663/1965

Given i Helsingfors den 17 december 1965.

Gruvförordning.

På föredragning av handels- och industriministern stadgas med stöd av 72 § gruvlagen den 17 september 1965 (503/65):

1 kap.

Förbehåll.

1 §.

I 7 § gruvlagen avsett förbehållsområde skall vara sammanhängande och om möjligt fyrsidigt och rätvinkligt.

Den karta, som skall åtfölja förbehållsanmälan, skall vara uppgjord minst i skalan 1: 400 000.

Är förbehållare enligt 1 § gruvlagen icke inmutningsberättigad utan särskilt, av statsrådet meddelat tillstånd, skall i förbehållsanmälan nämnas, när sådant tillstånd meddelats.

2 §.

Länsman eller magistrat skall genom anteckning på förbehållsanmälan intyga, vilken dag anmälan gjorts, och på begäran till förbehållaren utgiva skriftligt bevis däröver.

Handels- och industriministeriet skall föra förteckning över förbehållsanmälningar och lämna förbehållare meddelande, huruvida förbehållsanmälan godkänts eller förkastats.

3 §.

Förbehållsanmälan må av handels- och industriministeriet förkastas, om det sammanhängande område anmälan avser enligt den till anmälan fogade kartan är så stort, att ovisshet uppstår om det geografiska läget av förbehållsområdet, vilket får omfatta högst 9 kvadratkilometer.

4 §.

Förbehållare må avstå från sin på förbehållsanmälan grundade rätt genom att skriftligt anmäla därom till handels- och industriministeriet.

2 kap.

Inmutning.

5 §.

Inmutningsområdes gränser skola så angivas i inmutningsansökan och utmärkas i den därtill fogade kartan, att de lätt kunna bestämmas i terrängen.

I inmutningsansökan skall särskilt för varje lägenhet och varje område, som icke hör till någon lägenhet, uppgivas arealen av den del därav, som faller inom inmutningsområdet.

Den i 1 mom. avsedda kartan skall uppgöras minst i skalan 1:20000. Utom inmutningsområdet skall kartan omfatta hela det område, inom vilket i 6 § gruvlagen avsedda inmutningshinder kunna förekomma. På kartan skola tydligt utmärkas gränserna för inmutningsområdet och inom detta eller i dess närmaste omgivning liggande gränser för lägenheter och områden, vilka icke höra till någon lägenhet, samt för byar och kommuner, ävensom de inmutningshinder, som avses i 6 § 1 mom. 3―8 punkterna gruvlagen, och av sökanden kända i 1―2 punkterna av samma moment avsedda inmutningshinder samt, i mån av behov, lätt ingenkännliga fasta punkter i terrängen, Kartan skall upptaga nödigbefunna förklaringar.

Ger icke i denna paragraf avsedd karta tillräcklig upplysning om inmutningsområdets geografiska läge, skall till ansökan fogas karta, som är ägnad att klarlägga detta.

Sökes mutsedel med den förmånsrätt ikraftvarande förbehåll medför, skall detta uppgivas i inmutningsansökan.

6 §.

Inmutningsansökan skall åtföljas av ett av vederbörande länsman eller magistrat eller av två med de lokala förhållandena förtrogna personer undertecknat intyg eller annan tillförlitlig utredning om att i 6 § 1 mom. 3―8 punkterna gruvlagen avsedda inmutningshinder icke föreligga.

Vad i 3 § 2 mom. 6 punkten och 6 § 1 mom. 8 punkten gruvlagen är stadgat om kyrkogård eller begravningsplats, avser förutom begravningsplats endast kyrkotomt.

I 6 § 1 mom. 4 punkten gruvlagen avses med fästningsområde områden med befästningsverk och andra för försvarsväsendets behov reserverade, till gränserna bestämda bevakade områden. Fyndlighet må icke inmutas närmare än 100 meter från sådant område.

7 §.

I mutsedel skall angivas:

1) gruvregisternumret;

2) inmutarens namn och hemort samt, om inmutaren är en enskild person, hans yrke;

3) om inmutaren enligt 1 § gruvlagen icke är inmutningsberättigad utan särskilt, av statsrådet meddelat tillstånd, den dag, då sådant tillstånd meddelats;

4) länet, kommunen, byn och lägenheten, där inmutningsområdet är beläget, eller, då fråga är om område, som icke hör till någon lägenhet, motsvarande uppgifter samt särskilt för varje lägenhet och varje område, som icke hör till lägenhet, arealen av den del därav som faller inom inmutningsområdet;

5) inmutningsområdets storlek;

6) inmutningsområdets läge och gränser;

7) inmutningsområdets namn;

8) de gruvmineral, vilka sökanden förmodar förekomma inom området; samt

9) den tid inom vilken utmålsansökan skall göras.

8 §.

Den årliga inmutningsavgift inmutaren skall erlägga till handels- och industriministeriet utgör tre mark per hektar, beräknad enligt den areal, som i mutsedeln finnes angiven för inmutningsområdet.

9 §.

Den årliga inmutningsersättning inmutaren skall erlägga till jordägaren utgör sex mark per hektar enligt den areal, som i mutsedeln finnes angiven för området.

Angående eventuell deponering av inmutningsersättning gäller vad om nedsättande i förvar av penningar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet är särskilt stadgat.

10 §.

I den redogörelse för undersökningsarbeten som avses i 19 § gruvlagen, bör:

1) angivas arten av de utförda undersökningsarbetena samt när och under vems ledning de utförts;

2) redogöras för beskaffenheten av de bergarter, som påträffats vid djupborrning, och resultaten av analyser av dom ävesom de väsentliga resultaten, av anrikningsprov och andra undersökningar, som företagits för utredande av fyndighetens användbarhet: samt

3) uppgivas de viktigaste skälen till att inmutaren icke sökt utmålsläggning.

Till redogörelse för undersökningsarbeten skola fogas kartor, utvisande de väsentliga resultaten av de geologiska, geofysikaliska och geokemiska undersökningar, som företagits på området, borrhålens läge och riktning samt de viktigaste provtagningsställena.

3 kap.

Utmål.

11 §.

Den karta, som skall åtfölja utmålsansökan, skall uppgöras minst i skalan 1: 20 000.

I den utredning om undersökningsarbetena och deras resultat, som bör fogas till ansökan, skall visas, att fyndigheten sannolikt kan utnyttjas. Utredningen skall uppgöras med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 10 § är föreskrivet.

Vill sökanden i utmålet medtaga sådana utom fyndigheten liggande, för dennas utnyttjande nödvändiga områden, som avses i 22 § 1 mom. gruvlagen, eller få i samma paragrafs 4 mom. avsett hjälpområde anvisat utom utmålet, skall till ansökan fogas en i allmänna drag uppgjord plan för utmålets och hjälpområdets utnyttjande eller ock annan utredning till klarläggande av de omständigheter, som inverka på bestämmandet av sagda områdens storlek och form.

12 §.

Förrättningsingenjören åligger att, så snart han mottagit handels- och industriministeriets förordnande om verkställande av utmålsförrättning, ofördröjligen anmäla till lantmäterikontoret, vilka lägenheters områden, som komma att beröras av utmålsläggningen.

I kungörelse om utmålsförrättning skall förrättningsingenjören uppgiva inmutarens namn och hemort, de fastigheter, vilkas område beröres av förrättningen, samt var och när förrättningen äger rum. I kungörelsen skola sakägarna och innehavarna av servituts-, arrende- eller andra rättigheter samt för omkretsrågång, som kan komma att förrättas jämlikt lagen om skifte, jämväl rågrannarna kallas att inställa sig vid förrättningen, sökanden vid äventyr att förrättningen förfaller, om han uteblir utan att anmäla förfall, och övriga sakägare, därest de anse sin fördel det kräva, och uppmanas att medtaga alla kartor och handlingar rörande de av förrättningen berörda lägenheterna samt att förete utredning om sin äganderätt.

Om utmålsförrättning inom stads eller köpings område skall senast 14 dagar före förrättningens begynnelsesammanträde av förrättningsingenjören meddelas stads- eller köpingsstyrelsen. Om förrättning inom landskommuns stads- eller byggnadsplaneområde skall förrättningsingenjören göra motsvarande anmälan till kommunens styrelse.

13 §.

Omkretsrågång i samband med utmålsförrättning skall verkställas såsom en fristående förrättning, för vilken förrättningsingenjören skall utverka förrättningsnummer hos lantmäterikontoret.

I samband med utmålsförrättning må flyttning av råmärke inom utmålet företagas, varvid stadgandena i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning. Vid behov skola råmärkena inom utmålet bindas vid fixpunkter.

14 §.

Utmålets gränser skola vid förrättningen uppgås och rösläggas med iakttagande av vad i förordningen om skifte är stadgat. Över utmålet skall uppgöras karta i skalan 1:4000 eller 1:5000, såframt icke särskilda skäl påkalla avvikelse från dessa skalor.

Vad i 1 mom. är stadgat om utmål, gäller även nyttjoområde som avses i 33 § 2 mom. och hjälpområde som avses i 22 § 4 mom. gruvlagen. Hjälpområde må dock utmärkas i terrängen och på kartan med angivande av områdets mittlinje, såframt områdets vidd och läge med beaktande av uppgifterna i protokollet och beskrivningen bli tillräckligt noggrant bestämda. Hjälpområdes läge i förhållande till utmålet skall dessutom vid behov klarläggas med hjälp av en särskild karta.

Om utmålsläggning skall ske så nära annat utmål, att ovisshet om utmålens läge i förhållande till varandra kan uppstå, skall förrättningsingenjören uppgöra en särskild karta över området, av vilken utmålens gränser tydligt framgå.

15 §.

Protokoll över utmålsförrättning skall uppgöras av förrättningsingenjören.

I protokollet antecknas de sakägare som kallats till förrättningen och de som inställt sig personligen eller genom ombud. I protokollet skola även intagas framställda yrkanden samt fattade beslut och grunderna för dem.

Verkställes omkretsrågång i samband med förrättningen, skall i protokollet redogöras för orsakerna till omkretsrågången och vad därvid företagits.

Häftar fastighet på grund av inteckning eller eljest för fordran eller rätt, skall i protokollet nämnas, att angående erläggande, nedsättning och fördelning av ersättning samt angående försummelse av fullgörelse skall gälla, vad i fråga om expropriation av fast egendom för allmänt behov är stadgat.

I protokollet, som undertecknas av alla förrättningsmän, skola möjligen företagna omröstningar och resultaten av dem antecknas.

Förrättningsmännen skola vid behov uppgöra värderingsinstrument för ersättningarnas bestämmande.

Förrättningsingenjören skall senast 14 dagar före förrättningens slutsammanträde bereda vederbörande lantmäterikontor eller stads- eller köpingsstyrelse tillfälle att före slutsammanträdet inkomma med utlåtande om kartan och beskrivningen.

Förrättningsingenjören skall tillse, att protokollet över förrättningen samt karta, beskrivning och värderingsinstrument äro färdiga att företes för sakägarna vid förrättningens slutsammanträde.

16 §.

Har utmålsförrättning förfallit, skall förrättningsingenjören göra anmälan därom till handels- och industriministeriet.

Sedan de vid utmålsförrättningen tillkomna handlingarna varit offentligt framlagda och därom kungjorts på sätt i 38 § 2 mom. gruvlagen är stadgat, skall förrättningsingenjören utan dröjsmål tillställa handels- och industriministeriet protokollet över förrättningen samt karta och beskrivning jämte två avskrifter av dem ävensom värderingsinstrument, bevis över kungörandet samt övriga vid förrättningen tillkomna handlingar.

17 §.

Till den anmälan, som skall göras för införande av utmålsförrättning i jordregister eller tomtbok, skall handels- och industrinunisteriet foga avskrift av utmålssedeln jämte bilagor.

Har gruvrättsinnehavaren frånträtt sin rätt eller har sagda rätt förklarats förverkad och beslutet därom vunnit laga kraft, skall handels- och industriministeriet för anteckning i jordregistret eller tomtboken göra anmälan om att gruvrätten förfallit.

18 §.

I utmålssedel skall angivas:

1) gruvregisternumret;

2) gruvrättsinnehavarens namn och hemort samt, då gruvrättsinnehavaren är en enskild person, hans yrke;

3) länet, kommunen, byn och lägenheten, som gruvrätten angår eller, då fråga är om område, som icke hör till någon lägenhet, motsvarande uppgifter ävensom särskilt för varje lägenhet och varje område, som icke hör till lägenhet, arealen av den del därav som faller inom utmålet samt dess nyttjo- och hjälpområde;

4) de gruvmineral, för vilkas utnyttjande utmålet närmast har blivit lagt;

5) utmålets namn;

6) dagen då utmålsläggningen ägt rum; samt

7) dagen då utmålsläggningen vunnit laga kraft i andra avseenden än i fråga om ersättning.

Då utmålssedel gives i fall, som avses i 39 eller 78 §§ gruvlagen, skola motsvarande uppgifter införas däri.

Till utmålssedeln skall fogas i original det vid utmålsförrättningen uppgjorda protokollet jämte karta och beskrivning samt, om ändring sökts i förrättningen, avskrift av det utslag, som givits med anledning av ändringsansökan.

19 §.

Den årliga utmålsavgift gruvrättsinnehavaren skall erlägga till jordägaren utgör tjugo mark per hektar. Utmålsavgiften gäller även hjälpområde.

Utmålsavgiften skall erläggas till fullt belopp även för kalenderår under vilket gruvrätten förfallit eller förklarats förverkad.

20 §.

Om jordägare och gruvrättsinnehavare icke överenskommit om den i 45 § gruvlagen avsedda brytningsavgiften, äger vardera rätt att hos handels- och industriministeriet anhålla om dess fastställande.

Ifall de grunder, som inverka på gruvmineralens ekonomiska värde, undergått väsentlig förändring, äger i 1 mom. avsedd sakägare rätt att hos handels- och industriministeriet anhålla om jämkning av brytningsavgiften.

Med anledning av ansökan om fastställande eller jämkning av brytningsavgift skall andra parten beredas tillfälle att yttra sig, innan gruvnämndens utlåtande i saken inbegäres.

Handels- och industriministeriet må, då brytningsavgiften fastställes, samtidigt besluta om grunderna för dess beräkning och ordningen för dess utbetalning.

4 kap.

Tillsynen över gruvarbete.

21 §.

Gruvnämndens ordförande och övriga medlemmar, vilkas antal ej får överskrida sex, förordnas av handels- och industriministeriet för tre kalenderår i sänder. Till nämnden skola höra företrädare för gruvindustrin, jordägarna och gruvarbetstagarna, varjämte den geologiska, bergstekniska och juridiska sakkunskapen skall vara tillräckligt företrädd. Nämnden utser inom sig viceordförande och äger rätt att antaga sekreterare.

Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse och är beslutför, då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna äro närvarande.

Angående nämndens ordförande, medlemmar och sekreterare samt av nämnden hörda sakkunniga tillkommande arvoden samt resekostnadsersättningar och dagtraktamenten gäller vad om statskommitteer är stadgat.

22 §.

Idkare av gruvdrift skall, innan i 56 § gruvlagen avsett arbete påbörjas eller avslutas, göra anmälan därom till handels- och industriministeriet.

23 §.

Över inspektion av gruva skall uppgöras protokoll, som undertecknas av den som verkställt inspektionen.

Protokollet skall mot kvitto utgivas till idkaren av gruvdriften eller till företrädare för honom. Protokollet eller avskrift därav skall förvaras vid gruvan.

5 kap.

Särskilda stadganden.

24 §.

Då ändring sökes i beslut i den ordning 67 § gruvlagen stadgar, skall iakttagas, vad om ändringssökande i förvaltningsärenden är stadgat.

Angående sökande av ändring i omkretsrågång och flyttning av råmärke i samband med utmålsförrättning gäller vad i lagen om skifte är stadgat.

25 §.

Den som ansökt om mutsedel så ock inmutare och gruvrättsinnehavare skall ofördröjligen anmäla adressförändring till handels- och industriministeriet för anteckning i gruvregistret.

26 §.

Idkare av gruvdrift, som icke är gruvrättsinnehavare, skall i tillämpliga delar iakttaga vad i 49 § gruvlagen är stadgat.

27 §.

På rättsförhållanden, som uppkommit före denna förordnings ikraftträdande, tillämpas under de förutsättningar, som stadgas i 73 § gruvlagen, stadgandena i förordningen den 24 mars 1943 angående verkställigheten och tillämpningen av gruvlagen (276/43) och i förordningen den 15 december 1950 om ändring av förordningen angående verkställigheten och tillämpningen av gruvlagen (619/50), dock så, att den ursprungliga årliga försvarsavgiften för utmål är tvåhundrafemtio mark.

28 §.

Då utmål som lagts enligt tidigare lag genom beslut av handels- och industriministeriet underställes den nya lagen, skall ministeriet, så snart beslutet vunnit laga kraft, till sökanden utgiva utmålssedel.

29 §.

Handels- och industriministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av denna förordning och om uppgörandet av de handlingar, som jämlikt gruvlagen skola insändas till ministeriet, samt om ärenden angående gruvarbete, gruvanordningar och arbetsskydd i gruvor.

30 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

Helsingfors den 17 december 1965.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Handels- och industriminister
T. A. Wiherheimo.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.