Beaktats t.o.m. FörfS 1117/2019.

6.2.1998/90

Lotsningslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 21.11.2003/940, som gäller fr.o.m. den 1.1.2004.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att främja säkerheten inom fartygstrafiken samt att förebygga miljöskador som trafiken kan orsaka.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) lotsning verksamhet i anslutning till manövreringen av fartyg, varvid lotsen är befälhavarens rådgivare samt sakkunnig i fråga om vattenområden och sjöfarten,

2) lots den som sjöfartsverket har godkänt för utförande av lotsning på finskt vattenområde och på den arrenderade delen av Saima kanal,

3) östersjölots den som sjöfartsverket har godkänt för utförande av lotsning i östersjöområdet.

3 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på lotsning vars syfte är att biträda fartyg på finskt vattenområde och på den arrenderade delen av Saima kanal.

Lagen tillämpas även på finska medborgare som tjänstgör som östersjölotsar.

4 §
Lotsningsverksamheten

Sjöfartsverket skall sörja för att lotsning ordnas samt övervaka lotsningsverksamheten.

På hamnområden får även de som hamnförvaltningen har godkänt för uppdraget utföra lotsningar.

5 §
Skyldighet att anlita lots

Utöver vad som i 6 kap. 10 § sjölagen (674/1994) bestäms om skyldighet att anlita lots skall fartyg anlita lots på finskt vattenområde och på den arrenderade delen av Saima kanal såsom närmare bestäms genom förordning.

6 §
Befälhavarens ansvar och skyldighet att lämna uppgifter

Fartygets befälhavare ansvarar för manövreringen av fartyget även då han följer lotsens manövreringsanvisningar.

Befälhavaren skall lämna lotsen alla de uppgifter som är av betydelse med tanke på lotsningen.

7 §
Lotsens uppgifter

Lotsen ansvarar för lotsningen. Lotsen skall lämna fartygets befälhavare de uppgifter och anvisningar som behövs för att fartyget skall kunna framföras tryggt samt övervaka de åtgärder i anslutning till manövreringen av fartyget som är av betydelse med tanke på säkerheten inom fartygstrafiken samt miljövården.

Om lotsens övriga uppgifter, såsom skyldigheten att göra anmälningar som är nödvändiga med tanke på en säker fartygstrafik, sjöövervakningen och tullkontrollen eller miljövården, bestäms genom förordning.

Lotsningen börjar då fartyget lägger ut från kaj eller lättar ankar och lotsningen är slutförd vid ankomsten till hamn då fartyget har ankrat eller förtöjts vid kaj.

8 §
Lotsens rätt att vägra utföra lotsning

Lotsen har rätt att vägra utföra lotsning, om han anser att inledandet av resan eller det att resan fortsätter äventyrar säkerheten för fartyget, de ombordvarande, den övriga sjötrafiken eller miljön. Lotsen skall då omedelbart meddela lotsstationen eller trafikledningscentralen att lotsningen avbryts.

9 §
Lotsens behörighet

Om lotsens behörighetsvillkor bestäms genom förordning.

10 §
Handräckning

Lotsen har rätt att vid behov av befälhavaren på statsfartyg samt av polisen, gränsbevakningsväsendet och tullverket få den handräckning dessa kan ge.

11 §
Tillsyn

Verkställigheten av denna lag och den högsta tillsynen över efterlevnaden av lagen handhas av vederbörande ministerium.

Sjöfartsverket övervakar att denna lag samt med stöd av den utfärdade bestämmelser iakttas.

12 §
Straff

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet bryter mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den genom att försumma sin skyldighet att anlita lots, genom att utföra lotsning utan rätt därtill eller genom att försumma föreskriven anmälningsskyldighet eller på något annat motsvarande sätt så att gärningen är ägnad att äventyra sjösäkerheten, skall för lotsningsbrott dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Om lotsningsbrottet är ringa eller om gärningsmannen av vårdslöshet bryter mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den skall denne för lotsningsförseelse dömas till böter.

13 §
Domstol

I ärenden som skall avgöras enligt denna lag bestäms domstolen enligt 21 kap. sjölagen.

13 a § (17.11.2000/965)
Nedsättning av och befrielse från lotsningsavgift

Sjöfartsverket kan i enskilda fall bevilja nedsättning av eller befrielse från lotsningsavgift eller bestämma att en redan betald lotsningsavgift eller en del därav skall återbetalas, om det faktiska syftet med den färd som ett fartyg som är skyldigt att anlita lots gör är

1) utbildning,

2) främjande av kunskap om sjöfarten eller om dess historia,

3) skydd av havsmiljön, sjösäkerhet eller sjöräddning,

4) någon annan orsak som är jämförbar med de syften som anges i 1–3 punkten.

Kommunikationsministeriet kan överta beslutanderätten i ett ärende som gäller nedsättning eller befrielse om ärendet är principiellt viktigt.

Närmare bestämmelser om grunderna för nedsättning och befrielse kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Om östersjölotsar bestäms dessutom separat genom förordning.

Sjöfartsverket kan, i enlighet med vad som bestäms genom förordning, meddela närmare föreskrifter om behörighetsvillkoren för lotsar och om detaljerna i samband med lotsning. I enskilda fall eller på grund av särskilda väderleks- eller isförhållanden kan sjöfartsverket bevilja undantag från kraven i de bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag.

15 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Genom denna lag upphävs lotsningsförordningen av den 5 december 1957 (393/1957) jämte ändringar, förordningen den 14 oktober 1960 om linjelotsar (410/1960) och förordningen den 21 december 1984 om befrielse av svenska passagerarfartyg från skyldigheten att anlita lots i vissa fall (903/1984).

Tillstånd, förbud och andra beslut som har utfärdats med stöd av de i 2 mom. nämnda förordningarna eller med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av dem är dock i kraft också efter att denna lag trätt i kraft, om de inte ändras eller upphävs i enlighet med denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

RP 144/1997, TrUB 13/1997, RSv 194/1997

Ikraftträdelsestadganden:

17.11.2000/965:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000. Lagen tillämpas dock redan från den 1 juli 2000.

RP 92/2000, TrUB 9/2000, RSv 130/2000

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.