Beaktats t.o.m. FörfS 871/2019.

9.5.2003/351

Yrkeshögskolelag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 14.11.2014/932, som gäller fr.o.m. 1.1.2015.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (12.8.2011/953)
Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på yrkeshögskolor som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

2 §
Yrkeshögskolornas plats i utbildningssystemet

Yrkeshögskolorna är en del av högskolesystemet. Yrkeshögskolorna och universiteten bildar tillsammans högskoleväsendet.

3 § (24.7.2009/564)
Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

En yrkeshögskola har självstyrelse i fråga om sina inre angelägenheter.

En yrkeshögskolas lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och studerande i utbildning som leder till examen hör till yrkeshögskolan som dess medlemmar. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vem som är anställd i huvudsyssla.

4 §
Yrkeshögskolornas uppgifter

Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter, att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet. Då yrkeshögskolorna fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande. (24.7.2009/564)

Yrkeshögskolorna ger vuxenutbildning och utvecklar den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen.

3 mom. har upphävts genom L 28.6.2013/484. (28.6.2013/485)

5 §
Samarbete med omvärlden

En yrkeshögskola skall utföra sina uppgifter så att den samarbetar med näringslivet och det övriga arbetslivet särskilt inom den egna regionen samt med inhemska och utländska högskolor och andra läroanstalter.

2 kap

Yrkeshögskolornas huvudmän

6 § (28.6.2013/485)
Tillstånd för yrkeshögskola

Statsrådet kan bevilja en kommun, en samkommun eller en registrerad sammanslutning tillstånd för yrkeshögskola. För att tillstånd ska beviljas krävs att yrkeshögskolan fyller ett utbildningsbehov och att sökanden har ekonomiska och operativa förutsättningar att sörja för att de uppgifter som avses i 4 § fullgörs på behörigt sätt med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Bestämmelser om ansökan av tillstånd och om vilka handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som har fått tillstånd för yrkeshögskola har rätt att vara huvudman för en yrkeshögskola som meddelar yrkeshögskoleundervisning i enlighet med vad som bestäms om yrkeshögskolans utbildningsuppgift i tillståndet. I tillståndet kan yrkeshögskolan också åläggas utvecklingsförpliktelser och andra förpliktelser som gäller dess uppgifter.

Statsrådet kan ändra eller återkalla tillståndet, om väsentliga förändringar i utbildningsbehovet eller andra orsaker som har samband med driften av yrkeshögskolan kräver detta eller om huvudmannen eller yrkeshögskolans verksamhet inte uppfyller vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. Innan beslut om ändring eller återkallelse av tillståndet fattas ska huvudmannen för yrkeshögskolan ges tillfälle att bli hörd.

7 § (28.6.2013/485)
Utbildningsuppgift

I tillståndet för en yrkeshögskola anges vilka yrkeshögskoleexamina och till dem hörande examensbenämningar yrkeshögskolan ska utfärda (utbildningsansvar). I tillståndet kan vid behov även utbildningsansvaret för varje examen preciseras. I tillståndet anges dessutom vilka högre yrkeshögskoleexamina och till dem hörande examensbenämningar yrkeshögskolan kan utfärda.

I tillståndet bestäms om rätten att i yrkeshögskolan ordna behövlig lärarutbildning för lärare och blivande lärare i yrkeshögskolor och inom yrkesinriktad utbildning (yrkespedagogisk lärarutbildning).

Yrkeshögskolans undervisnings- och examensspråk är finska eller svenska i enlighet med vad tillståndet föreskriver om detta. Yrkeshögskolan får dessutom besluta om användning av andra språk som undervisnings- och examensspråk och i studieprestationerna än det undervisnings- och examensspråk som anges i tillståndet.

3 kap

Styrning och utvärdering av verksamheten

8 §
Målsättning

Statsrådet godkänner, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, för ett visst antal år åt gången en utvecklingsplan för utbildning och forskning, som anger yrkeshögskolornas allmänna utvecklingsmål.

Undervisnings- och kulturministeriet ska för ett visst antal år åt gången komma överens med yrkeshögskolans huvudman och yrkeshögskolan om vilka mål som med tanke på den nationella högskolepolitiken är av central betydelse i yrkeshögskolans verksamhet och om uppföljningen av målen samt om viktiga riksomfattande utvecklingsprojekt. (12.8.2011/953)

Om det inte annars är möjligt att på riksnivå eller regional nivå samordna de enskilda yrkeshögskolornas mål i fråga om volymer, kan undervisnings- och kulturministeriet bestämma det antal studerande som får inleda studier vid yrkeshögskolorna genom att ange det totala antalet nybörjarplatser, vid behov helt eller delvis särskilt för varje examen. (12.8.2011/953)

9 § (30.12.2013/1303)
Utvärdering

Till en yrkeshögskolas uppgifter hör att ansvara för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som yrkeshögskolan ordnar. Yrkeshögskolan ska utvärdera sin utbildning och övriga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla de är. Yrkeshögskolan ska också regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera resultaten av utvärdering som den har ordnat.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013).

4 kap

Yrkeshögskolans förvaltning

10 §
Interna förvaltningsorgan

En yrkeshögskolas interna förvaltning sköts av yrkeshögskolans styrelse och rektor.

11 §
Styrelsen

Rektorn är ordförande för styrelsen. Dessutom är yrkeshögskolans övriga ledning, lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och studerande i utbildning som leder till examen samt näringslivet och det övriga arbetslivet företrädda i styrelsen. (24.7.2009/564)

Antalet medlemmar från varje grupp som avses i 1 mom. skall vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i styrelsen, dock så att de medlemmar som företräder näringslivet och det övriga arbetslivet får utgöra högst en tredjedel av det totala antalet medlemmar i styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan ha suppleanter.

Yrkeshögskolans huvudman beslutar om det totala antalet styrelsemedlemmar och antalet medlemmar från de grupper som avses i 1 mom. I yrkeshögskolans stadgar bestäms om valet av medlemmarna.

Styrelsen utses av yrkeshögskolans huvudman.

12 §
Styrelsens uppgifter

Styrelsens uppgift är att utveckla yrkeshögskolans verksamhet.

Dessutom skall styrelsen

1) för yrkeshögskolans huvudman lägga fram ett förslag till verksamhets- och ekonomiplan samt budget för yrkeshögskolan,

2) besluta om grunderna för fördelningen av anslag som har beviljats yrkeshögskolan,

3) för yrkeshögskolans huvudman lägga fram förslag till framställning om ändring av yrkeshögskolans utbildningsuppgift,

4) tillsätta övriga kollegiala förvaltningsorgan,

5) godkänna yrkeshögskolans examensstadga,

6) godkänna stadgar för yrkeshögskolans interna förvaltning, samt

7) behandla och avgöra övriga ärenden som föreskrivits eller bestämts för styrelsen eller som till följd av sakens natur hör till styrelsen.

13 §
Rektor, prorektor och den övriga högsta ledningen (24.7.2009/564)

Rektorn leder yrkeshögskolans verksamhet samt behandlar och avgör ärenden som gäller yrkeshögskolans interna förvaltning, om inte något annat föreskrivs i lag, i förordning av statsrådet eller undervisnings- och kulturministeriet eller i yrkeshögskolans stadgar. (12.8.2011/953)

Rektorn utnämns eller anställs av yrkeshögskolans huvudman.

Behörighetsvillkoren för rektor bestäms genom förordning av statsrådet.

En yrkeshögskola kan ha en eller flera prorektorer enligt vad yrkeshögskolans huvudman beslutar. Prorektorerna och den högsta ledningen i övrigt utnämns eller anställs av yrkeshögskolans huvudman. (24.7.2009/564)

13 a § (10.6.2005/413)
Yrkeshögskolans stadgar

I yrkeshögskolans stadgar bestäms om yrkeshögskolans förvaltningsorgans behörighet, uppgifter och mandatperiod, om föredragning, handläggning och avgörande av ärenden i förvaltningsorganen samt om yrkeshögskolans förvaltning i övrigt.

14 §
Huvudmannens uppgifter

Utöver det som föreskrivs någon annanstans i denna lag har yrkeshögskolans huvudman till uppgift att

1) besluta om den strategiska utvecklingen av yrkeshögskolan,

2) besluta om yrkeshögskolans verksamhets- och ekonomiplan samt budget,

3) göra framställning till statsrådet om ändring av yrkeshögskolans utbildningsuppgift, samt

4) vid behov utse en delegation för yrkeshögskolan.

5 kap

Undervisning och examina

15 § (28.6.2013/485)

15 § har upphävts genom L 28.6.2013/484.

16 §
Undervisnings- och forskningsfrihet i yrkeshögskolorna

Yrkeshögskolorna har undervisnings- och forskningsfrihet i utförandet av de uppgifter som avses i 4 §. I undervisningen skall dock iakttas bestämmelser och föreskrifter som gäller utbildningen och undervisningen.

Undervisningen vid yrkeshögskolorna är offentlig. Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter att följa undervisningen begränsas.

17 § (28.6.2013/485)
Undervisningen i yrkeshögskolorna

En yrkeshögskola meddelar inom ramen för sitt tillstånd undervisning som leder till högskoleexamen och yrkespedagogisk lärarutbildning. Dessutom får yrkeshögskolan ordna utbildning som innehåller delar av examina i form av öppen yrkeshögskoleundervisning eller i övrigt som fristående studier samt yrkesinriktade specialiseringsstudier och annan vuxenutbildning.

Studier som hör till en yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och för vilka yrkeshögskolan beviljat den studerande tidsmässigt och innehållsmässigt avgränsad studierätt kan bedrivas som öppna yrkeshögskolestudier eller som andra fristående studier.

Yrkeshögskolan får ordna sådan avgiftsfri utbildning för invandrare som syftar till att ge de studerande språkliga och andra färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier. Bestämmelser om utbildningens omfattning utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

18 § (10.6.2005/411)
Examina och grunderna för examina

Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet. (24.7.2009/564)

I fråga om examina som avläggs vid yrkeshögskolorna, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna föreskrivs genom förordning av statsrådet och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.

Till en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt examensbenämningen och i fråga om yrkeshögskoleexamen vid behov förkortningen YH och i fråga om högre yrkeshögskoleexamen förkortningen högre YH. Närmare bestämmelser om examina utfärdas genom förordning av statsrådet.

19 § (28.6.2013/485)
Undervisningsplaner och studiernas längd

Yrkeshögskolan beslutar om undervisningsplanerna.

Studier som leder till en yrkeshögskoleexamen ska till sin längd motsvara heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl får en utbildning vara längre än så. Studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen ska till sin längd motsvara heltidsstudier under minst ett och högst ett och ett halvt läsår. Yrkeshögskolan ska ordna de studier som leder till en examen så att en heltidsstuderande kan slutföra dem inom nämnda tid.

6 kap

Studerande

20 § (24.7.2009/564)
Behörighet för yrkeshögskolestudier

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt eller fullgjort

1) gymnasiets lärokurs eller examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005),

2) yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller motsvarande tidigare studier,

3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), eller

4) utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för högskolestudier.

(28.6.2013/483)

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan det antas också andra än i 1 mom. avsedda personer som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som efter avlagd examen har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga. Den arbetserfarenhet som krävs ska vara förvärvad före ingången av den termin då utbildningen börjar. Inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans och inom musik kan det i stället för arbetserfarenhet fordras konstnärlig verksamhet av motsvarande omfattning. För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå och som senare avlagt lämplig högskoleexamen kan såsom arbetserfarenhet också godtas arbetserfarenhet inom branschen i fråga från tiden före högskoleexamen.

Till yrkespedagogisk lärarutbildning kan den antas som har en sådan utbildning och arbetserfarenhet som krävs för en lärartjänst eller lärarbefattning vid en yrkeshögskola eller inom en yrkesinriktad utbildning. (28.6.2013/485)

20 a § (12.8.2011/953)
Tillgänglighet och förutsättningar för antagning som studerande

En omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas den som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna, om kraven i 25 a § på säkerhet vid studierna så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder.

I fråga om studier som avses i 25 a § ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 32 § i lagen om yrkesutbildning (630/1998), 11 § 9 punkten i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, 25 a § i denna lag eller 43 a § i universitetslagen (558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det.

Yrkeshögskolan ska ge den som ansöker om att bli antagen som studerande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som hänför sig till studierna.

20 b § (12.8.2011/953)
Tillgång till information vid antagning av studerande

Då det är fråga om studier som avses i 25 a § ska den som ansöker om att bli antagen som studerande på begäran av yrkeshögskolan lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av antagning som studerande samt information om beslut om indragning av studierätten.

Yrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan yrkeshögskola, ett universitet och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den sökandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för antagningen som studerande.

21 § (24.7.2009/564)
Antal studerande

En yrkeshögskola beslutar om det antal studerande som årligen antas till yrkeshögskolan, om inte något annat följer av 8 § 3 mom.

22 § (28.6.2013/483)
Antagning av studerande och mottagande av studieplats

De studerande antas av yrkeshögskolan. De studerande antas för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen.

Vid antagning av studerande till studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen ordnas antagningen av studerande med en gemensam ansökan till högskolorna. Gemensam ansökan till högskolorna används dock inte vid antagning av studerande till annan utbildning än sådan som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) eller vid antagning av överflyttande studerande. En yrkeshögskola kan dessutom fatta beslut om att den gemensamma ansökan inte omfattar utbildning på främmande språk samt sådan utbildning som riktas till en specifik målgrupp och i fråga om vilken yrkeshögskolan har bestämt de sökandes behörighet separat.

Yrkeshögskolan beslutar om grunderna för antagningen av studerande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska då tillämpas på alla sökande i samma grupp.

En del av de studieplatser som ansökan gäller får reserveras för personer som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen. Yrkeshögskolan ska därvid trygga ändamålsenliga ansökningsmöjligheter också för dem som avlagt högskoleexamen och tagit emot en studieplats. Yrkeshögskolan ska se till att möjligheterna för dessa olika grupper av sökande att få en studieplats inte blir oskäligt olika med tanke på jämställdheten mellan sökandena. Vid bedömning av skäligheten beaktas hur stor andel de sökande i olika persongrupper utgör av alla sökande, möjligheten att övergå till studier via andra vägar än den gemensamma ansökan och andra omständigheter som kan jämföras med dessa.

Vid gemensam ansökan utnyttjas det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret (1058/1998). Närmare bestämmelser om förrättandet av gemensam ansökan och om de förfaranden som då tillämpas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i yrkeshögskolans antagningsmeddelande meddela yrkeshögskolan att han eller hon tar emot studieplatsen. Om den som har antagits som studerande inte lämnar detta meddelande inom utsatt tid, går studieplatsen förlorad. I det register för ansökan till högskolorna som avses i 1 § i lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret ska yrkeshögskolan utan dröjsmål göra en anteckning om att studieplatsen har tagits emot.

Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen begära omprövning av antagningsbeslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Resultatet av antagningen får inte med anledning av en begäran om omprövning ändras till nackdel för den som har antagits som studerande. Närmare bestämmelser om förfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

23 § (24.7.2009/564)
Inskrivning

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot sina studieplatser ska på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varefter de antecknas som studerande. De studerande ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer. De studerande kan av grundad anledning ändra sin närvaro- eller frånvaroanmälan under läsåret.

24 §
Studierätt

En studerande har rätt att genomföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen enligt utbildningsprogrammet och undervisningsplanerna samt enligt de grunder som anges i yrkeshögskolans examensstadga. (10.6.2005/411)

En heltidsstuderande skall slutföra de studier som avses i 1 mom. inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår. Denna tid räknas inte in i maximistudietiden. När det gäller andra studerande bestäms i yrkeshögskolans examensstadga om grunderna för maximistudietiden för de studier som avses i 1 mom.

Yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier ska slutföras inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar en studerande undantag från detta. Lärarutbildningsstudier som är avsedda att genomföras på deltid ska slutföras på tre år. (28.6.2013/485)

24 a § (12.8.2011/953)
Rätt till trygg studiemiljö

De studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

Yrkeshögskolan kan godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som främjar den interna ordningen på yrkeshögskolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i yrkeshögskolesamfundet.

I den ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som avses i 2 mom. kan det utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som behövs för tryggheten och trivseln i yrkeshögskolesamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur yrkeshögskolans egendom får hanteras samt om hur man får vistas och röra sig i yrkeshögskolans lokaler och på dess område.

25 §
Förlust av studierätten

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 23 §, förlorar sin studierätt. Om en sådan studerande senare vill inleda sina studier eller fortsätta dem, skall han eller hon på nytt hos yrkeshögskolan ansöka om studierätt.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som anges i 24 § 2 mom. förlorar sin studierätt, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

En studerande kan hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka rättelse i ett beslut som gäller förlust av studierätten inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet.

25 a § (12.8.2011/953)
Indragning av studierätten

När studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken kan yrkeshögskolan dra in studierätten, om

1) den studerande genom att i sina studier upprepade gånger eller allvarligt äventyra någon annans hälsa eller säkerhet har visat sig vara uppenbart olämplig för praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna,

2) det är uppenbart att den studerande inte i fråga om hälsotillstånd och funktionsförmåga uppfyller förutsättningarna för antagning som studerande enligt 20 a § 1 mom., eller

3) den studerande vid ansökan om att bli antagen som studerande har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätt som avses i 20 a § 2 mom. och som kunde ha utgjort hinder för antagning som studerande.

När studierna eller studierelaterad praktik i väsentlig utsträckning förutsätter arbete med minderåriga, kan yrkeshögskolan dra in studierätten om det behövs i syfte att skydda minderåriga och om den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18, 18 a eller 19 §, 20 kap., 21 kap. 1–3 eller 6 §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 1, 2, 3, 4 eller 4 a § i strafflagen (39/1889).

Innan studierätten dras in ska yrkeshögskolan i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till sådan annan utbildning inom yrkeshögskolan i fråga om vilken den studerande uppfyller antagningsvillkoren.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de studier som omfattas av denna paragraf.

25 b § (12.8.2011/953)
Information om indragning av studierätten

Om det finns grundad anledning att misstänka att en studerande har ett hinder i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan enligt 25 a § 1 mom. 2 punkten, kan den studerande åläggas att genomgå kontroller och undersökningar som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om de är nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga. Yrkeshögskolan svarar för kostnaderna för kontroller och undersökningar som denna har bestämt att ska utföras.

Yrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en av yrkeshögskolan anvisad läkare med självständig rätt att utöva yrket, av vilket framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utrönande av hälsotillståndet, samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga med anledning av de krav på hälsotillståndet som studierna ställer.

Yrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan yrkeshögskola, ett universitet och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den studerandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för bedömning av studierätten.

Den studerande ska för bedömning av studierätten enligt 25 a § 2 mom. på begäran av yrkeshögskolan visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 3 mom. i straffregisterlagen (770/1993), om den studerande under studierna eller studierelaterad praktik ges uppgifter som i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga.

Yrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan yrkeshögskola få sådana nödvändiga uppgifter om pågående behandling av indragning av studierätten enligt 25 a § som förutsätts för antagning som studerande, om den studerande har sökt till yrkeshögskolan som överflyttande studerande.

Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten enligt 25 a § samt beslut om indragning av studierätten eller överföring till annan utbildning inklusive beslutsgrunderna.

25 c § (12.8.2011/953)
Återställande av studierätt

Den som har fått sin studierätt indragen med stöd av 25 a § 1 mom. 2 punkten kan hos yrkeshögskolan anhålla om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den sökande visar att orsakerna till indragningen av studierätten inte längre föreligger. Den studerande ska lämna yrkeshögskolan utlåtanden om sitt hälsotillstånd. Beslut om återställande av studierätten fattas av yrkeshögskolans styrelse.

Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämna de uppgifter om beslut om återställande av studierätten och grunderna för beslutet som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för det.

25 d § (12.8.2011/953)
Narkotikatest

Yrkeshögskolan kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller praktik eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende

1) allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa,

2) allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken,

3) allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller

4) väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av sådana ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) och som är i yrkeshögskolans eller i dess huvudmans eller i en praktikplats besittning.

Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en av yrkeshögskolan anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, av vilket framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som utsätts av yrkeshögskolan.

Om avsikten är att kräva intyg över narkotikatest enligt denna paragraf av en studerande, ska yrkeshögskolan ha skriftliga instruktioner som har gjorts upp med aktörer inom elevvården i syfte att förebygga användningen av rusmedel och för att ingripa i missbruksproblem bland de studerande.

Yrkeshögskolan svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.

På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt vad som i 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare.

26 § (24.7.2009/564)
Undervisningens avgiftsfrihet

Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande.

Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. Yrkeshögskolan kan ta ut avgifter för annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. Närmare bestämmelser om avgifter utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)

Om en avgift som avses i denna lag och som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på det sätt som bestäms i räntelagen (633/1982). En avgift får drivas in genom utsökning utan dom eller beslut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

26 a § (12.8.2011/953)
Uppdragsutbildning

En yrkeshögskola kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning).

Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller för sådana personers familjemedlemmar. Uppdragsutbildning kan inte heller ordnas för personer som har EU-blåkort enligt utlänningslagen (301/2004), kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller för sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 20, 20 a och 20 b §, 22 § 5 mom. samt 25 a–25 d, 27, 28, 28 a, 28 b och 42 §. (28.6.2013/483)

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till det utbildningsområde som finns angivet i tillståndet för yrkeshögskolan och till det utbildningsprogram som fastställts för yrkeshögskolan. Uppdragsutbildningen får inte inverka negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som yrkeshögskolan ger. Yrkeshögskolan ska för ordnandet av uppdragsutbildningen ta ut en avgift som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen.

27 § (24.7.2009/564)
Bedömning och rättelse av studieprestationer

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestationer. Bestämmelser om förfaringssättet utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller med tillgodoräknandet av studier som han eller hon fullgjort annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt, får muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknande. Ett rättelseyrkande ska framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som avses i 2 mom. kan skriftligen söka rättelse i beslutet hos yrkeshögskolans examensnämnd inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av det.

Närmare bestämmelser om examensnämndens uppgifter och sammansättning utfärdas genom förordning av statsrådet.

28 § (12.8.2011/953)
Disciplin

En studerande kan ges en skriftlig varning om han eller hon

1) stör undervisningen,

2) beter sig våldsamt eller hotfullt,

3) gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen vid yrkeshögskolan,

4) vägrar att visa upp intyg över narkotikatest enligt 25 d §, eller

5) enligt en utredning som avses i 25 d § har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes funktionsförmåga är nedsatt.

Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från yrkeshögskolan för viss tid, högst ett år.

En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli tillsagd att lämna det rum där undervisningen ges eller en tillställning som arrangeras av yrkeshögskolan. En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid yrkeshögskolan eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande.

Om en studerande vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt 25 b § 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt 25 b § 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag.

28 a § (12.8.2011/953)
Förfarandet i ärenden som gäller indragning av studierätten samt i disciplinärenden

Beslut om indragning av studierätten fattas av yrkeshögskolans styrelse. Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska behövlig utredning om ärendet skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan.

Beslut om skriftlig varning till en studerande fattas av yrkeshögskolans rektor och om avstängning av en studerande för viss tid av yrkeshögskolans styrelse. Innan ett ärende avgörs ska den handling eller försummelse som är orsaken till disciplinstraffet specificeras, behövlig utredning skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan.

Rektorn, en lärare och en praktikhandledare kan i fall som avses i 28 § 3 mom. handla samfällt eller var för sig, och åtgärderna ska registreras. Beslut som avses i 28 § 4 mom. ska fattas av styrelsen.

Samtidigt som beslut fattas om indragning av studierätten, avstängning för viss tid eller avhållande från studier ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten.

28 b § (12.8.2011/953)
Hantering av känslig information

Uppgifter enligt 20 b och 25 b–25 d § om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande, indragning eller återställande av studierätten eller disciplinåtgärder eller ger utlåtanden i sådana frågor.

Uppgifter om en studerandes straffregisterutdrag enligt 25 a § 2 mom. får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.

Yrkeshögskolan ska definiera de uppgifter som innebär hantering av känslig information.

Yrkeshögskolan ska förvara den känsliga informationen separat från övriga personuppgifter. Den känsliga informationen ska avföras ur registret omedelbart när det inte längre föreligger någon grund för att bevara den för de lagstadgade uppgifterna, dock senast fyra år från det att informationen fördes in i registret.

På behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999), om inte något annat bestäms i denna lag.

7 kap

Lärare och övrig personal

29 § (24.7.2009/564)
Lärare och övrig personal

Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar som överlärare och lektor.

En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.

Yrkeshögskolan utnämner eller anställer yrkeshögskolans personal, med undantag för rektorn, prorektorerna och den högsta ledningen i övrigt.

30 § (24.7.2009/564)
Lärarnas behörighetsvillkor och uppgifter

Bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid yrkeshögskolorna utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

31 § (24.7.2009/564)
Personalens ställning i kommunala och privata yrkeshögskolor

I fråga om tjänster och tjänsteinnehavare vid en kommunal yrkeshögskola tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (365/1995) och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

I fråga om de anställda vid en privat yrkeshögskola tillämpas vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Ändring i en yrkeshögskolas beslut som gäller anställning i tjänsteförhållande eller uppsägning eller hävande av ett tjänsteförhållande söks på det sätt som föreskrivs i kommunallagen. På en yrkeshögskolas beslut som gäller anställning i arbetsavtalsförhållande eller uppsägning eller hävande av ett arbetsavtalsförhållande ska arbetsavtalslagen tillämpas.

8 kap

Finansiering

32 §
Basfinansiering

Yrkeshögskolornas huvudmän beviljas basfinansiering på grundvalen av antalet studerande vid yrkeshögskolan samt det per studerande bestämda priset per enhet, så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1074. (22.12.2005/1074)

L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 635/1998 har upphävts genom L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009.

33 § (12.8.2011/953)
Projektfinansiering och resultatbaserad finansiering samt finansiering av yrkeshögskolornas gemensamma utgifter

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisnings- och kulturministeriet bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola projektfinansiering för att utveckla och stödja yrkeshögskolans verksamhet.

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisnings- och kulturministeriet bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola resultatbaserad finansiering med anledning av att yrkeshögskolans verksamhet har varit resultatrik.

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisnings- och kulturministeriet finansiera funktioner och projekt som är gemensamma för samtliga yrkeshögskolor och som stöder deras verksamhet.

34 § (22.12.2005/1074)

34 § har upphävts genom L 22.12.2005/1074.

35 §
Kommunernas finansieringsandel av yrkeshögskolornas kostnader

Kommunerna deltar i de kostnader för yrkeshögskolorna som utgör grund för den finansiering som föreskrivs i 32 § enligt vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

36 §
Övrig finansiering

En yrkeshögskolas huvudman kan ta emot understöd och donationer för yrkeshögskolans verksamhet och utvecklandet av den.

37 §
Tillämpning av statsunderstödslagen

På statsunderstöd enligt denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Statsunderstödslagen tillämpas dock inte på resultatbaserad finansiering som avses i 33 § 2 mom.

9 kap

Särskilda bestämmelser

38 §
Samarbete mellan yrkeshögskolorna

I syfte att samordna verksamheten i yrkeshögskolorna inom ett område eller för att främja gemensamma projekt, gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete eller annan samverkan kan yrkeshögskolorna komma överens om att ha gemensamma utbildnings- och forskningsenheter.

39 §
Användning av benämningarna yrkeshög skola och yrkeshögskoleexamen

Benämningen yrkeshögskola får användas endast om yrkeshögskolor som avses i denna lag.

Benämningen yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen får användas endast om en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola. (10.6.2005/411)

40 § (12.8.2011/953)
Rätt att få uppgifter

När en yrkeshögskola sköter sina uppgifter har den rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistiska uppgifter och andra motsvarande uppgifter som den behöver för att planera och organisera utbildningen.

Yrkeshögskolan ska på begäran till undervisnings- och kulturministeriet sända de uppgifter som ministeriet behöver för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Den som har information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga och som är nödvändig för skötseln av uppgifter, har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut den till

1) rektorn för yrkeshögskolan och den som ansvarar för säkerheten vid yrkeshögskolan, för att garantera en trygg studiemiljö,

2) de som ansvarar för studiehandledning, för att kunna anvisa till andra studier eller stödtjänster,

3) de som ansvarar för studerandehälsovården, för att trygga de studerandes hälsa och säkerhet och för att i förekommande fall anvisa till stödåtgärder,

4) de som ansvarar för praktik, för att garantera säkerheten för de studerande samt personalen och kunderna på praktikplatsen, samt till

5) polisen och den företrädare för yrkeshögskolan som har det primära ansvaret för att utreda ett hot mot säkerheten, för att bedöma ett direkt hot mot säkerheten eller om en studerande vid bedömning av hälsotillståndet konstateras utgöra en fara för andras säkerhet.

41 § (24.7.2009/564)
Förvaltningsförfarande och offentlighet

När en yrkeshögskola eller en yrkeshögskolas studerandekår sköter offentliga förvaltningsuppgifter ska förvaltningslagen (434/2003) tillämpas. Förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas i all verksamhet vid yrkeshögskolan. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. 5 och 6 punkten i förvaltningslagen tillämpas dock inte på samfund som hör till yrkeshögskolan, med undantag för ärenden där yrkeshögskolans och samfundets intressen strider mot varandra eller när en opartisk behandling av ärendet kräver det.

På offentlighet i yrkeshögskolornas och huvudmännens och dessa skolors studerandekårs verksamhet enligt denna lag tillämpas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten i de myndigheters verksamhet som avses i 4 § 1 mom. i nämnda lag.

42 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut enligt 25 a § som gäller indragning av studierätten eller återställande av studierätten enligt 25 c § får sökas hos rättsskyddsnämnden för studerande inom 14 dagar från delfåendet av beslutet och i övrigt på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett annat beslut som en yrkeshögskola har fattat i ett förvaltningsärende får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets yrkeshögskolan har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag. Besvär över beslut som gäller indragning av studierätten, återställande av studierätten och varning, avstängning för viss tid och avhållande från studier enligt 28 § ska behandlas skyndsamt. (12.8.2011/953)

Ett beslut som det kan sökas rättelse i enligt 22, 25 eller 27 § får inte överklagas genom besvär. Ändring i ett beslut som fattats vid rättelseförfarande får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol som avses i 1 mom. I ett beslut som fattats vid rättelseförfarande och som gäller bedömning av studieprestationer och tillgodoräknandet av studier som fullgjorts annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt får ändring dock inte sökas genom besvär. (24.7.2009/564)

Ändring får inte sökas genom besvär i en yrkeshögskolas beslut som gäller stadgarna, examensstadgan, utbildningsprogrammen, undervisningsplanerna eller andra föreskrifter som gäller undervisningsarrangemangen.

I förvaltningsdomstolens beslut om antagning av studerande enligt 22 §, förlust av studierätten enligt 25 § eller disciplinära åtgärder enligt 28 § får ändring inte sökas genom besvär.

Ett beslut om indragning av studierätten, avstängning av en studerande för viss tid eller avhållande från studier kan verkställas även om det har överklagats, om förvaltningsdomstolen eller rättsskyddsnämnden för studerande inte beslutar något annat. (12.8.2011/953)

42 a § (24.7.2009/564)
Studerandekåren

En yrkeshögskola har en studerandekår, till vilken yrkeshögskolans studerande som genomgår utbildning som leder till examen kan höra. Studerandekåren kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar.

Studerandekåren har till uppgift att välja studeranderepresentanter i yrkeshögskolans styrelse och i andra sådana kollegiala organ som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten och att delta i yrkeshögskolans övriga verksamhet.

Studerandekåren har till uppgift att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. Studerandekåren ska dessutom vara en förenande länk mellan sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället.

Utgifterna för fullgörandet av studerandekårens uppgifter betalas med intäkter av studerandekårens egendom och dess verksamhet samt med medlemsavgifter som studerandekåren har rätt att påföra medlemmarna.

Studerandekåren har självstyrelse. För studerandekårens förvaltning finns fullmäktige och en styrelse. Närmare bestämmelser om studerandekårens förvaltning finns i studerandekårens stadgar som fastställs av rektorn.

Ändring i ett beslut som studerandekåren fattat med stöd av 2 mom. söks enligt vad som i 42 § bestäms om sökande av ändring i ett beslut av yrkeshögskolan.

Om inte något annat följer av denna lag tillämpas föreningslagen (503/1989) på studerandekårens verksamhet.

43 §
Förhållande till annan lagstiftning

I fråga om ärenden som faller inom behörigheten för en yrkeshögskolas huvudman iakttas vad som bestäms i kommunallagen, lagen om aktiebolag (734/1978) och lagen om stiftelser (109/1930).

L om aktiebolag 734/1978 har upphävts genom AktiebolagsL 624/2006. Se L om införande av aktiebolagslagen 625/2006.

43 a § (12.8.2011/953)
Beredskapsplaner

Yrkeshögskolorna ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt med andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid undantagsförhållanden samt störningar och exceptionella situationer. Yrkeshögskolorna ska på begäran skicka beredskapsplanerna och lägesrapporterna över störningar och exceptionella situationer till undervisnings- och kulturministeriet.

Beredskapen övervakas av undervisnings- och kulturministeriet. Om det konstateras brister i beredskapen, kan undervisnings- och kulturministeriet ge anvisningar för hur bristerna ska avhjälpas.

43 b § (24.7.2009/564)
Samordning av den svenskspråkiga högskoleutbildningen

Bestämmelser om den delegation som har till uppgift att samordna och utveckla den svenskspråkiga högskoleutbildningen finns i 92 § i universitetslagen (558/2009).

44 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

45 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Genom denna lag upphävs

1) lagen den 3 mars 1995 om yrkeshögskolestudier (255/1995) jämte ändringar, samt

2) lagen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang som krävs för verkställande av lagen om yrkeshögskolestudier (258/1995), med undantag för lagens 6 §.

En styrelse som har valts för en yrkeshögskola med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter i sitt uppdrag till mandatperiodens slut.

När en i 11 § avsedd styrelse utses för första gången väljs de i 11 § 1 mom. avsedda företrädarna för lärare i huvudsyssla, övrig personal i huvudsyssla och heltidsstuderande vid de olika gruppernas möten som sammankallas av yrkeshögskolans rektor.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 206/2002, KuUB 19/2002, RSv 306/2002

Ikraftträdelsestadganden:

10.6.2005/411:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan när lagen trätt i kraft, genom beslut av undervisningsministeriet inledas inom de områden och vid de yrkeshögskolor som har deltagit i det försök som avses i lagen om försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna (645/2001).

För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå och som senare avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen kan såsom erforderlig arbetserfarenhet enligt 20 § 3 mom. enligt yrkeshögskolans prövning godtas minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga, varav minst ett år efter yrkeshögskoleexamen.

RP 14/2005, KuUB 3/2005, RSv 59/2005

10.6.2005/413:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Till dess det fullmäktige och den styrelse som avses i 42 a § 5 mom. har valts, dock längst till den 31 december 2006, har de organ som valts för att sköta studerandeföreningens förvaltning hand om studerandekårens förvaltning.

Till dess stadgarna för studerandekåren har fastställts följer studerandekåren i tillämpliga delar stadgarna för studerandeföreningen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 24/2004, KoUB 2/2005, RSv 51/2005

22.12.2005/1074:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 88/2005, FvUB 24/2005, RSv 191/2005

28.12.2007/1505:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 97/2007, KuUB 12/2007, RSv 139/2007

24.7.2009/564:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagens 26 b § gäller fram till den 31 december 2014.

Utan hinder av 22 § 3 mom. tillämpas i fråga om en studerandes rätt att ta emot studieplats de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft fram till den 31 juli 2010.

RP 26/2009, KuUB 6/2009, RSv 102/2009

12.8.2011/953:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagens 25 a § 2 mom. tillämpas dock endast på studerande som inlett sina studier efter den 31 december 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2010, KuUB 14/2010, RSv 370/2010

16.12.2011/1341:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Bestämmelserna i 26 b § 2 mom. gäller till och med den 31 december 2014.

RP 37/2011, FvUB 5/2011, RSv 67/2011, Rådets direktiv 2009/50/EG (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17)

28.6.2013/483:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lagen tillämpas första gången vid antagning av studerande till utbildning som börjar våren 2015.

Den möjlighet som avses i 22 § 4 mom. att reservera en del av nybörjarplatserna för sökande som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen tillämpas likväl också på sökande som har tagit emot en studieplats i en utbildning som börjat våren 2014 eller tidigare, men som inte har avlagt högskoleexamen.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 44/2012KuUB 3/2013, RSv 89/2013

28.6.2013/485:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Tillstånd som är giltiga när denna lag träder i kraft upphör att vara giltiga vid ikraftträdandet. Statsrådet kan dock bevilja tillfälligt tillstånd för en sådan kommun, samkommun, sammanslutning eller stiftelse som har tillstånd enligt den lag som var i kraft vid ikraftträdandet av denna lag och som inte enligt 6 § i denna lag beviljas tillstånd. Tillfälligt tillstånd kan beviljas, om det behövs för att trygga ställningen för dem som inlett sina studier före denna lags ikraftträdande, för omorganisering av yrkeshögskoleverksamheten eller av något annat särskilt skäl. Ett tillfälligt tillstånd kan gälla högst till den 31 december 2015.

Oberoende av vad som någon annanstans föreskrivs om avgifter för tillstånd tas det inte ut någon avgift av den som ansöker om ett sådant tillstånd som med stöd av denna lag beviljas så att det börjar gälla när denna lag träder i kraft.

RP 9/2013, KuUB 1/2013, RSv 78/2013

30.12.2013/1303:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.