361/1983

Given i Helsingfors den 8 april 1985

Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Vårdnad om barn

Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna.

Barn skall ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg.

Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål.

Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Barnet bör stödas och uppmuntras i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet.

2 §
Umgängesrätt

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor.

Barnets föräldrar skall i ömsesidigt samförstånd och genom att beakta framför allt barnets bästa verka för att syftet med umgängesrätten vinns enligt principerna i 1 §.

3 §
Barnets vårdnadshavare

Vårdnadshavare är barnets föräldrar eller de som anförtrotts vårdnaden om barnet.

Vårdnaden upphör då barnet fyller aderton år eller om barnet därförinnan ingår äktenskap.

4 §
Vårdnadshavarens uppgifter

Vårdnadshavaren skall trygga barnets utveckling och välfärd på det sätt som stadgas i 1 §. Vårdnadshavaren har i detta syfte rätt att bestämma om barnets vård, uppfostran och boningsort samt i övriga personliga angelägenheter.

Vårdnadshavaren skall, innan han fattar beslut i barnets personliga angelägenheter, samtala om saken med barnet, om det med beaktande av barnets ålder och utveckling samt frågans natur är möjligt. När han fattar beslutet skall han taga hänsyn till barnets åsikt och önskemål.

Vårdnadshavaren företräder barnet i dess personliga angelägenheter, om inte i lag är annorlunda stadgat.

5 §
Samarbete mellan vårdnadshavare

Barnets vårdnadshavare ansvarar gemensamt för de uppgifter som hör till vårdnaden om barnet och fattar gemensamt beslut som gäller barnet, om inte annorlunda är stadgat eller bestämt.

Kan någon av vårdnadshavarna inte till följd av resa eller sjukdom eller av annan orsak deltaga i beslut som gäller barnet och skulle dröjsmål med beslutet medföra olägenhet, är hans samtycke i saken inte nödvändigt. Ärende som har avsevärd betydelse för barnets framtid kan vårdnadshavarna dock endast avgöra gemensamt, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver annat.

2 kap.

Vårdnadshavare och umgängesrätt

6 §
Vårdnadshavare på grund av födsel

Är barnets föräldrar gifta med varandra när barnet föds, är de båda vårdnadshavare för barnet. Är föräldrarna inte gifta med varandra när barnet föds, är modern vårdnadshavare för barnet.

Ar den ena föräldern ensam sitt barns vårdnadshavare och ingår föräldrarna äktenskap med varandra, blir de båda vårdnadshavare för sitt barn.

7 §
Avtal mellan föräldrarna angående vårdnad om barn och umgängesrätt

Föräldrar kan avtala om

1) att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt;

2) att barnet skall bo hos den ena föräldern, om föräldrarna inte bor tillsammans;

3) att vårdnaden om barnet anförtros den ena föräldern ensam;

4) att barnet på det sätt som föräldrarna avtalar har rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor.

8 §
Fastställelse av avtal

Avtal angående vårdnad om barn och umgängesrätt skall ingås skriftligt, och det skall för fastställelse föreläggas socialnämnden i den kommun där barnet har sin hemort. När socialnämnden prövar om avtalet kan fastställas, skall den beakta barnets bästa och barnets egna önskemål på det sätt som stadgas i 10 och 11 §§. Avtal får inte fastställas om ingendera av barnets föräldrar är barnets vårdnadshavare.

Avtal som fastställts av socialnämnden är gällande och kan verkställas såsom laga kraft vunnet domstolsbeslut.

9 §
Domstols beslut angående vårdnad om barn och umgängesrätt

Domstolen kan besluta

1) att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt;

2) att barnet skall bo hos den ena av sina föräldrar, om föräldrarna inte bor tillsammans;

3) att vårdnaden om barnet anförtros den ena föräldern ensam;

4) att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros en eller flera personer som gett sitt samtycke till detta;

5) att barnet har rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor.

Om föräldrarna eller den ena av dem är vårdnadshavare för sitt barn, kan domstolen enligt 1 mom. 4 punkten anförtro vårdnaden åt en eller flera personer i stället för föräldrarna endast om med hänsyn till barnet synnerligen vägande skäl talar för detta.

Domstolen kan vid behov ge föreskrifter om vårdnadshavarens uppgifter, rättigheter och skyldigheter samt, om barnet har två eller flera vårdnadshavare, besluta om uppgiftsfördelningen mellan vårdnadshavarna. Då domstolen fattar beslut om umgängesrätten skall den ge närmare föreskrifter om de villkor som skall gälla för umgängesrätten och rätten att hålla barnet hos sig.

Domstolen skall, då den avgör ärende som gäller vårdnaden, beakta barnets bästa och barnets egna önskemål enligt vad som stadgas i 10 och 11 §§.

10 §
Avgörande av ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt

Ärende som angår vårdnad om barn och umgängesrätt skall avgöras framför allt enligt vad som är bäst för barnet. I detta syfte skall särskild uppmärksamhet fästas vid hur vårdnaden och umgängesrätten bäst kan ordnas i framtiden.

Ärende, som gäller anförtroende av vårdnaden åt båda föräldrarna eller åt den ena föräldern eller som gäller umgängesrätten, skall avgöras i överensstämmelse med vad föräldrarna avtalar, såvida föräldrarna eller den ena av dem är barnets vårdnadshavare och det inte finns skäl att antaga, att avgörandet skulle strida mot barnets bästa.

11 §
Utredande av barnets önskemål och åsikt

I ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt skall barnets egna önskemål och egen åsikt utredas i den utsträckning som det med beaktande av barnets ålder och utveckling är möjligt, om föräldrarna inte är eniga om saken, såvida barnet vårdas av någon annan än sin vårdnadshavare eller om detta annars med tanke på barnets bästa bör anses viktigt.

Barnets åsikt skall utredas på ett hänsynsfullt sätt och med beaktande av barnets utvecklingsstadium samt så att förhållandet mellan barnet och föräldrarna inte blir lidande därav.

12 §
Ändring av avtal och beslut

Avtal som fastställts av socialnämnden eller domstols beslut angående vårdnad om barn eller umgängesrätt kan ändras, om förhållandena ändrats efter det avtalet fastställdes eller beslut gavs eller då anledning härtill annars föreligger.

3 kap.

Rättegång

13 §
Laga domstol

Ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt skall göras anhängigt vid underrätten på den ort där barnet har sin hemort.

14 §
Anhängiggörande och rätt att föra talan

Ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt görs anhängigt genom ansökan som kan göras av barnets föräldrar gemensamt, den ena föräldern, barnets vårdnadshavare eller socialnämnden.

Om barn till följd av vårdnadshavarens död saknar vårdnadshavare, kan ansökan göras även av barnets släkting eller annan som står barnet nära.

I samband med ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt kan också yrkas att underhållsbidrag till barnet skall fastställas eller att fastställt underhållsbidrag skall ändras.

15 §
Hörande av förälder och vårdnadshavare samt barn

När ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt handläggs, skall domstolen bereda barnets föräldrar och vårdnadshavare tillfälle att bli hörda, såvida kallelse kan delges dem.

Barn kan höras personligen i domstolen, om det av vägande skäl är nödvändigt för att ärendet skall kunna avgöras. Hörande kan ske endast om barnet ger sitt samtycke därtill och det är uppenbart att det inte kan skada barnet.

16 §
Inhämtande av utredning av socialnämnden

I ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt skall domstolen inhämta utredning av socialnämnden i den kommun i vilken barnet, barnets föräldrar, barnets vårdnadshavare och den som föreslagits bli vårdnadshavare har sin hemort. Utredning skall dock inte inhämtas, om det är uppenbart att ärendet kan avgöras utan dylik utredning.

Om det under pågående utredning framgår att ärendet enligt vad som är stadgat i 7 § kan avgöras genom ett avtal mellan föräldrarna, skall socialnämnden ge föräldrarna behövlig hjälp att ingå avtalet.

17 §
Interimistiska förordnanden

Då ärende som gäller vårdnaden om barn eller umgängesrätt är anhängigt vid domstol, kan domstolen interimistiskt bestämma hos vem barnet skall bo och om umgängesrätten samt om villkoren härvid. Om särskilda skäl föreligger, kan domstolen bestämma vem som skall anförtros vårdnaden om barnet tills ärendet avgörs slutligt.

Ändring får inte sökas i domstolens interimistiska förordnande.

Interimistiskt förordnande är i kraft tills domstolen fattar slutligt beslut i ärendet, om inte förordnandet därförinnan återtages eller ändras.

4 kap.

Särskilda stadganden

18 §
Förordnande om att barn skall återlämnas

Har barn vars hemort är i Finland förts utomlands utan vårdnadshavarens samtycke, kan domstol på ansökan av vårdnadshavaren förordna att barnet skall återlämnas. Förordnande kan även ges, om barnet med vårdnadshavarens samtycke förts utomlands, men inte återlämnats inom avtalad, förutsatt eller skälig tid.

I 1 mom. avsett förordnande skall ges, om del inte är uppenbart att vårdnadshavaren samtyckt till förfarandet eller därefter antingen uttryckligen eller tyst godkänt det. Då ärendet handläggs behöver de som har del i saken inte höras, om detta skulle fördröja behandlingen av ärendet.

I beslut genom vilket förordnats att barn skall återlämnas får ändring inte sökas.

19 §
Verkställighet av utslag som inte vunnit laga kraft

Domstols beslut angående vårdnad om barn eller umgängesrätt och fråga om hos vem barnet skall bo kan genast verkställas även om det inte vunnit laga kraft, såvida annat inte har bestämts i beslutet.

20 §
Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

21 §
Ikraftträdelse- och tillämpningsstadgande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Stadgandena i denna lag skall tillämpas även i fråga om barn som är fött innan lagen trätt i kraft. Stadgandena i denna lag skall också tillämpas i ärende som är anhängigt vid domstol när lagen träder i kraft samt i ärende som gäller ändring av beslut, vilket innan lagen trätt i kraft har givits i ärende som angår vårdnad eller umgängesrätt.

Sedan denna lag trätt i kraft skall på barnets vårdnadshavare tillämpas vad som i lag eller förordning är stadgat om de uppgifter som ankommer på förmyndare för barn och om förmyndares rätt att företräda barnet i angelägenheter som rör dess person eller underhåll.

Då i lag eller förordning hänvisas till ett lagrum som ersatts med ett stadgande i denna lag, skall stadgandet i denna lag tillämpas.

Regeringens proposition 224/82
Lagutsk. bet. 11/82
Stora utsk. bet. 272/82

Helsingfors den 8 april 1983

Republikens President
Mauno Koivisto

Justitieminister
Christoffer Taxell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.