrelsen kan under de förutsättningar som stadgas i 1 eller 2 mom. förflytta honom till tjänst eller uppgift vid grundskola eller kommunalt kvällsgymnasium eller vid gymnasium eller dess kvällslinje i annan kommun.

I 1―3 mom. avsedd förflyttning kan företagas även om vederbörande person inte uppfyller behörighetsvillkoren för den nya tjänsten eller uppgiften, såvida han anses ha förmåga att handha denna.

Kan kommunstyrelsen eller skolstyrelsen inte förflytta i denna paragraf avsedd lärare eller rektor till ny tjänst, får vid gymnasium eller dess kvällslinje eller kommunalt kvällsgymnasium inrättas en tjänst för vederbörande, även om tjänsteinnehavaren inte kan erbjudas en arbetsmängd som motsvarar hans undervisningsskyldighet. Avlöningen i nämnda tjänst bestäms härvid enligt förhållandet mellan undervisningstimmarna och undervisningsskyldigheten i motsvarande tjänst.

65 §

Till dess annan överenskommelse träffas gäller angående av avtal beroende villkor i anställningsförhållandet för tjänster och timläraruppgifter som avses i denna lag vad som avtalats eller bestämts beträffande motsvarande statliga tjänster och uppgifter.

I 64 § avsedd person erhåller, då han anställs vid grundskola, gymnasium eller dess kvällslinje eller kommunalt kvällsgymnasium, såsom personligt tillägg skillnaden mellan den enligt tidigare stadganden och bestämmelser utgående avlöningen och den avlöning eller lön han får i den nya anställningen. Med avlöning avses i denna lag grundlön jämte ålders-, tjänste-, dyrorts- och fjärrortstillägg samt på stadganden och bestämmelser grundat personligt tillägg.

66 §

Har på person som förflyttats till anställning vid gymnasium i hans anställning vid kommunalt läroverk tillämpats stadgandena i lagen om reglering i vissa fall av personalens ställning vid indraget statsläroverk (10/72), skall de fortfarande tillämpas på honom i hans anställning vid gymnasiet.

På den som varit anställd vid privat gymnasium och handhaft andra uppgifter än undervisning och som med stöd av 64 § har förflyttats till anställning vid gymnasium, kommunalt kvällsgymnasium eller grundskola tillämpas stadgandena i lagen om reglering av pensioner och familjepensioner för vissa funktionärer och till tjänstepersonalen hörande personer vid privat läroverk, som ombildats till kommunal grundskola (13/72) så som om vederbörande i enlighet med 2 § i nämnda lag skulle ha förflyttats från anställning vid privat läroverk till anställning vid grundskola.

Vad som är stadgat i 2 mom. gäller även den som då denna lag träder i kraft förflyttas från anställningsförhållande som avses i 20 § 4 mom. förordningen om kommunala och privata läroverk (444/70) till ett i 2 mom. avsett anställningsförhållande. Angående pensionsskyddet för den som samtidigt handhar andra uppgifter än undervisningsuppgifter vid grundskola och gymnasium gäller likväl vad som är stadgat i lagen om pensionsrätt för personer som fullgör vissa för grundskola och kommunalt läroverk gemensamma uppgifter (416/82).

67 §

Tidigare gällande pensionsstadganden tillämpas på den som har gjort sådan anmälan som avses i 4 § lagen angående införande av lagen om statens pensioner (281/66) eller i ikraftträdelsestadgandet i förordningen den 9 december 1966 angående ändring av förordningen om privata läroverk (617/66).

Tidigare gällande stadganden om familjepension, begravningshjälp och ersättning för begravningskostnader tillämpas i fall som avses i 4 § lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner (775/68).

68 §

Sådant gymnasialstadium vid kommunalt läroverk som avses i förordningen om kommunala och privata läroverk blir när denna lag träder i kraft kommunalt gymnasium. Gymnasium och mellanskola vid kommunalt läroverks kvällslinje blir på motsvarande sätt kvällslinje vid kommunalt gymnasium och dess grundskolestadium.

Privat läroverks gymnasialstadium som avses i förordningen om kommunala och privata läroverk ombildas då denna lag träder i kraft till ett i 50 § avsett privat gymnasium, och privat läroverks mellanskolestadium som avses i nämnda förordning till sådana klasser i privat gymnasium som motsvarar grundskolan. Sådant gymnasium och sådan mellanskola vid privat läroverks kvällslinje som avses i nämnda förordning blir kvällslinje vid privat, gymnasium och dess grundskolestadium.

69 §

Läroplan som uppgjorts med stöd av tidigare gällande stadganden och bestämmelser är i kraft tills en med stöd av 20 § uppgjord läroplan har fastställts.

Regeringens proposition 30/82
Kulturutsk. bet. 18/82
Stora utsk. bet. 295/82

Helsingfors den 27 maj 1983

Republikens President
Mauno Koivisto

Undervisningsminister
Kaarina Suonio

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.