418/1935

Given i Helsingfors den 20 december 1935.

Förordning om ändring av förordningen angående verkställighet av språklagen.

På föredragning av justitieministern stadgas härmed, i stöd av 25 § i språklagen den 1 juni 1922, att 1, 2, 5, 8 och 9 §§ i förordningen den 29 december 1922 angående verkställighet av nämnda lag skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §.

För åstadkommande av sådana laggilla översättningar, som omförmälas i 3 § 2 mom., 5 § 2 mom., 8 § 2 mom. och 9 § av språklagen, skola vid statsrådets translatorsbyrå vara anställda lagfarna translatorer för såväl finska som svenska språket.

Anmäler domstol eller länsstyrelse sig själv önska antingen helt och hållet eller delvis ombesörja erforderliga översättningar, göre därom framställning hos justitieministeriet, vilket i sådant fall uti ärendet meddelar förordnande för den tjänsteman, som berättigas att utföra laggilla översättningar. Tjänstemannen skall härvid verkställa översättningar mot. avgift enligt fastställd taxa.

2 §.

Då med stöd av 5 § 2 mom., 8 § 2 mom. eller 9 § i språklagen på statens bekostnad laggill översättning av originala handlingar skall verkställas, eller då jämlikt 3 § 2 mom. av språklagen handlingar böra på sakägarens bekostnad översättes, insände vederbörande myndighet, såvitt myndigheten icke själv erhållit förordnande att ombesörja översättningen, handlingarna till statsrådets translatorsbyrå, som bör draga försorg om skyndsam översättning av dem.

5 §.

Därest i fall, då staten icke är skyldig att bekosta översättning, myndighet i kommun, församling eller annat självstyrelsesamfund eller enskild sakägare önskar erhålla laggill översättnitng av handlingar, som tillkommit hos statens eller självstyrelsesamfunds myndighet, eller få en verkställd översättning av sådana handlingar till riktigheten behörigen bestyrkt av statsrådets translatorsbyrå eller tjänsteman, som förordnats att utföra översättningar, utföre omförmälda translatorsbyrå eller tjänsteman uppdraget mot avgift enligt fastställd taxa.

Vad i 1 mom. om avgift för översättning är sagt, gälle även beträffande översättning, som nämnes i 3 § 2 mom. av språklagen.

8 §.

Där ämbetsdistrikt eller självstyrelseområde omfattar kommuner med olika språk eller tvåspråkiga kommuner, skall vid tillämpning av stadgandet i 2 § 2 mom. språklagen, såvitt ej i 3, 4, 12 och 16 §§ av lagen är särskilt stadgat, såsom myndighets ämbetsdistrikt anses varje till distriktet eller området hörande kommun för sig och språket i varje ärende rätta sig efter den kommun, i vilken ärendet då med avseende å orten skulle underlyda myndighetens behörighet eller, därest ärendet ej sålunda hänför sig till någon särskild kommun, efter den kommun, från vilken sakägaren är.

Där enligt 1 mom. det språk, som bör användas, skall rätta sig efter två eller flere till distriktet eller området hörande kommuner, som hava olika språk eller av vilka någon är tvåspråkig, eller skulle, där sakägarna äro från annat distrikt eller område eller av annan anledning, ingen kommun, enligt vad ovan i denna paragraf är sagt, utgöra grund för bestämmande av det språk, som skall användas, må dika språk såsom i tvåspråkigt ämbetsdistrikt begagnas.

Vad ovan i denna paragraf är stadgat om kommun såsom grund för det språk, som i varje särskilt fall bör användas, gälle i tillämpliga delar även beträffande statsjärnvägarnas trafikplatser.

9 §.

Förutom med avseende å kommandospråket, som alltid är finska, anses militärt truppförband sammanfört i syfte att bilda ett enspråkigt truppförband eller enspråkigt, såvida däri sammanförts värnpliktiga med samma modersmål, finska eller svenska, eller om de värnpliktigas antal, vilka tillhöra den andra språkgruppen, är mindre än tio procent av de värnpliktigas vid truppförbandet hela antal. Truppförband anses sammanfört utan avseende å modersmål och således tvåspråkiga om antalet av dem, som tillhöra den andra språkgruppen, i detsamma utgör tio procent av de värnpliktigas hela antal eller därutöver.

Med truppförband avses bataljon eller därmed jämförlig truppenhet.

Militär stabs eller annan myndighets eller inrättnings ämbetedistrikt anses enspråkigt, därest dess verksamhet hänför sig blott till truppförband, staber eller ämbetsdistrikt. och självstyrelseområden med samma språk, men i annat fall beträffande varje truppförband, stab eller ämbetsdistrikt och självstyrelseområde hava samma språk som det truppförband, den stab eller det ämbetsdistrikt eller självstyrelseområde, vartill dess verksamhet hänför sig.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1936.

Helsingfors den 20 december 1935.

Republikens President
P. E. Svinhufvud.

Justitieminister
Eric J. Serlachius.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.