Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

7.4.1995/493

Polislag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 22.7.2011/872, som gäller fr.o.m. 1.1.2014. Fortfarande i kraft förblir dock 8 §, som upphävs tre år efter det att L 872/2011 har trätt i kraft.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Polisens uppgift

Polisens uppgift är att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att förebygga brott, reda ut brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning.

Polisen arbetar för att upprätthålla säkerheten i samarbete med andra myndigheter samt med sammanslutningarna och invånarna i ett område. (19.1.2001/21)

Polisen skall även utföra andra uppgifter som enligt särskilda stadganden åligger polisen samt inom ramen för sina uppgifter lämna var och en den hjälp han behöver.

2 §
Allmänna principer för polisens verksamhet

Polisen skall i sin verksamhet vara saklig, opartisk och främja försonlighet.

Polisens åtgärder skall inte medföra större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att en uppgift skall kunna fullgöras. Åtgärderna skall vara motiverade i förhållande till hur viktig och brådskande uppgiften är samt till övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Polisen skall i första hand genom råd, uppmaningar och befallningar sträva efter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Polisen får inte göra större ingrepp i någons rättigheter än vad som är nödvändigt för utförande av polisens uppgifter.

3 §
Utförande av uppgifter och angelägenhetsordning

Polisen skall utföra sina uppgifter på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. När förhållandena kräver det skall uppgifterna ställas i angelägenhetsordning.

4 §
Meddelande av grunden för en åtgärd

Om en person blir föremål för åtgärder som riktar sig mot hans frihet, skall han eller hans företrädare av en polisman upplysas om vad åtgärden grundar sig på, om detta inte är omöjligt på grund av personens tillstånd eller den rådande situationen.

Om inte denna eller någon annan lag stadgar annat, har även den som blir föremål för andra åtgärder än sådana som riktar sig mot hans frihet, eller hans företrädare, rätt att få veta vad en åtgärd som berör hans rättigheter grundar sig på, så snart som detta är möjligt utan att åtgärden äventyras.

5 § (15.7.2005/525)
Åtgärdsfördröjning och åtgärdseftergift

En polisman som vidtar sådana åtgärder för att inhämta information som avses i 3 kap. får dröja med att ingripa när ett sådant brott håller på att ske som inte orsakar överhängande allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada och om åtgärdsfördröjningen är nödvändig för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att informationen inhämtas.

Polisen har rätt att avstå från en åtgärd, om slutförandet av den kunde medföra följder som är oskäliga med hänsyn till det resultat som eftersträvas.

Den som begärt en åtgärd av polisen, och vars omedelbara rättigheter berörs, har rätt att få veta grunden till att polisen avstår från åtgärden.

6 §
Polismän

Polismän är i förordning nämnda tjänstemän som tillhör befälet, underbefälet eller manskapet.

6 a § (6.4.2001/315)
Uniform

En polisman, en överväktare och en väktare skall vid tjänsteutövning bära uniform, om inte uppdragets art eller karaktär kräver något annat. (15.2.2002/106)

Uniform får utom vid tjänsteutövning också bäras vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när personen representerar polisen. Beslut om användning av uniform i andra sammanhang fattas av respektive enhets chef.

Polisuniform eller beklädnadsartiklar som används av polisen i tjänst får inte bäras av andra än polismän. Ingen får heller använda en dräkt eller ett klädesplagg som är förvillande lika en sådan uniform eller sådana beklädnadsartiklar på ett sådant sätt att detta kan ge intrycket att bäraren är en polisman. Vad som föreskrivs ovan i detta moment gäller dock inte i 1 mom. avsedda överväktares eller väktares eller kompletterande polispersonals rätt att använda föreskriven uniform eller beklädnadsartikel avsedd att användas i tjänsten. (15.2.2002/106)

Utan hinder av vad som föreskrivs i 3 mom. kan tillstånd att bära polisuniform vid teaterföreställningar eller andra motsvarande evenemang ges av chefen för polisinrättningen i respektive härad. (15.2.2002/106)

7 §
Polisbefogenheter

Vid utförandet av sina uppgifter har en polisman i hela landet sådana befogenheter som stadgas i denna lag eller i någon annan lag.

En polisaspirant har en polismans befogenheter när han eller hon under sin utbildares ledning och uppsikt utför uppgifter som ingår i utbildningen. En polisaspirant har en polismans befogenheter även då Polisstyrelsen i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten har förordnat honom eller henne att utföra uppgifter som ankommer på polisen. (26.6.2009/498)

En yngre konstapel har en polismans befogenheter. Under en arbetspraktikperiod som ingår i grundexamen för polis får en yngre konstapel utöva en polismans befogenheter under ledning och behövlig uppsikt av handledaren för arbetspraktiken. (15.7.2005/525)

8 § (26.6.2009/498)
Särskilda polisbefogenheter

Polisstyrelsen kan ge en namngiven person sådana i denna lag avsedda polisbefogenheter som han eller hon behöver i en viss uppgift.

Befogenheter att använda maktmedel som avses i denna lag kan dock endast ges en namngiven tjänsteman. Befogenheter att göra förundersökning kan ges en tjänsteman endast för undersökning av brott som har anknytning till tjänstemannens eget förvaltningsområde och som särskilt nämns i förordnandet.

Den som ger polisbefogenheter ska se till att de utövas på tillbörligt sätt.

9 §
En polismans verksamhetsområde och tjänstgöringsskyldighet

En polisman är skyldig att tjänstgöra inom den polisenhets verksamhetsområde där han är placerad.

En polisman kan även förordnas att tjänstgöra utanför verksamhetsområdet för den enhet där han är placerad.

En polisman är utan särskilt förordnande skyldig att i hela landet och även utanför sitt verksamhetsområde och på sin fritid vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för avvärjande av ett allvarligt brott, inledande av undersökning av ett sådant brott, avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller som är nödvändiga av andra med dessa jämförbara särskilda skäl.

9 a § (15.7.2005/525)
Inställelse i tjänst

Med tanke på särskilda situationer som kan uppstå i polisens verksamhet skall varje polisman se till att polisenheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.

En polisman skall utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig gärning eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.

En polisman är skyldig att på förordnande inställa sig i tjänst också under sin semester, när detta är nödvändigt för att allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om alla polismän samt av chefen för polisens riksomfattande enhet och chefen för polisinrättningen i fråga om polismännen i sin egen enhet. (26.6.2009/498)

En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att på förordnande tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när det är nödvändigt av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om alla polismän samt av chefen för polisens riksomfattande enhet och chefen för polisinrättningen i fråga om polismännen i sin egen enhet. (26.6.2009/498)

9 b § (15.7.2005/525)
Polismans rätt att vara biträde eller ombud

En polisman får vara biträde eller ombud för den som misstänks för ett brott endast om den misstänkte är nära anhörig till polismannan enligt 15 kap. 2 § 3 mom. i rättegångsbalken och den anhöriga inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.

9 c § (15.7.2005/525)
Polismans uppförande

En polisman skall i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till polismannens ställning och uppgifter inom polisförvaltningen.

9 d § (15.7.2005/525)
Bisysslor

En polisman får inte ta emot eller sköta en bisyssla som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994), om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.

En polisman får inte sköta en syssla som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med en polismans uppgifter enligt denna lag.

9 e § (15.7.2005/525)
En polismans kondition och yrkesskicklighet

En polisman skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna förutsätter. Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter förutsätter samt om anordnande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

2 kap

Stadganden om befogenheter

10 §
Utredande av identitet

För utförande av ett visst uppdrag har en polisman rätt att av var och en få veta hans namn, personbeteckning, eller om sådan saknas, födelsedatum och medborgarskap samt var han kan anträffas.

En polisman har rätt att gripa en person som vägrar lämna uppgifter enligt 1 mom. eller som lämnar sannolikt falska uppgifter om nämnda omständigheter. Den som har gripits skall friges så snart behövliga uppgifter erhållits, dock senast 24 timmar efter gripandet.

10 a § (15.7.2005/583)
Gränskontroll och tullåtgärder

En polisman har rätt att genomföra in- och utresekontroller med sådana befogenheter som anges i 28 i gränsbevakningslagen (578/2005). Dessutom har polisen vid automatisk identifiering på ett gränsövergångsställe motsvarande befogenhet att använda bilder och ljud som genereras vid övervakning så som därom bestäms om gränsbevakningsväsendet i 29 § i gränsbevakningslagen. (4.6.2010/483)

I syfte att ta i beslag ett föremål eller ämne som tillverkats, importerats eller innehas olagligen har en polisman rätt att utföra tullåtgärder enligt tullagen (1466/1994) med sådana befogenheter som anges i 14 § i nämnda lag. Förutsätter tullåtgärder kroppsbesiktning eller annan granskning än granskning av resgods eller ytterkläder utan att förundersökning görs, iakttas vid utförande av dessa åtgärder 15 § i tullagen. Den polisman som beslutar om åtgärderna skall dock höra till befälet.

11 §
Gripande av en person i avsikt att skydda honom

En polisman har rätt att gripa en person för att skydda honom för allvarlig fara som utgör överhängande risk för hans liv, fysiska integritet, säkerhet eller hälsa, om personen i fråga är oförmögen att ta vara på sig själv och faran inte annars kan avvärjas eller personen omhändertas på annat sätt.

Om den som har gripits i det syfte som anges i 1 mom. är under 18 år, skall han utan dröjsmål överlämnas till vårdnadshavaren, eller, om detta inte är möjligt, till en barnskyddsmyndighet. Någon annan person som har gripits skall friges så snart behovet av omhändertagande inte längre föreligger, dock senast 24 timmar från gripandet. En person som inte har frigetts före klockan 20 får dock hållas kvar till klockan 8 följande morgon, om skäl därtill föreligger till följd av att han saknar bostad eller nattlogi eller av någon annan särskild orsak. (19.1.2001/21)

I lagen om behandling av berusade (461/73) stadgas om förvar av en person som har gripits i berusat tillstånd. I mentalvårdslagen (1116/90) stadgas om hur en uppenbart mentalsjuk person skall föras till vård och om annan handräckning i ärenden som gäller mentalsjuka.

12 §
Gripande av en efterlyst person

En polisman har rätt att gripa en efterlyst person som enligt efterlysning som utfärdats av en behörig myndighet skall häktas eller tas i förvar.

En annan än i 1 mom. avsedd efterlyst är skyldig att på uppmaning av en polisman infinna sig på en polisstation eller någon annan plats där åtgärder som förutsätts enligt efterlysningen kan vidtas. Om han inte iakttar uppmaningen eller om det är uppenbart att han försöker undgå en åtgärd som nämns i efterlysningen, har en polisman rätt att gripa honom för att en åtgärd som nämns i efterlysningen skall kunna vidtas.

Om inte i lag något annat stadgas om hur lång tid åtgärder som en efterlysning kräver får ta i anspråk, är en efterlyst skyldig att under högst sex timmar från gripandet vara närvarande för dessa åtgärder.

13 §
Husrannsakan för gripande av en person

Utöver vad 5 kap. 1 § tvångsmedelslagen stadgar får en polisman, på befallning av en polisman som tillhör befälet, för att söka efter en person som skall hämtas till förhör företa husrannsakan hos denna person eller i andra byggnader, rum eller fordon, där denne med synnerligen vägande skäl kan antas uppehålla sig.

Vad 1 mom. stadgar gäller även när polisen lämnar en annan myndighet i lag stadgad handräckning för gripande av en person.

14 § (19.1.2001/21)
Skydd för områden som omfattas av hemfrid och offentlig frid

Om innehavaren av ett område eller en plats som omfattas av hemfrid eller offentlig frid eller hans företrädare begär det, har en polisman rätt att från området eller platsen avlägsna en person som utan laglig rätt tränger sig in eller i smyg eller genom att vilseleda någon annan inträder eller gömmer sig där eller underlåter att iaktta en tillsägelse att avlägsna sig.

En polisman har rätt att från ett område eller en plats som avses i 1 mom. avlägsna en person som lovligen uppehåller sig där, om personen stör andras hemfrid eller den offentliga friden eller på något annat sätt vållar betydande störning där och det finns grundad anledning att befara att störningen upprepas.

Om det är sannolikt att en upprepning av störningen inte kan förhindras genom att personen avlägsnas, har en polisman rätt att gripa och hålla den som uppträder störande i förvar. Den som har gripits får hållas i förvar endast så länge som det är sannolikt att störningen upprepas, dock högst 12 timmar från gripandet.

15 §
Husrannsakan när en person befinner sig i fara eller är försvunnen

I syfte att bistå någon, finna en försvunnen person eller utreda ett dödsfall har en polisman rätt att få tillträde till en bostad eller en annan plats och där företa behövlig husrannsakan, om det är skäl att befara att någon befinner sig i livsfara, att hans hälsa hotas, att han fallit offer för ett brott eller en olyckshändelse eller om han annars kan förmodas vara i behov av omedelbar hjälp eller kan förmodas ha avlidit.

16 §
Förhindrande av en farlig gärning eller händelse

På förordnande av en polisman som tillhör befälet, och i brådskande fall även utan sådant förordnande har en polisman rätt att få tillträde till en byggnad, en annan hemfridsskyddad plats eller ett fordon, om det finns fog att misstänka att en gärning eller händelse som innebär allvarlig fara för liv, personlig frihet eller hälsa eller som vållar avsevärd skada på egendom eller miljön pågår eller är överhängande. Det förutsätts ytterligare att åtgärden är nödvändig för avvärjande av faran eller för att sprängämnen, vapen eller andra farliga ämnen eller föremål skall kunna eftersökas och tas om hand av polisen.

17 § (19.1.2001/21)
Vidtagande av åtgärder

I de fall som avses i 13–16 § får ett rum eller ett förvaringsutrymme öppnas med våld. När åtgärden avslutas skall det utrymme som har öppnats åter stängas på lämpligt sätt.

En husrannsakan enligt 13 § får inte utan särskilda skäl förrättas mellan klockan 21 och 6.

Över åtgärder som har vidtagits med stöd av 13–16 § skall upprättas protokoll eller göras anteckning i någon annan handling.

18 §
Avspärrande av en plats eller ett område

En polisman får avspärra, stänga eller utrymma en plats eller ett område som är i allmänt bruk eller förbjuda eller begränsa trafiken där, om åtgärden är nödvändig för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller trygga undersökning, åtgärderna på olycksplatsen eller skydda en sådan persons integritet som är föremål för en åtgärd eller egendom som är i fara.

En polisman har rätt att på order av en polisman som hör till befälet och i brådskande fall också utan order avspärra eller utrymma ett område som omfattas av hemfrid eller offentlig frid, om detta är nödvändigt för att avvärja en fara som omedelbart hotar liv eller hälsa och om de som finns på området inte annars kan skyddas. (19.1.2001/21)

Om polisens rätt att ge befallningar om platsen där en allmän sammankomst ordnas bestäms i 10 § lagen om sammankomster (530/1999). (22.4.1999/531)

En polisman får förbjuda eller begränsa flyttning av föremål eller ge order om att föremål skall flyttas på en plats eller ett område som är i allmänt bruk, om det är nödvändigt för tryggande av polisundersökning. En polisman har motsvarande rätt även inom ett hemfridsskyddat område, om åtgärden är nödvändig för avvärjande av fara för liv eller hälsa eller för skyddande av egendom.

19 §
Skingrande av folksamling

En polisman har rätt att befalla en folksamling att skingra sig eller flytta på sig, om folksamlingen äventyrar allmän ordning eller säkerhet eller hindrar trafiken. Om folksamlingen inte lyder befallningen har en polisman rätt att med maktmedel skingra folksamlingen samt gripa personer som tredskas.

Den som har gripits skall friges så snart ändamålet med uppdraget har nåtts, dock senast 12 timmar efter att han gripits.

Om avbrytande eller avslutande av en allmän sammankomst bestäms i 21 § lagen om sammankomster och om hindrande, avbrytande och avslutande av en offentlig tillställning i 22 § i samma lag. (22.4.1999/531)

20 §
Skydd mot brott och störande beteende

En polisman har rätt att avlägsna en person från en plats, om det av hans hotelser eller övriga uppförande kan dras den slutsatsen att han sannolikt kommer att göra sig skyldig till brott mot liv, hälsa, frihet eller hemfrid eller till egendomsbrott.

En person kan likaså avlägsnas från en plats om han eller hon genom sitt uppförande orsakar eller om det utifrån hans eller hennes hotelser eller övriga uppförande och tidigare uppförande i en motsvarande situation är sannolikt att han eller hon kommer att orsaka betydande störning eller överhängande fara för den allmänna ordningen och säkerheten. (15.7.2005/525)

Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt att en person avlägsnas från platsen och störningen eller faran inte annars kan avvärjas, kan personen gripas. Den som gripits kan hållas i förvar så länge det är sannolikt att han skulle göra sig skyldig till brott enligt 1 mom., uppföra sig störande eller vålla fara, dock högst 24 timmar från det att han har gripits.

21 § (15.7.2005/583)
Stoppande och flyttning av fordon

En polisman får befalla att ett fordon skall stoppas, om detta är nödvändigt för påträffande av en efterlyst person eller en annan person som skall gripas, för övervakning som hänför sig till användningen av fordonet eller för genomförande av gränskontroll, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller avvärjande eller utredning av brott.

En polisman har rätt att flytta ett fordon eller befalla att det skall flyttas, om detta är nödvändigt för övervakning som hänför sig till användningen av fordonet eller för genomförande av gränskontroll, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller avvärjande av brott.

Bestämmelser om övervakning av vägtrafiken finns i vägtrafiklagen (267/1981). Bestämmelser om när ett luftfartyg skall beordras att landa finns i luftfartslagen (281/1995).

LuftfartsL 281/1995 har upphävts genom L 1242/2005. Se VägtrafikL 267/1981 6 a–7 kap. och LuftfartsL 864/2014.

22 § (19.1.2001/21)
Säkerhetsvisitation

En polisman har rätt att i samband med gripande, anhållande, häktning, tagande i förvar och handräckningsåtgärd som riktar sig mot någons personliga frihet kroppsvisitera den som åtgärden gäller och granska de saker han medför för att förvissa sig om att personen inte medför föremål eller ämnen med vilka han kan äventyra förvaringen eller utsätta sig själv eller andra för fara.

I de fall som avses i 1 mom. kan en person även kroppsvisiteras och de saker han medför kontrolleras för påträffande av en handling som behövs för att han skall kunna identifieras.

För att trygga säkerheten för deltagarna i en rättegång eller en allmän sammankomst, en offentlig tillställning eller någon annan motsvarande tillställning som förutsätter särskilt skydd, har en polisman rätt att kroppsvisitera en person som anländer till eller vistas i omedelbar närhet av en sådan tillställning och granska de saker han medför, i syfte att förvissa sig om att personen inte innehar sådana föremål eller ämnen med vilka deltagarnas säkerhet kan äventyras.

4 mom. har upphävts genom L 15.7.2005/525. (15.7.2005/525)

De i 1 och 3 mom. avsedda farliga föremålen eller ämnena skall vid behov tas ifrån den som visiteras.

22 a § (15.7.2005/525)
Befogenheter för en främmande stats tjänsteman

En i artikel 40 i tillämpningskonventionen till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen) avsedd behörig tjänsteman i en stat som tillämpar Schengenregelverket har rätt att på finskt territorium förfölja en gärningsman som på tjänstemannens eget lands territorium ertappats på bar gärning eller flyende fot, samt att gripa personen i fråga och utföra en säkerhetsvisitation på finskt territorium enligt vad som bestäms i Schengenregelverket som är bindande för Finland. I fråga om stoppande av fordon och säkerhetsvisitation gäller dessutom vad som föreskrivs i 21 § 1 mom. och 22 § 1 och 5 mom.

Rätt att med maktmedel gripa den som har ertappats på bar gärning eller flyende fot föreligger dock endast, om den som skall gripas genom att göra motstånd försöker undvika att bli gripen och hjälp inte utan dröjsmål kan fås av en behörig finsk tjänsteman för gripandet. Angående förutsättningarna för att använda maktmedel och användningen av maktmedel gäller dessutom vad som annars föreskrivs i denna lag och i strafflagen (39/1889).

Den som gripits med stöd av 1 mom. skall utan dröjsmål överlämnas till häradets polisinrättning på den ort där gripandet skett, som också skall underrättas om andra åtgärder som vidtagits på finskt territorium och om följderna av dem.

Angående ersättande av skada som utomstående åsamkats av åtgärder som vidtagits av en i 1 mom. avsedd tjänsteman gäller vad som i 47 § 2 mom. bestäms om betalning av ersättning.

22 b § (15.7.2005/525)
Säkerhetskontroll

I polisinrättningar och polisens övriga verksamhetslokaler kan ordnas säkerhetskontroller i syfte att sörja för säkerheten, trygga ordningen och skydda egendom.

Beslut om säkerhetskontroll fattas av chefen för polisenheten.

Vid en säkerhetskontroll kan alla som kommer till polisens verksamhetslokaler eller de som befinner sig där kontrolleras, likaså de saker de har med sig. Chefen för polisenheten avgör i vilken utsträckning säkerhetskontroller skall genomföras.

En säkerhetskontroll kan utföras av en polisman eller någon annan som är anställd hos polisen eller av en person som har utbildats för uppgiften och som har godkänts av polisen (säkerhetskontrollör).

Säkerhetskontroller skall utföras så att de inte medför onödig olägenhet för dem som kontrolleras eller skadar egendom.

22 c § (15.7.2005/525)
Utförande av säkerhetskontroll

En säkerhetskontrollör har rätt att med en metalldetektor eller någon annan liknande teknisk anordning kontrollera en person som önskar tillträde till eller befinner sig i polisens verksamhetslokaler samt de saker som personen medför, för att utreda att sådana föremål eller ämnen inte medförs genom vilka säkerheten eller ordningen kan äventyras eller som kan användas för att skada egendom. Säkerhetskontrollören har rätt att också på annat sätt kontrollera de saker som en person medför. Om det finns grundad anledning att misstänka att en person medför ett sådant föremål eller ämne som avses ovan, kan personen kroppsvisiteras för att föremålet eller ämnet skall kunna hittas.

22 d § (15.7.2005/525)
Omhändertagande av föremål som påträffats vid en säkerhetskontroll

En säkerhetskontrollör har rätt att frånta en person ett i 22 c § avsett föremål eller ämne som har påträffats vid en säkerhetskontroll eller på något annat sätt eller vars innehav annars är förbjudet enligt lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av lag. Föremål och ämnen som fråntagits en kontrollerad skall, om det inte finns hinder för det enligt lag, återlämnas till personen i fråga när han eller hon lämnar polisens lokaler.

22 e § (15.7.2005/525)
Användning av maktmedel vid säkerhetskontroll

Om en person vägrar underkasta sig en säkerhetskontrollåtgärd, kan säkerhetskontrollören avlägsna honom eller henne från polisens lokaler. För att avlägsna en person från lokalen kan säkerhetskontrollören vid behov använda sådana maktmedel som kan anses vara försvarliga med hänsyn till personens uppträdande och övriga omständigheter. Någon annan än en polisman eller en tjänsteman vid polisen får dock inte använda maktmedel för att avlägsna en person från polisens lokaler, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

Bestämmelser om grunderna för frihet från straffansvar och om lindring av straffansvar vid excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

22 f § (15.7.2005/525)
Närmare bestämmelser om säkerhetskontroll

Närmare bestämmelser om det tekniska utförandet av säkerhetskontrollåtgärder, hur säkerhetskontrollerna skall ordnas i praktiken samt om den säkerhetskontrollutbildning som skall ordnas kan utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

23 § (9.1.1998/2)
Omhändertagande av farliga föremål och ämnen

Utöver vad som bestäms i denna lag eller i någon annan lag har en polisman rätt att tillfälligt för polisens räkning ta hand om sprängämnen och andra farliga föremål eller ämnen, om den som innehar dem med hänsyn till sin ålder, sitt berusnings- eller sinnestillstånd eller andra omständigheter med fog kan misstänkas orsaka överhängande fara för allmän ordning och säkerhet. Polisen tar också hand om sprängämnen som innehas i strid med lagen om explosionsfarliga ämnen (263/1953) eller bestämmelser eller allmänna eller särskilda föreskrifter som utfärdats med stöd av den, när den som innehar sprängämnena på eget initiativ gör en anmälan till polisen om sprängämnena och överlämnar dem i polisens besittning. (18.9.2003/806)

I stället för ett helt föremål kan även en del av eller ett tillbehör till föremålet tas om hand, om en fara som avses i 1 mom. kan avvärjas genom att delen fråntas innehavaren.

Över omhändertagande av egendom skall upprättas protokoll eller göras anteckning i någon annan handling.

Om omhändertagande av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler bestäms i skjutvapenlagen (1/1998).

L om explosionsfarliga ämnen 263/1953 har upphävts genom L om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor 390/2005. Se SkjutvapenL 1/1998 8 kap.

24 §
Hantering av omhändertagen egendom

Föremål eller ämnen som omhändertagits med stöd av 22 § 5 mom. eller 23 § 1 mom. skall återlämnas till innehavaren inom 14 dygn, om inte redan tidigare ett förfarande för återkallande av tillståndet att inneha egendomen inleds eller åtgärder enligt 2 eller 3 mom. vidtas. Egendom som omhändertagits med stöd av 23 § 2 mom. skall alltid återlämnas, om inte hela föremålet redan tidigare omhändertagits av polisen med stöd av 23 § 1 mom. (19.1.2001/21)

Föremål eller ämnen som omhändertagits med stöd av 23 § 1 mom. och som inte riskfritt kan återlämnas till innehavaren eller ägaren, kan med ägarens samtycke säljas eller överlåtas till en person som är berättigad att inneha sådan egendom. Om detta inte är möjligt, kan egendomen säljas på offentlig auktion för ägarens räkning.

Om ett föremål eller ämne inte riskfritt kan återlämnas, säljas eller överlåtas enligt 1 eller 2 mom., eller om det är fråga om egendom av ringa värde, har en polisman som tillhör befälet rätt att bestämma att föremålet eller ämnet skall förstöras.

Om det inte är fråga om egendom av ringa värde skall ägaren och innehavaren ges möjlighet att bli hörd innan egendomen säljs eller förstörs.

25 § (19.1.2001/21)
Fasttagande och avlivande av djur

En polisman har rätt att ta fast eller avliva ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa. Samma rätt har en polisman när ett djur orsakar ansenliga skador på egendom eller allvarligt äventyrar trafiken. Ett djur får även avlivas när det befinner sig i ett sådant tillstånd att det skulle innebära uppenbar grymhet mot djuret att hålla det vid liv.

26 §
En polismans rätt att ge befallningar

Vid utövning av sina befogenheter enligt denna lag eller någon annan lag har en polisman rätt att i ett enskilt fall ge befallningar och meddela förbud som är förpliktande för var och en.

27 §
Användning av maktmedel

I ett tjänsteuppdrag får en polisman för att bryta ner motstånd, avlägsna en person från en plats, gripa en person, förhindra att någon som berövats sin frihet flyr, avlägsna ett hinder eller avvärja ett överhängande brott eller någon annan farlig gärning eller händelse använda maktmedel i den mån det behövs och kan anses försvarligt.

Huruvida maktmedlen är försvarliga skall bedömas med hänsyn till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, vilka resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Den som på begäran eller med samtycke av en polisman tillfälligt bistår en polisman i en situation där bistånd från en utomståendes sida måste anlitas vid användning av maktmedel på grund av ett synnerligen viktigt och brådskande polisiärt tjänsteuppdrag har rätt att under polismannens uppsikt använda sådana nödvändiga maktmedel som polismannen med stöd av sina befogenheter ger honom fullmakt till.

Polisen har rätt att med försvarsmaktens bistånd använda militära maktmedel för att förhindra eller avbryta ett terroristbrott enligt vad som föreskrivs i lagen om försvarsmaktens handräckning till polisen (781/1980). (15.7.2005/523)

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen. (13.6.2003/517)

3 kap

Stadganden om inhämtande av information

28 § (15.7.2005/525)
Definitioner

I denna lag avses med

1) teknisk övervakning fortlöpande eller upprepat iakttagande eller fortlöpande eller upprepad avlyssning av allmänheten, fordonsförare, fotgängare eller fordon med hjälp av en teknisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild,

2) observation fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en viss person eller dennes verksamhet,

3) teknisk observation fortlöpande eller upprepad, med hjälp av en teknisk anordning utförd avlyssning av en viss person och upptagning av ljud (teknisk avlyssning), iakttagande och avbildande av personen (optisk övervakning) samt spårning av hur ett fordon eller en vara förflyttas (teknisk spårning),

4) täckoperation fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en person eller persongrupp eller om personens eller gruppens verksamhet genom infiltration,

5) bevisprovokation genom köp ett köpeanbud eller ett sådant köp av ett föremål, ett ämne eller egendom som skall betraktas som köp av ett ett provparti och som polisen gör i syfte att förhindra, avslöja eller utreda ett brott eller i syfte att återfå vinningen av ett brott, om inte syftet oundgängligen kräver köp av ett större parti än ett provparti eller köp av ett föremål, ett ämne eller egendom som en bestämd helhet,

6) teleövervakning inhämtande av hemliga identifieringsuppgifter om telemeddelanden som har sänts från en teleanslutning, e-postadress eller annan teleadress eller teleterminalutrustning som är kopplad till ett allmänt kommunikationsnät eller ett sådant därtill anslutet kommunikationsnät som avses i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) eller som har mottagits till en sådan teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning, samt inhämtande av uppgifter om en mobilteleapparats läge och tillfällig stängning av en sådan teleanslutning eller teleterminalutrustning,

7) teleavlyssning hemlig avlyssning eller upptagning av ett meddelande som förmedlas till eller från en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning genom ett kommunikationsnät som avses i 6 punkten för utredning av innehållet i meddelandet,

8) användning av informationskällor inhämtande av information genom att en person som inte tillhör polisförvaltningen används som informationskälla.

Bestämmelser om teleavlyssning, teleövervakning och optisk övervakning för utredning av brott finns i tvångsmedelslagen.

29 §
Förutsättningar för teknisk övervakning

Polisen har rätt att, efter att på förhand meddelat om detta, på allmän plats företa teknisk övervakning för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggande av brott, identifiering av personer som är misstänkta för brott samt för bevakning av särskilda övervakningsobjekt.

30 §
Förutsättningar för observation

För att förebygga eller avbryta brottslig verksamhet får en polisman bedriva observation av en person som inte befinner sig i en bostad och om det på grundval av hans uppförande eller något annat finns skäl att misstänka att han gör sig skyldig till brott.

I samma avsikt som i 1 mom. får även bedrivas observation av en person som inte befinner sig på ett hemfridsskyddat område, om det finns grundad anledning att misstänka att han medverkar till ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader.

30 a § (15.7.2005/525)
Observation som bedrivs av en främmande stats tjänsteman

En i artikel 41 i Schengenkonventionen avsedd behörig tjänsteman i en stat som tillämpar Schengenregelverket har rätt att, enligt vad som bestäms i Schengenregelverket som är bindande för Finland, fortsätta observation eller teknisk observation av en person på finskt territorium i syfte att utreda ett brott, om observationen eller den tekniska observationen har påbörjats på tjänstemannens eget lands territorium. Dessutom förutsätts att en finsk polisman eller, inom ramen för sin behörighet, en finsk gränsbevakningsman eller tullman inte omedelbart kan fortsätta observationen eller den tekniska observationen på finskt territorium.

Vid observation får användas sådana tekniska anordningar som en finsk polisman har rätt att använda i enlighet med bestämmelserna om teknisk observation. Angående observation och teknisk observation skall rapporteras till häradets polisinrättning på den ort inom vars område observationen eller den tekniska observationen i huvudsak har skett.

31 § (19.1.2001/21)
Förutsättningar för teknisk observation

En polisman får utföra teknisk observation av en person som inte befinner sig i ett rum eller utrymme som används för stadigvarande boende eller av ett fordon eller en vara, om det finns grundad anledning att anta att observationen kan ge uppgifter som behövs för avvärjande av ett brott. Under samma förutsättningar får teknisk observation dessutom riktas mot en person som avtjänar straff i en straffanstalt eller som är internerad i tvångsinrättning eller mot en rannsakningsfånge, när denne befinner sig i sin cell eller i anstaltens övriga utrymmen som står till fångarnas förfogande.

En anordning som används för teknisk observation får placeras i utrymmen där teknisk observation är tillåten enligt 1 mom., om observationen förutsätter detta. En polisman har på order av en polisman som hör till befälet rätt att få tillträde till ifrågavarande utrymmen för att installera och avlägsna anordningen. Om anordningen förbrukar fordonets energi eller den energi som är avsedd för något annat utrymme där anordningen installeras, skall ersättning betalas för förbrukning som är större än ringa.

Ett ytterligare villkor för teknisk avlyssning är att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott eller till i 34 a kap. 2 § i strafflagen avsedd förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. För optisk övervakning och teknisk spårning förutsätts på motsvarande sätt att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig eller medverkar till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Om den optiska övervakningen riktar sig mot en i 1 mom. avsedd person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, förutsätts dock att det på grund av personens uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott eller till i 34 a kap. 2 § i strafflagen avsedd förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. (15.7.2005/525)

En polisman får även utföra teknisk observation av en person som befinner sig i en bostad, om detta är nödvändigt för att polisåtgärden tryggt skall kunna vidtas eller sådan överhängande fara avvärjas som hotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller den persons liv eller hälsa som skall gripas eller skyddas. (15.7.2005/525)

31 a § (12.6.2009/431)
Förutsättningar för täckoperation

En polisman har rätt att företa en täckoperation, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda annan brottslig verksamhet som avses i 5 a kap. 2 § i tvångsmedelslagen än grovt tullredovisningsbrott eller om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett brott eller ett straffbart försök till ett brott som avses i 17 kap. 18 § 1 mom. 1 punkten i strafflagen, och det på grund av den persons uppträdande som är föremål för inhämtande av uppgifter eller annars finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gör sig skyldig till ett sådant brott. Täckoperation är tillåten i en bostad om tillträdet eller vistelsen sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Beträffande husrannsakan gäller likväl vad som bestäms i tvångsmedelslagen.

En polisman har dock inte rätt att företa en täckoperation för att förhindra, avslöja eller utreda grovt ordnande av olaglig inresa som nämns i 5 a kap. 2 § i tvångsmedelslagen (450/1987) och som avses i 17 kap. 8 a § i strafflagen eller ett straffbart försök till ett sådant brott. (4.6.2010/483)

31 b § (15.7.2005/525)
Förutsättningar för bevisprovokation genom köp

En polisman har rätt att använda sig av bevisprovokation genom köp, om detta är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett häleribrott eller en stöld eller ett sådant brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år, eller för att finna ett föremål, ämne eller egendom som på grund av ett sådant brott olagligt innehas eller utbjuds till försäljning eller för att återfå vinningen av ett sådant brott.

31 c § (15.7.2005/525)
Förutsättningar för teleövervakning

En polisman har för att förhindra eller avslöja ett brott rätt att rikta teleövervakning mot en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning som är i en persons besittning eller som denne annars antas använda, eller tillfälligt stänga en sådan anslutning eller anordning, om det på grund av personens uttalanden, hotelser eller uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett brott som är riktat mot ett automatiskt databehandlingssystem och begås med användning av en teleterminalutrustning, till koppleri, hotande av någon som skall höras vid rättskipning, olaga hot, narkotikabrott, straffbart försök till något av de brott som avses ovan eller till förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte.

En polisman har dessutom rätt att utföra teleövervakning i en situation som avses i 18 § 2 mom. eller i en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärja fara som hotar liv eller hälsa.

31 d § (15.7.2005/525)
Förutsättningar för teleavlyssning

En polisman har för att förhindra eller avslöja ett brott rätt att rikta teleavlyssning mot en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning som är i en persons besittning eller som denne annars antas använda, om det på grund av personens uttalanden, hotelser eller uppträdande finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott som begås i terroristiskt syfte och som avses i 34 a kap. 1 § 1 mom. 2–7 punkten eller 2 mom. i strafflagen, förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, ledande av terroristgrupp, främjande av en terroristgrupps verksamhet, meddelande av utbildning för ett terroristbrott, rekrytering för ett terroristbrott eller finansiering av terrorism, och uppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande eller utredning av brottet. (21.12.2007/1372)

En polisman har dessutom rätt att utföra teleavlyssning i en situation som avses i 18 § 2 mom. eller i en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärja överhängande allvarlig fara som hotar liv eller hälsa.

31 e § (15.7.2005/525)
Avlyssningsförbud

Vad som i 5 a kap. 10 § i tvångsmedelslagen bestäms om förbud mot att avlyssna en misstänkt, gäller också annan teknisk avlyssning eller teleavlyssning som sker med stöd av denna lag än avlyssning som riktas mot den misstänkte.

31 f § (15.7.2005/525)
Inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge

Polisen kan beviljas tillstånd att få uppgifter om de mobilteleapparater om vilka uppgifter vid en viss tidpunkt registreras i telesystemet via en basstation som finns i närheten av en viss plats, om erhållandet av uppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande av ett brott som avses i 31 c § 1 mom. eller avvärjande av en fara som avses i 31 c § 2 mom.

32 §
Beslut om teknisk observation

Förordnande för en åtgärd enligt 31 § 1 mom. skall ges av en polisman som tillhör befälet eller har förordnats till undersökningsledare och för teknisk avlyssning i mer än tre dygn av den polisman som är chef för polisdistriktet eller chef eller biträdande chef för en riksomfattande polisenhet.

När en åtgärd enligt 31 § 4 mom. vidtas skall en polisman som hör till befälet omedelbart underrättas om den. (19.1.2001/21)

32 a § (15.7.2005/525)
Beslut om täckoperation och bevisprovokation genom köp samt övervakning av täckoperation och bevisprovokation genom köp

Beslut om täckoperation fattas av en genom förordning av inrikesministeriet föreskriven chef för en polisenhet.

Beslut om bevisprovokation genom köp fattas av chefen för polisinrättningen, chefen för centralkriminalpolisen, chefen för skyddspolisen eller av en polisman som denne förordnar och som hör till befälet. (26.6.2009/498)

Den polisenhet som har beslutat om en täckoperation eller bevisprovokation genom köp skall ge en rapport om verksamheten till inrikesministeriet, som årligen avger en berättelse om användningen av täckoperationer och bevisprovokation genom köp till riksdagens justitieombudsman.

32 b § (15.7.2005/525)
Domstolsbeslut om teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation samt beslut om annan behandling av ett sådant ärende

Beslut om teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge samt om teknisk observation i sådana i 31 § 2 mom. avsedda fall där den tekniska avlyssningen eller optiska övervakningen förutsätter att en anordning som används för observationen placeras i ett rum eller utrymme i vilket den som skall observeras vistas eller i ett fordon som den som skall observeras använder, eller där den tekniska avlyssningen eller den optiska övervakningen riktar sig mot en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, fattas av en i 1 kap. 9 § i tvångsmedelslagen avsedd domstol eller en annan domstol där behandlingen av ärendet lämpligen kan ske.

Ett ärende som avses i 1 mom. avgörs utan hörande av den som observeras eller av innehavaren till det utrymme som skall avlyssnas eller övervakas. När ett ärende som gäller teknisk avlyssning eller optisk övervakning av en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet behandlas i domstol, skall straffanstaltens direktör likväl ges tillfälle att bli hörd.

Angående behandlingen av ett ärende som avses i 1 mom. gäller dessutom i tillämpliga delar vad som bestäms i 5 a kap. 6, 7 och 9 §, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 § i tvångsmedelslagen.

32 c § (15.7.2005/525)
Polismans rätt att i brådskande fall besluta om teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation

En polisman som hör till befälet beslutar om teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge eller i 32 b § 1 mom. avsedd teknisk observation, om åtgärden inte tål uppskov. En polisman som hör till befälet beslutar om åtgärden tills domstolen har avgjort ett yrkande om att tillstånd skall beviljas för åtgärden. Yrkandet kan framställas även per telefon, varvid dess innehåll skall bekräftas skriftligen i efterhand. Yrkandet skall framställas så snart som möjligt och senast 24 timmar efter det att åtgärden har inletts. Domstolen skall tillställas en anmälan om att en åtgärd har upphört.

Den rätt som avses i 1 mom. gäller inte teknisk avlyssning eller optisk övervakning av en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet.

32 d § (15.7.2005/525)
Fortsatt teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation när en polisman fattat beslut om åtgärden

Sedan domstolen fått ett yrkande eller en anmälan enligt 32 c § 1 mom. kan den förbjuda fortsatt teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge eller teknisk observation eller uppställa begränsningar beträffande en åtgärd eller uppställa sådana villkor för användningen av information som den anser vara nödvändiga.

Angående behandlingen av ärendet i domstol gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 5 a kap. 6, 7 och 9 §, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 § i tvångsmedelslagen.

33 § (15.7.2005/525)
Meddelande om observation, teknisk observation, teleövervakning och teleavlyssning

En polisman som har fattat beslut om teknisk observation enligt 31 § 1 mom. eller om placering av anordning som används för teknisk observation enligt 31 § 2 mom., en polisman som med stöd av 32 b § beslutat om teleavlyssning, teleövervakning eller teknisk observation eller framställt yrkande om detta till domstol eller en polisman som med stöd av 32 c § beslutat om teleövervakning eller teknisk observation skall efter det att den tekniska observationen, teleövervakningen eller teleavlyssningen har avslutats underrätta den person som varit föremål för åtgärden därom, om detta inte äventyrar det ändamål för vilket information inhämtas eller förundersökningen av ett brott.

Meddelande behöver inte lämnas om observation eller om teknisk observation enligt 31 § 4 mom. eller om vad en dylik åtgärd grundar sig på.

Den polisman som utfört teknisk avlyssning enligt 31 § eller teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation enligt 32 b § eller teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation enligt 32 c § skall utan dröjsmål upprätta protokoll över åtgärden. Angående sådana protokoll bestäms närmare genom förordning av inrikesministeriet. Protokollet skall tillställas inrikesministeriet som årligen till riksdagens justitieombudsman avger en berättelse om användningen av sådan teknisk avlyssning, teleövervakning och teleavlyssning som avses i detta moment. Samtidigt skall också ges en utredning om användningen av teknisk observation i straffanstalter.

33 a § (15.7.2005/525)
Åtgärder för att förhindra att inhämtande av information avslöjas

När det är nödvändigt för att förhindra att observation, teknisk observation, bevisprovokation genom köp, en täckoperation eller användning av informationskällor avslöjas, kan polisen använda vilseledande eller förtäckta uppgifter, göra och använda vilseledande eller förtäckta registeranteckningar eller framställa och använda falska dokument.

Beslut om en registeranteckning som avses i 1 mom. och om framställning av dokument fattas av en genom förordning av inrikesministeriet föreskriven chef för en polisenhet.

En polisenhet som har fattat beslut om att registeranteckningar skall göras eller dokument framställas skall föra en förteckning över anteckningarna och dokumenten, utöva tillsyn över användningen av dem samt se till att anteckningarna rättas.

Beslut om användning av registeranteckningarna och dokumenten fattas av en polisman som hör till befälet.

Den polisenhet som har beslutat om att registeranteckningar skall göras eller dokument framställas och den polisenhet som har beslutat om användningen av registeranteckningarna eller dokumenten skall göra upp en rapport om registeranteckningarna, framställningen av dokumenten samt användningen av anteckningarna och dokumenten till inrikesministeriet, som årligen skall avge en berättelse om saken till riksdagens justitieombudsman.

33 b § (15.7.2005/525)
Rättelse av registeranteckning

En registeranteckning som avses i 33 a § skall rättas när rättelsen inte längre äventyrar syftet med inhämtande av information eller förundersökning av brott eller inte längre är nödvändig för att förhindra avslöjande av att information inhämtas.

34 §
Hantering av material

En polisman som tillhör befälet skall utan dröjsmål granska de uppgifter som insamlats genom åtgärder enligt 30, 31 och 31 f § och de upptagningar som erhållits genom teknisk övervakning enligt 31 §. Uppgifter som enbart berör utomstående skall utan dröjsmål förstöras efter granskningen, om de inte behövs för utredning av brott. (15.7.2005/525)

Om hur material som avses i 1 mom. skall fogas till polisens personregister stadgas särskilt. Insamlat material och upptagningar som inte fogats till något register eller förundersökningsmaterial skall förstöras senast ett år efter att materialet sannolikt inte längre behövs för det ändamål för vilket det har anskaffats.

35 § (11.2.2011/126)
Rätt att få uppgifter av en myndighet

Utan hinder av en myndighets tystnadsplikt har polisen rätt att för ett tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövliga uppgifter och handlingar av myndigheten och av en sammanslutning som tillsatts för att handha en offentlig uppgift, om inte lämnande av uppgiften eller handlingen till polisen eller användning av uppgiften såsom bevis har förbjudits eller begränsats i lag.

Trots bestämmelserna om sekretess har polisen rätt att av myndigheten på motiverad begäran få sådana uppgifter om tillståndshavarens hälsotillstånd, användning av berusningsmedel och våldsamma uppförande som är nödvändiga för att polisen ska kunna avgöra om en körrätt eller ett annat liknande tillstånd ska förbli i kraft, när det finns skäl att befara att tillståndshavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för beviljandet av tillståndet.

Trots tystnadsplikten har polisen rätt att för bedömningen av den personliga lämpligheten i fråga om en person som söker eller innehar ett tillstånd som avses i skjutvapenlagen och i fråga om en person för vilken ett godkännande som avses i skjutvapenlagen söks eller som har fått ett sådant godkännande få de uppgifter som är nödvändiga om en värnpliktigs tjänstgöring och tjänsteduglighet och omständigheter som gäller personens användning av berusningsmedel och våldsamma uppförande. Polisen har dessutom rätt att trots tystnadsplikten få uppgifter som gäller hälsan hos en tillståndshavare eller en person som har fått ett godkännande och som är nödvändiga för en bedömning av om förutsättningarna eller villkoren enligt 5 mom. är uppfyllda.

I de fall som avses i 1 och 2 mom. fattas beslutet om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter av en polisman som tillhör befälet.

Sekretessbelagda uppgifter som polisen har fått med stöd av 2 och 3 mom. får endast användas för att bedöma pålitligheten eller lämpligheten hos tillståndssökanden eller tillståndshavaren eller den person för vilken ett godkännande söks eller som har fått godkännande, eller för att bedöma övriga förutsättningar för att tillståndet eller godkännandet ska förbli i kraft eller huruvida ett villkor för tillstånd eller godkännande är uppfyllt.

36 §
Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson

Utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet eller bank- eller försäkringshemlighet, har polisen på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att få uppgifter som behövs för avvärjande eller utredning av brott. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det, har polisen samma rätt till uppgifter som behövs vid polisundersökning enligt 37 §. (19.1.2001/21)

Polisen har rätt att av ett teleföretag och av en sammanslutningsabonnent eller med en teknisk anordning få kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning som inte är upptagen i en offentlig katalog, eller uppgifter som specificerar en teleanslutning, e-postadress, annan teleadress eller en teleterminalutrustning, om uppgifterna i ett enskilt fall behövs för utförandet av en uppgift som ankommer på polisen. Polisen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet. För inhämtande av information får polisen bara använda sådana tekniska anordningar som endast kan användas för att identifiera teleanslutningar och teleterminalutrustningar. Kommunikationsverket skall kontrollera att en teknisk anordning uppfyller kraven enligt detta moment samt att den tekniska anordningen inte på grund av sina egenskaper orsakar skadliga störningar i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller service. (15.7.2005/525)

För sin tillståndsförvaltning har polisen rätt att enligt 35 § 2–5 mom. få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson. (11.2.2011/126)

I fråga om teleavlyssning, teleövervakning och inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge gäller vad som bestäms särskilt. (15.7.2005/525)

36 a § (15.7.2005/525)
Användning av informationskällor

Polisen kan använda en person som inte hör till polisförvaltningen som informationskälla för att sköta en uppgift enligt 1 §.

Uppgifter om en informationskälla kan registreras i ett personregister. På behandlingen av uppgifterna tillämpas lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003).

Informationskällan kan betalas ett arvode. En förutsättning för att arvode skall betalas är att informationskällan är registrerad. Av grundad anledning kan arvode betalas även till en oregistrerad informationskälla. I fråga om skatteplikt för arvodet föreskrivs särskilt.

4 kap

Stadganden om polisundersökning

37 §
Polisundersökning

Med polisundersökning avses annan polisen ålagd undersökning än förundersökning med anledning av brott.

Vid polisundersökning skall stadgandena om förfarandet vid förundersökning i tillämpliga delar iakttas.

38 §
En persons ställning vid polisundersökning

Om en undersökning görs för utredning av en omständighet som inverkar på en persons rättigheter eller skyldigheter, skall i fråga om hans ställning tillämpas vad som stadgas om ställningen för en part vid förundersökning. En annan part än en sådan som avses i 2 mom. eller hans laga företrädare eller ombud skall hålla sig till sanningen när han redogör för den sak som utreds eller svarar på frågor.

Om undersökningen görs för utredning av om en person skall dömas till straff eller en med straff jämförbar påföljd, skall i fråga om hans ställning tillämpas stadgandena om den som misstänks för brott.

I fråga om ställningen för andra personer än de som avses i 1 eller 2 mom. skall stadgandena om vittnen eller sakkunniga tillämpas. Vittnen och sakkunniga skall sanningsenligt och utan att förtiga något berätta vad de vet om den sak som undersöks. Vid en polisundersökning enligt 2 mom. har ett vittne eller en sakkunnig dock rätt eller skyldighet att vägra vittna, röja en omständighet eller besvara en fråga, om han vid en rättegång skulle ha motsvarande rätt eller skyldighet.

39 §
Skyldighet att infinna sig och tryggande av undersökning

Var och en som möjligen kan lämna uppgifter som behövs vid polisundersökning enligt 37 § är skyldig att på kallelse infinna sig till polisundersökning på den lokala polisenhets område där han uppehåller sig eller, om polisenheten har sitt verksamhetsställe på en annan enhets område eller polisväsendet sköts i samarbete med en annan enhet, även på den andra enhetens område.

Om den som har kallats till polisundersökning underlåter att hörsamma kallelsen utan godtagbar orsak, får han på befallning av en polisman som tillhör befälet hämtas till undersökningen med iakttagande i tillämpliga delar av vad 18 § förundersökningslagen stadgar om hämtning till förundersökning.

En polisman har rätt att för polisundersökning få tillträde till den plats eller det område där den händelse som undersöks har inträffat, besikta föremål eller handlingar som kan vara av betydelse för undersökningen, utföra försök som behövs för undersökningen samt lösgöra och ta prov som behövs för den. Ett ytterligare villkor för åtgärden är att den med fog kan antas ha stor betydelse vid utredningen av saken.

5 kap

Särskilda stadganden

40 §
Handräckning av polisen

Polisen skall på begäran lämna andra myndigheter handräckning om så bestäms särskilt. Polisen skall även lämna andra myndigheter handräckning för fullgörandet av en lagstadgad tillsynsskyldighet. Polisen kan också lämna en privatperson handräckning när detta är nödvändigt för att denne skall kunna utöva sina lagliga rättigheter och rättskränkningen är uppenbar. (19.1.2001/21)

För handräckning enligt 1 mom. förutsätts det att den myndighet som begär handräckning hindras i sin tjänsteutövning eller att en privatperson hindras i sina rättigheter och att polisbefogenheter måste anlitas för att dessa rättigheter skall kunna utövas. (19.1.2001/21)

Om inte något annat stadgas eller föreskrivs, fattas beslut om lämnande av handräckning av en polisman som tillhör befälet.

41 §
Handräckning till polisen

En myndighet skall lämna polisen sådan handräckning som behövs för ett polisuppdrag och som myndigheten är behörig att lämna. Beslut om att handräckning skall begäras fattas av en polisman som tillhör befälet, om inte något annat särskilt stadgas eller sakens brådskande art föranleder annat.

Om försvarsmaktens handräckning till polisen gäller vad därom särskilt stadgas.

42 §
Komplettering av polispersonalen

Statsrådet kan besluta att polisens personal skall kompletteras med särskild kompletterande polispersonal, när sådan behövs med hänsyn till statens säkerhet eller exceptionella förhållanden.

Till den kompletterande polispersonalen kan inkallas en person som till sina personliga egenskaper lämpar sig för uppgiften och som genom ett avtal med chefen för polisdistriktet förbinder sig att sköta uppgiften.

För upprätthållande av allmän ordning och säkerhet har den som tillhör den kompletterande polispersonalen samma befogenheter och skyldigheter som en polisman har enligt denna lag. Om rätten att använda maktmedel gäller dock 27 § 3 mom.

Den som hör till den kompletterande polispersonalen kan placeras som ordningsvakt enligt 18 § i lagen om sammankomster vid tillfällen som har samband med utbildningen av kompletterande polispersonal och kan förordnas att vid ett sådant tillfälle reglera trafiken så som avses i 49 § i vägtrafiklagen. Bestämmelser om godkännande för ett uppdrag som ordningsvakt, om behörighetskraven för en ordningsvakt samt om en ordningsvakts befogenheter och skyldigheter finns i lagen om ordningsvakter (533/1999) samt om förordnande av en person att reglera trafiken och om en sådan persons befogenheter i vägtrafikförordningen (182/1982). (15.7.2005/525)

Om den kompletterande polispersonalens uppgifter, utrustning, utbildning och inkallande samt avtalsvillkor stadgas genom förordning.

43 §
Tystnadsplikt

Om tystnadsplikt för den som tillhör polisens personal gäller 17 § statstjänstemannalagen (750/94). Samma tystnadsplikt åligger den som står i arbetsavtalsförhållande till polisen och den som med stöd av polisbefogenheter som beviljats honom eller annars utför polisuppgifter.

Den som tillhör polisens personal och en annan person som avses i 1 mom. får inte på ett sätt som inte skötseln av hans uppgifter förutsätter utnyttja eller olovligen för andra röja omständigheter som hänför sig till en persons integritet och som han fått kännedom om vid skötseln av uppgifterna, och som kunde vålla personen i fråga skada eller förfång om de röjs.

Tystnadsplikten hindrar dock inte att en omständighet yppas för en myndighet eller en sammanslutning som sköter ett offentligt uppdrag och som på grund av en uppgift som stadgas ankomma på den behöver få vetskap om en omständighet som annars skall hållas hemlig eller om en persons tillförlitlighet eller lämplighet. Information som behövs för att få visshet om att den som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt betydande uppgift är tillförlitlig får i behövlig omfattning lämnas även till en privat sammanslutning eller person.

Tystnadsplikten utgör inte hinder för röjande av uppgifter som i enskilda fall behövs för att förhindra en händelse som utgör fara för liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att avvärja en betydande skada på miljön, egendom eller förmögenhet eller för att trygga statens säkerhet. (15.7.2005/525)

Vad 1, 2 och 4 mom. stadgar gäller även efter att anställningsförhållandet vid polisen har upphört.

I fråga om utlämnande av uppgifter i polisens personregister via teknisk anslutning eller i maskinläsbar form till en annan polisenhet och andra myndigheter och om utlämnande av uppgifter till utlandet bestäms i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, samt om användning av personregister när säkerhetsutredningar ges i lagen om säkerhetsutredningar (177/2002). (15.7.2005/525)

44 §
Rätt att förtiga uppgifter

Den som tillhör polisens personal är inte skyldig att röja identiteten hos en person av vilken han eller hon i sitt anställningsförhållande har fått uppgifter som denne har lämnat konfidentiellt, och inte heller taktiska eller tekniska metoder som skall hemlighållas. (15.7.2005/525)

Den som tillhör polisens personal är inte skyldig att röja uppgifter om identiteten hos en person som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation, om röjande av uppgifterna skulle äventyra säkerheten för den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation eller denne närstående personers säkerhet, möjligheten för den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation att sköta motsvarande uppgifter i framtiden eller äventyra inhämtandet av information. (15.7.2005/525)

När särskilt vägande skäl föreligger, kan en domstol dock förordna att i 1 eller 2 mom. nämnda uppgifter skall röjas, om en allmän åklagare utför åtal för ett brott på vilket kan följa fängelse i sex år eller strängare straff. Domstolen får inte ens då förordna att den persons identitet som lämnat uppgifterna eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller täckoperation skall röjas, om detta uppenbart skulle medföra allvarlig fara för dennes eller för denne närstående personers säkerhet. (19.1.2001/21)

45 §
Biståndsskyldighet

Var och en som uppehåller sig inom en lokal polisenhets område och som fyllt 18 men inte 55 år är, om det inte är oskäligt med hänsyn till hans hälsotillstånd, personliga förhållanden eller andra särskilda skäl, skyldig att på befallning av en polisman som tillhör befälet bistå polisen med att leta efter någon som har försvunnit och befinner sig i livsfara, med att rädda människoliv, hjälpa skadade samt avvärja betydande egendomsskada eller olägenhet för miljön.

I de fall som avses i 1 mom. samt vid draggning efter drunknade skall privatpersoner och privata sammanslutningar på befallning av en polisman som tillhör befälet i skälig utsträckning och mot full ersättning ställa livsmedel, telekommunikationsmedel, transportmedel, arbetsredskap samt andra behövliga apparater och ämnen till polisens förfogande.

45 a § (15.7.2005/525)
Frivilligverksamhet

Polisen kan anlita frivilligorganisationer samt den i 3 kap. i lagen om frivilligt försvar (556/2007) avsedda Försvarsutbildningsföreningen och även personer som deltar i tjänstgöring enligt nämnda lag som hjälp i efterspaningsuppgifter samt för andra biståndsuppgifter som inte innefattar betydande utövning av offentlig makt. (11.5.2007/560)

Beslut om att anlita en frivilligorganisation för efterspaningsuppgifter fattas av den polisman som leder efterspaningsuppdraget. Beslut om att anlita en frivilligorganisation för någon annan biståndsuppgift fattas av en polisman som hör till befälet.

46 §
Befogenheter för den som bistår en polisman

Den som på begäran av en polisman bistår denne i ett tjänsteuppdrag, har därvid rätt att enligt polismannens anvisningar utöva sådana polisbefogenheter som polismannen inom ramen för sin behörighet anvisar. Om rätten att använda maktmedel gäller dock 27 § 3 mom.

47 §
Betalning av ersättningar

De direkta kostnader som sådan hjälpverksamhet som avses i 45 eller 45 a § orsakat ersätts av statens medel. Den som deltagit i hjälparbetet har rätt att av statens medel få ett skäligt arvode enligt den tid han eller hon har använt för verksamheten. (15.7.2005/525)

Av statens medel betalas ersättning för direkta kostnader som åsamkats en utomstående av tvångsåtgärder som polisen vidtagit. Ersättningen kan jämkas eller avslås, om den som lidit skada i väsentlig grad bidragit till skadan genom sin egen verksamhet eller försummelse.

För olycksfall som drabbat den som har deltagit i hjälpverksamhet enligt 45 eller 45 a § betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som föreskrivs i fråga om ersättning för olycksfall i arbete, dock inte om den skadade annars har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948). Ett ärende som gäller ersättning enligt detta moment behandlas i första instans av Statskontoret. (15.7.2005/525)

Om den skadades arbetsgivare eller kommun i ett olycksfallsärende där ersättning skall betalas enligt denna lag har erlagt lön, förskott eller andra betalningar, gäller om arbetsgivarens och kommunens rätt vad 26 § lagen om olycksfallsförsäkring stadgar om arbetsgivarens rätt.

Skador som åsamkats den som deltagit i hjälpverksamhet ersätts av statens medel så som bestäms i lagen om ersättande av vissa skador som uppkommit i tjänsteutövning eller arbetsuppgift i statens tjänst (794/1980). (15.7.2005/525)

48 §
Tvångsutförande

Om någon trots uppmaning av polisen underlåter att utföra en uppgift som han enligt lag, förordning eller i behörig ordning given befallning är skyldig att utföra, och om underlåtelsen kan föranleda betydande olägenhet för trafiken eller allmän ordning, säkerhet eller hälsa, har polisen rätt att på hans bekostnad låta utföra uppgiften. Beslut om att en sådan åtgärd skall vidtas fattas av en polisman som tillhör befälet.

Om ägaren eller innehavaren till viss egendom inte omedelbart kan anträffas, kan polisen för ägarens räkning vidta eller låta vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för att egendomen efter en olycka eller ett brott skall skyddas för ytterligare skador.

Kostnaderna för åtgärder enligt 1 och 2 mom. kan betalas i förskott av statens medel. De kan drivas in hos den som försummat att utföra uppgiften eller av ägaren till egendomen utan dom eller beslut i den ordning som gäller för indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

49 §
Person- och egendomsskada

En polisman skall utan dröjsmål göra anmälan hos sin förman om en person- eller egendomsskada som uppstått vid utförandet av ett uppdrag, om skadan inte är att anses såsom ringa. En undersökning av saken skall göras vid behov eller på begäran av den skadelidande eller den som vidtagit tjänsteåtgärden.

Den som skadats i samband med en åtgärd enligt 1 mom. skall utan dröjsmål ges vård och vid behov beredas läkarhjälp. Om någon meddelar att han har skadats genom en åtgärd av polisen, skall han så snart som möjligt beredas tillfälle att bli undersökt av en läkare, eller om detta inte omgående är möjligt, av en ojävig person.

Kostnaderna för åtgärder enligt 2 mom. skall betalas i förskott av statens medel.

50 §
Andra myndigheters verksamhet i polisuppgifter

Genom lag kan polisuppgifter åläggas försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, tullen eller övriga myndigheter.

51 § (15.2.2002/106)
Straffbestämmelser

Om straff för tredska mot polis bestäms i 16 kap. 4 § strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orättmätigt använder polisens emblem, antingen som sådant eller upptaget i märke eller bildlig framställning, eller ett märke som är förvillande likt polisens emblem, skall för orättmätig användning av polisens emblem dömas till böter.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet i 6 a § 3 mom., skall för orättmätig användning av polisuniform dömas till böter, om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans i lag.

52 § (6.4.2001/315)
Begränsningar i rätten att färdas och vistas inom ett område

För att trygga en synnerligen viktig verksamhet eller egendom eller för att skydda människor, kan inrikesministeriet genom förordning begränsa trafik eller vistelse i ett objekt som skall tryggas eller skyddas och i dess omgivning, på grund av den fara som objektet innebär eller som riktar sig mot det, eller förbjuda att föremål eller ämnen som äventyrar säkerheten tas med dit. För brott mot förbudet eller begränsningen kan utdömas böter, om inte straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

53 §
Internationellt samarbete

Om handräckning som polisen ger till polisen i en främmande stat gäller vad därom särskilt stadgas eller avtalas i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

Inrikesministeriet kan i frågor som inte hör till området för lagstiftningen eller som inte annars kräver riksdagens samtycke sluta normala samarbetsavtal inom polisens verksamhetsområde med grannstaterna, Östersjöländerna och de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (16.3.2007/279)

54 § (19.1.2001/21)
Närmare bestämmelser

Genom förordning av republikens president föreskrivs om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om

1) polisens funktionella ledningsförhållanden, särskilda uppgifter i samband med polisundersökning i vissa fall, förfarandet vid ansökan om och utbetalning av ersättningar enligt 47 §, polisens emblem, tjänstemärke och beväpning,

2) anmälningar och utredningar angående utövande av befogenheter som grundar sig på internationella fördrag.

(11.9.2009/691)

Inrikesministeriet kan genom förordning utfärda närmare bestämmelser om beviljande av polisbefogenheter, behandlingen av gripna, förvaring av egendom som omhändertagits, polisundersökning, stoppande av fordon, automatisk övervakning av vägtrafiken, användning av maktmedel, fasttagande, förvaring och avlivande av djur, lämnande av handräckning i andra fall än de som avses i 2 mom. 3 punkten, ordnande och övervakning av teknisk övervakning, observation, teknisk observation, täckoperationer, bevisprovokation genom köp och teleövervakning, teleavlyssning samt användning av informationskällor, om registrering av polisåtgärder samt om uniformens modell och om märken som används i samband med uniformen. (15.7.2005/525)

6 kap

Ikraftträdande

55 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995.

Genom denna lag upphävs polislagen av den 18 februari 1966 (84/66) jämte ändringar.

RP 57/94, FvUB 20/94

Ikraftträdelsestadganden:

9.1.1998/2:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

RP 183/1997, FvUB 29/1997, RSv 236/1997

24.7.1998/569:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 6/1997 och RP 117/1997, LaUB 3/1998, StoUB 2/1998, RSv 60/1998

22.4.1999/531:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.

RP 145/1998, GrUB 13/1998, RSv 299/1998

19.1.2001/21:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. Bestämmelserna i 54 § 2 mom. 2 punkten träder dock i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning.

RP 34/1999, FvUB 17/2000, RSv 171/2000

6.4.2001/315:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2001. Genom denna lag upphävs lagen den 10 juli 1998 om ändring av polislagen.

RP 20/2001, FvUB 4/2001, RSv 27/2001

15.2.2002/106:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

LM 156/2001, FvUB 31/2001, RSk 36/2001

13.6.2003/517:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 44/2002, LaUB 28/2002, RSv 261/2002

18.9.2003/806:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 5/2003, FvUB 2/2003, RSv 12/2003

16.6.2004/522:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

RP 125/2003, KoUB 13/2004, RSv 69/2004

4.2.2005/70:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2005.

RP 168/2003, FvUB 24/2004, RSv 236/2004

15.7.2005/523:

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2005.

RP 187/2004, FvUB 11/2005, RSv 86/2005

15.7.2005/525:

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2005.

En polisman som vid ikraftträdandet av denna lag sköter en sådan bisyssla som avses i 9 d § skall söka nödvändigt tillstånd eller sluta sköta bisysslan inom ett år efter denna lags ikraftträdande.

RP 266/2004, LM 58/2005, FvUB 10/2005, RSv 83/2005

15.7.2005/583:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

RP 6/2005, FuUB 12/2005, RSv 92/2005

16.3.2007/279:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 243/2006, FvUB 36/2006, RSv 301/2006

11.5.2007/560:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 172/2006, FsUB 3/2006, RSv 299/2006

21.12.2007/1372:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 81/2007, LaUB 9/2007, RSv 107/2007

12.6.2009/431:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2009.

RP 197/2008, LaUB 4/2009, RSv 45/2009

26.6.2009/498:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 58/2009, FvUB 7/2009, RSv 86/2009

11.9.2009/691:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 26/2008, FvUB 6/2009, RSv 82/2009

4.6.2010/483:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010.

RP 219/2008, FvUB 2/2010, RSv 27/2010

11.2.2011/126:

Denna lag träder i kraft den 13 juni 2011.

RP 106/2009, FvUB 16/2010, RSv 149/2010 rd

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.