220/1935

Given i Helsingfors den 7 juni 1935.

Lag innefattande stadganden om domsagornas förvaltning.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas härmed:

1 kap.

Om notarie och andra biträden.

1 §.

Häradshövding till biträde tillsättes i varje domsaga en notarie, som avlagt för domartjänst stadgade kunskapsprov.

2 §.

Notarie förordnas av hovrätten, sedan häradshövdingen beretts tillfälle att yttra sig därom, vem till befattningen bör antagas.

Förordnandet utfärdas för högst ett år i sänder, men kan, då skäl därtill förekommer, av hovrätten återkallas.

3 §.

Notarie tillkommer arvode ur statsmedel med 27,000, 24,000 eller 21,000 mark i året enligt indelning i klasser, vilken fastställes med beaktande av domsagans storlek och rådande ortsförhållanden.

4 §.

Biträden, som förutom notarien erfordras för domsagans behöriga förvaltning, skola av häradshövdingen antagas och avlönas.

5 §.

Notarien bör efter häradshövdingens anvisningar biträda denne vid skriv- och uppsättningsgöromål och andra kansliarbeten samt i häradshövdingens ställe mottaga handlingar och anmälningar, utfärda och bestyrka utdrag ur och avskrifter av handlingar, som förvaras i domsagans arkiv, och utfärda på dem grundade intyg, dock ej gravationsbevis.

För notarien kan även genom förordning stadgas skyldighet att i häradshövdings ställe uppgöra och till vederbörande översända förteckningar samt statistiska och andra uppgifter.

6 §.

Är häradshövding jävig eller av tjänsteresa eller av annan angiven orsak förhindrad, äger notarien i hans ställe utfärda stämningar och kallelser ävensom, i brådskande fall, träffa avgöranden, som häradshövding bör vidtaga utan nämnd.

7 §.

Å ort, där häradshövding är bosatt, bör han eller notarien eller ock, vid hinder för dem vardera, annat lämpligt biträde, som av häradshövdingen för sådant fall skriftligen berättigats att i hans ställe fullgöra i 5 § 1 mom. nämnda åligganden, stå att träffa under viss tid varje söckendag å domsagans arkiv eller å annan angiven plats.

8 §.

Angående semester, tjänstledighet och vikarie för notarien stadgas i förordning.

2 kap.

Om häradshövdings semester och tjänstledighet.

9 §.

Semesterledighet tillkommer häradshövding årligen under sex veckor å tid, som av hovrätten bestämmes. Ledigheten skall förläggas till sådan tid, att i domsagan då ej hålles lagtima ting och ej heller, såvitt möjligt, särskilt viktiga ärenden förekomma.

10 §.

Tjänstledighet eller befrielse från förrättande av ting eller från fullgörande av annat åliggande må beviljas häradshövding, där det till följd av laga förfall eller av annat tvingande skäl är påkallat.

Häradshövding må ock, ifall han därom anhåller och det med hänsyn till domsagans förvaltning finnes ändamålsenligt, för högst ett år i sänder befrias från handläggningen av vissa slags ärenden i domsagan överhuvud eller i visst tingslag.

11 §.

Tjänstledighet och befrielse från tjänsteåligganden beviljas häradshövding för högst tre månader av hovrätten samt för längre tid av högsta domstolen.

12 §.

Där hovrätten eller högsta domstolen beviljar häradshövding tjänstledighet eller befrielse från tjänsteåligganden, äger den tillika förordna vikarie. Hovrätten förordne ock vikarie för semestertiden samt då vikarie i andra än redan nämnda fall erfordras för högst tre månader, varemot vikarie för längre tid förordnas av högsta domstolen. Intill dess högsta domstolen beslutat i ärende, som ankommer på dess avgörande, drage hovrätten, där omständigheterna sådant påkalla, försorg om tjänstens bestridande.

13 §.

Till vikarie för häradshövding skall förordnas skicklig person, som avlagt för domartjänst stadgade kunskapsprov, vunnit erfarenhet i domarvärv eller i egenskap av notarie eller eljest såsom biträde hos häradshövding gjort sig väl förtrogen med åligganden, som vid handhavande av domartjänst förekomma. Ej må person under tjugofem år till vikarie förordnas.

För semestertiden eller vid tillfälligt hinder må till vikarie för häradshövding förordnas notarien i domsagan, såframt han innehar kompetens därtill och det eljest finnes lämpligt.

14 §.

Har häradshövding enligt 10 § beviljats tjänstledighet eller befrielse från tjänsteåligganden, skall vikarien erhålla ersättning för sitt uppdrag av häradshövdingen. Ersättningen fastställes av hovrätten efter vad lämpligt och skäligt är; vilja vederbörande därom sig emellan överenskomma, upprätte skriftligt avtal och underställe det hovrättens prövning.

Notarie, som under häradshövdings semesterledighet eller vid tillfälligt hinder bestrider häradshövdingstjänst, tillkommer därför icke särskild ersättning. Förordnas för semestertiden annan vikarie, erhåller han ersättning ur statsmedel.

15 §.

Angående vikarie tillkommande löneförmåner, där häradshövdingstjänst är ledig eller häradshövding är medlem av statsrådet eller av lagberedningen eller inkallad till krigstjänst eller ock avhållen eller för viss tid skild från tjänstgöring eller undergår frihetsstraff, gälle, vad därom är särskilt. stadgat.

3 kap.

Särskilda stadganden.

16 §.

För tjänstefel åtalas notarie i hovrätt.

17 §.

Över hovrätts beslut, varigenom häradshövdings ansökan om tjänstledighet eller om befrielse från tjänsteåligganden avslagits, så ock över avgörande enligt 14 § 1 mom. må besvär kunna anföras i högsta domstolen.

18 §.

Vad i lösen, registrerings- eller andra dylika avgifter influtit, skall av notarien samt i fall, som nämnts i 14 §, av vikarien redovisas till häradshövdingen, vilken å sin sida bör ansvara för de särskilda kostnader, som av notariens eller vikariens tjänsteåtgärd påkallas.

19 §.

I ersättning för de kostnader staten enligt denna lag åsamkas för domsagans förvaltning skall häradshövding erlägga fast avgift enligt olika klasser, i vilka domsagorna skola indelas, med 16,000, 12,000 eller 8,000 mark om året. Indelningen i klasser verkställes med beaktande av vad tjänsten utöver den ordinarie avlöningen inbringar.

Kan häradshövding visa, att den i 1 momentet nämnda icke ordinarie inkomsten, efter avdrag av alla andra med domsagans regelbundna förvaltning förenade kostnader än ersättningen enligt sagda moment, ej uppgår till vad han enligt fastställd indelning i klasser borde erlägga, vare icke pliktig att utgiva mera än vad som motsvarar det sålunda beräknade överskottet.

20 §.

Expedition, avskrift, bevis och annan dylik handling må kunna från häradshövding erhållas med post, på sätt om rätt att av myndighet erhålla handlingar med posten i allmänhet är gällande eller för visst fall särskilt stadgats.

21 §.

Beträffande den, vilken i fall, som nämnts uti 15 §, är förordnad att bestrida domartjänst, samt i tillämpliga delar även om annan vikarie för häradshövding gälle, vad ovan i denna lag om häradshövding sagts.

22 §.

Angående mottagande av vad och missnöjesanmälan i häradshövdings frånvaro lände fortfarande till efterrättelse, vad därom är stadgat.

23 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat, må högsta domstolen, där särskilda skäl föreligga, på framställning av hovrätten besluta, att notariebefattning i någon domsaga skall under viss tid lämnas obesatt.

Vad i 14 § 2 mom. är stadgat om utgivande av ersättning ur statsmedel åt vikarie samt i 19 § om häradshövdings ersättningsskyldighet till staten, äge ej tillämpning i domsaga, där notariebefattning jämlikt 1 momentet lämnats obesatt.

24 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936. Därigenom ändras 1 kap. 10 § och 11 kap. 1 § rättegångsbalken, 2 punkten i kungörelsen den 15 augusti 1883, 11 § 1 mom. i lagen den 29 december 1923 om grunderna för avlöning i statens tjänster och befattningar samt brevet den 3 december 1799. Tillika skola 1 och 2 punkterna i förordningen den 15 februari 1763 samt breven den 11 februari 1774, 19 juni 1792 och 5 april 1842 upphöra att gälla, varjämte även övriga stadganden, såvitt de stå i strid med denna lag, upphävas eller ändras.

Före ovannämnda dag för lagens ikraftträdande skola hovrätterna vidtaga erforderlig åtgärd för tillförordnande av notarier.

Närmare stadganden angående tillämpningen av denna lag samt verkställigheten av 13 § 1 mom. utfärdas genom förordning.

Helsingfors den 7 juni 1935.

Republikens President
P. E. Svinhufvud.

Justitieminister
Eric J. Serlachius.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.