Beaktats t.o.m. FörfS 901/2019.

17.1.1969/38

Familjepensionslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L on införande av folkpensionslagen 11.5.2007/569, som gäller fr.o.m. 1.1.2008.

I enlighet med Riksdagen beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden (9.2.1990/104)

1 § (28.7.1978/589)

Familjepension beviljas i form av efterlevandepension och barnpension i enlighet med denna lag. Den efter vilken förmån enligt denna lag betalas benämns förmånslåtare, och den som har rätt till sådan förmån benämns förmånstagare. (9.7.2004/641)

Huruvida denna lag skall tillämpas på en förmånslåtare och en förmånstagare avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). (9.7.2004/641)

Kan inte utredning om förmånslåtarens död visas men är det sannolikt att förmånslåtaren har avlidit, får familjepension beviljas för viss tid. (9.2.1990/104)

2 § (9.7.2004/641)

2 § har upphävts genom L 9.7.2004/641.

2 a § (30.12.1993/1575)

2 a § har upphävts genom L 1575/1993.

2 b § (30.12.1993/1575)

Om en förmånstagare med stöd av den i 2 § nämnda lagen har ansetts vara bosatt i Finland såsom medlem av förmånslåtarens familj, hindrar den omständigheten att han efter dennes död förblir bosatt utomlands inte att pension beviljas, om ansökan om pension görs inom ett år efter dödsfallet.

3 § (30.12.1993/1575)

3 § har upphävts genom L 1575/1993.

4 § (28.6.1993/548)

Var förmånslåtaren en till Finland inflyttad person, är en förutsättning för att pension skall beviljas att han efter att ha fyllt 16 år hade bott i Finland

1) minst tre år, om han var finsk medborgare, eller

2) minst fem år i följd omedelbart före sin död, om han inte var finsk medborgare.

En person som har flyttat till Finland har rätt till efterlevandepension, om han efter att ha fyllt 16 år har bott i Finland

1) minst tre år, om han är finsk medborgare och har flyttat till Finland senast ett år efter förmånslåtarens död, eller

2) minst fem år i följd omedelbart före förmånslåtarens död, om han inte är finsk medborgare och han var bosatt i Finland vid förmånslåtarens död.

En person som har flyttat till Finland har rätt till barnpension om han

1) var bosatt i Finland vid förmånslåtarens död, eller

2) har flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död.

4 a § (9.7.2004/641)

Det som i denna lag föreskrivs om finska medborgare tillämpas också på utlänningar som har fått asyl i Finland eller som inom flyktingkvoten beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller som är familjemedlem till en sådan utlänning, om familjemedlemmen skall betraktas som flykting och har fått uppehållstillstånd på grund av familjeband, samt på en statslös person som avses i konventionen angående statslösa personers rättsliga ställning (FördrS 80/1968).

5 §

I denna lag förutsatta uppgifter handhavas av folkpensionsanstalten, varvid beträffande förvaltningen skall iakttagas vad i folkpensionslagen är stadgat.

2 kap

Rätt till familjepension då förmånslåtaren har avlidit före den 1 juli 1990 (9.2.1990/104)

6 §

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och änka. (9.2.1990/104)

En och samma person må icke samtidigt vara förmånstagare efter två eller flere förmånslåtare.

7 §

Såsom förmånslåtares barn anses även:

1) förmånslåtarens adoptivbarn;

2) sådant barn utom äktenskap, som i stadgad ordning erkänts av förmånslåtaren eller som eljest intager erkänt barns ställning i förhållande till förmånslåtaren;

3) barn utom äktenskap, som förmånslåtaren enligt domstols utslag eller ingånget avtal är skyldig att försörja; samt

4) annat barn, om vars utkomst förmånslåtaren dragit försorg i sitt eget hem eller annorledes.

8 § (28.7.1978/589)

Barn har rätt till barnpension

1) om det inte har fyllt 16 år eller

2) om det har fyllt 16 men inte 21 år och bedriver heltidsstudier eller genomgår yrkesutbildning och inte uppbär folkpension eller motsvarande pension från utlandet. (21.11.1994/982)

(23.10.1992/947)

Barn, som adopterats av tredje person, äger likväl icke under den tid adoptivförhållandet varar rätt till barnpension efter sina naturliga föräldrar.

9 § (9.2.1990/104)

I efterlevandepension betalas under de förutsättningar som nämns i 9 a och 9 b §§ till en änka som inte har fyllt 65 år begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter fortsättningspension.

9 a § (28.7.1978/589)

Änka äger rätt till begynnelsepension:

1) om äktenskapet ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år; eller

2) om hon har att försörja barn under 16 år som är berättigat till barnpension efter förmånslåtaren.

Till en efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/77) eller motsvarande pension från utlandet betalas i begynnelsepension likväl endast det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga nämnda pension. (21.11.1994/982)

9 b § (26.7.1985/673)

En efterlevande make som inte får invaliditetspension, arbetslöshetspension, ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet har rätt till fortsättningspension. (27.6.2003/640)

1) om hon har att försörja barn under 16 år som är berättigat till barnpension efter förmånslåtaren;

2) om hon vid förmånslåtarens död fyllt 40 år samt äktenskapet med förmånslåtaren ingåtts innan denne fyllt 65 år och bestått i minst tre år; eller

3) om hon fyllt 40 år, när i 1 punkten nämnt barn fyller 16 år eller vårdnaden om barnet överförs på annan, och äktenskapet ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år.

10 §

Rätt till familjepension tillkommer icke den som genom brottslig handling uppsåtligen orsakat förmånslåtarens död.

11 § (23.12.1988/1218)

Förmånstagarens rätt till pension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. För en änka eller ett barn som vid förmånslåtarens död inte har rätt till pension uppkommer en sådan rätt då änkan eller barnet uppfyller de villkor som stadgas ovan.

12 § (28.7.1978/589)

Rätt till barnpension upphör:

1) då barnet fyller 16 år eller, i fall som nämnes i 8 § 1 mom. 2 punkten, då de i sagda punkt avsedda förutsättningarna icke längre föreligga;

2) om barnet adopteras av tredje person; eller

3) om barnet beviljas invaliditetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet. (21.11.1994/982)

13 § (28.7.1978/589)

Änkas rätt till begynnelse- och fortsättningspension upphör:

1) om hon ingår nytt äktenskap innan hon har fyllt 50 år; eller (9.2.1990/104)

2) då hon fyller 65 år.

Rätten till fortsättningspension upphör för en efterlevande make som beviljas invaliditetspension, arbetslöshetspension, ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. En efterlevande makes rätt till sådan fortsättningspension som betalas enligt 9 b § 1 punkten upphör även då den efterlevande maken inte längre har att försörja något barn under 16 år som är berättigat till barnpension. (27.6.2003/640)

13 a § (9.2.1990/104)

13 a § har upphävts genom L 104/1990.

14 § (5.12.1996/982)

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten och som har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år betalas i ett för allt de pensionsbelopp som den efterlevande hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande maken senast hade rätt till. I engångsbetalningen ingår inte bostadsbidrag.

15 § (17.8.2001/726)

Beloppet av barnpension för fader- eller moderlösa bestäms enligt 28 § och barnpensionen justeras enligt 31 §. Till föräldralösa betalas på detta sätt fastställd barnpension separat efter två förmånslåtare.

15 a § (5.12.1996/982)

Begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

Grundbeloppet utgör 981,60 euro om året. (17.8.2001/726)

Kompletteringsbeloppets fulla belopp är 4 871,52 euro om året i första och 4 633,80 euro om året i andra kommungruppen. (2.12.2005/941)

Är pensionstagaren gift, är kompletteringsbeloppets fulla belopp 4 184,88 euro om året i första och 3 982,44 euro om året i andra kommungruppen. (2.12.2005/941)

Kompletteringsbelopp beviljas enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör där den efterlevande maken bor när kompletteringsbeloppet börjar utbetalas. Till den som är bosatt utomlands betalas kompletteringsbeloppet enligt den andra kommungruppen.

Statsrådet indelar kommunerna enligt levnadskostnadernas nivå i två grupper för högst sex år åt gången.

Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78).

Efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp beviljas inte, om deras sammanlagda belopp skulle vara mindre än 10,76 euro i månaden. (17.8.2001/726)

15 b § (5.2.1982/105)

Från efterlevandepensionens fulla kompletteringsbelopp avdras 50 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 536 euro. (17.8.2001/726)

Med årsinkomst avses den verkliga inkomst som en änka enligt skälig uppskattning kan förutsättas fortgående årligen åtnjuta, ökad med tio procent av det belopp varmed värdet av änkans egendom överstiger 54 745 euro. När årsinkomsten fastställs beaktas dock som inkomst en i 5 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd minskning eller en minskning som motsvarar denna. (17.8.2001/726)

Som årsinkomst räknas likväl inte (prioriterade inkomster) (4.12.1998/916)

1) förmån enligt denna lag;

2) barnbidrag;

3) utkomststöd; (18.1.1985/54)

4) bostadsbidrag av statliga eller kommunala medel;

5) förmån av bostad som används för eget behov;

6) barntillägg till pension enligt lag, pensionsstadga eller pensionsreglemente som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare (395/61) eller till pension enligt lagen om sjömanspensioner (72/56);

7) tilläggsränta eller tilläggsförsörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48);

8) menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/48); (18.1.1985/54)

9) förmån som för återställande eller förbättrande av arbets- eller förvärvsförmågan betalas för rehabiliterings- eller utbildningstid, med undantag för rehabiliteringsstöd enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) samt ersättning för inkomstbortfall och invalidpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991); (4.12.1998/916)

9 a) ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) eller annan motsvarande ersättning för uppehälle; (9.8.2002/683)

9 b) förmån eller ersättning som betalas för sådan arbetsverksamhet som avses i 27 e § socialvårdslagen (710/1982) eller för någon annan motsvarande verksamhet; (3.12.2002/1030)

10) vårdtillägg för stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996); (4.12.1998/916)

11) vårdbidrag för pensionstagare enligt folkpensionslagen, handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/1988) eller fronttillägg enligt lagen om frontmannapension; (20.12.2002/1195)

12) förhöjning enligt 5 § lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen (635/2002), (27.6.2003/640)

13) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002), (27.6.2003/640)

14) tillägg enligt 7 g § lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande tillägg, (27.6.2003/640)

15) pension som intjänats enligt lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande lagar på grundval av arbete som utförts efter att 63 års ålder uppnåtts, (1.10.2004/897)

16) förhöjning som avses i 5 a § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare och som grundar sig på tiden efter uppnådd 68 års ålder eller motsvarande förhöjning som ingår i den efterlevande makens familjepension, (1.10.2004/897)

17) förmån enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år och för tiden för studier (644/2003), eller (1.10.2004/897)

18) pension och ersättning som betalas från utlandet, om så följer av internationella avtal som är bindande för Finland, samt förmåner som betalas från utlandet och som motsvarar de förmåner som anges som prioriterade inkomster i 2–5, 7–9 och 11 punkten. (1.10.2004/897)

Som förmögenhet räknas inte bostad som är i änkas eget bruk.

Har den efterlevande maken omedelbart innan efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljades uppburit frontmannerension eller sådan folkpension vid vars bertämmande såsom årsinkomst antingen helt eller delvis har beaktats i någon annan lag eller förordning stadgad eller på en offentlig pensionsstadga grundad pension eller en motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning, räknas denna som inkomst till sitt tidigare belopp, likväl med iakttagande av vad som följer av folkpensionernas och familjepensionernas indexbundenhet. Så skall förfaras om grunderna för förmånens bertämmande inte har förändrats. Grunden för förmånens bestämmande anses inte ha förändrats genom att arbetslöshetspension har ändrats till invaliditetspension eller att någondera av dessa pensioner har ändrats till ålderdomspension, såvida inte grunderna för pensionens belopp av denna orsak har förändrats. (5.12.1996/982)

Utan hinder av denna paragraf är det kompletteringsbelopp som hör till begynnelsepensionen alltid i den första kommungruppen minst 43 procent och i andra kommungruppen minst 40 procent av det fulla kompletteringsbelopp som nämns i 15 a § 3 eller 4 mom. (5.12.1996/982)

7 mom. har upphävts genom L 548/1993. (28.6.1993/548)

15 c § (5.12.1996/982)

15 c § har upphävts genom L 982/1996.

15 d § (5.2.1982/105)

Med avvikelse från vad som bestäms i 15 b § skall på pensionsfall som inträffat före den 1 juli 1975 grundad

1) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension som betalas i enlighet med minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för företagare (468/1969),

2) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) eller lagen om sjömanspensioner,

3) generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, samt

4) i 8 § 4 mom. 3–9 punkten lagen om pension för arbetstagare nämnd ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension till den del den för varje pension inte överstiger 1/9 procent av den pensionsgrundande lönen för varje månad som beaktats när pensionen fastställdes, dock inte för flera än 360 månader,

vid fastställande av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp räknas som inkomst så att av summan av de ovan nämnda pensionerna eller pensionsdelar som den efterlevande maken uppbär beaktas högst 5 550 euro om året. I 4 punkten nämnd pension räknas i övrigt i sin helhet som inkomst då kompletteringsbeloppet fastställs.

(17.8.2001/726)

Är pensionstagaren gift, är det belopp som nämns i 1 mom. 4 559 euro om året. (17.8.2001/726)

Från de belopp som nämns i 1 och 2 mom. avdras den efterlevande makens övriga på kompletteringsbeloppet inverkande inkomster, och till det sålunda erhållna beloppet läggs den del av inkomsterna som överstiger 2 091 euro. (17.8.2001/726)

Vad 1-3 mom. stadgar tillämpas även då vid fastställandet av kompletteringsbeloppet till inkomsten hänförs sådan livränta och försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst samt sådan avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/74) som har börjat utbetalas före den 1 januari 1983. (5.12.1996/982)

15 e § (5.12.1996/982)

15 e § har upphävts genom L 982/1996.

15 f § (5.2.1982/105)

I 15 d § 1 mom. avsett pensionsfall anses ha inträffat

1) då vederbörande nått till pension berättigande ålder;

2) då vederbörande blivit i så hög grad arbetsoförmögen att han har rätt till pension;

3) då arbetskraftsmyndighets första till arbetslöshetspension berättigande intyg utfärdats; eller

4) då överlåtelse av brukningsenhet för erhållande av generationsväxlingspension skett eller i 6 g § lagen om pension för lantbruksföretagare avsett villkorligt beslut om beviljande av generations växlingspension meddelats.

Nytt pensionsfall anses likväl inte ha inträffat, då arbetslöshetspension ändrats till invalidpension eller då invalidpension ändrats till generationsväxlingspension, ej heller då pension ändrats till ålderspension.

15 g § (28.6.1993/548)

Efterlevandepension beviljas oavvägd enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland om

1) formånslåtaren, om han vid sin död hade fyllt 65 år, hade bott i Finland minst 40 år mellan det 16 och 65 levnadsåret, eller

2) formånslåtaren, om han vid sin död inte hade fyllt 65 år, hade bott i Finland minst 80 procent av tiden mellan det att han fyllde 16 år och dödsfallet.

Hade förmånslåtaren inte varit bosatt i Finland den tid som anges i 1 mom., avvägs efterlevandepensionens belopp enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland genom att beloppet av grundbeloppet och det fulla kompletteringsbeloppet multipliceras med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som förmånslåtaren varit bosatt i Finland divideras med (5.12.1996/982)

1) 40 år, om förmånslåtaren avled efter att ha fyllt 65 år, eller

2) den tid som utgör 80 procent av tiden mellan det att formånslåtaren fyllde 16 år och dödsfallet, om formånslåtaren avled innan han fyllt 65 år.

När den tid som formånslåtaren har varit. bosatt i Finland beräknas beaktas inte den tid då han ännu inte hade fyllt 16 år eller redan hade fyllt 65 år. Då pensionsbeloppet avvägs enligt den tid formånslåtaren varit bosatt i Finland, avrundas tiderna nedåt till närmaste fulla månad.

16 § (5.12.1996/982)

Har den som får efterlevandepension bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens kompletteringsbelopp betalas, ändras kompletteringsbeloppet räknat från ingången av följande månad enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstagaren då bor i.

16 a § (9.2.1990/104)

16 a § har upphävts genom L 104/1990.

16 b § (9.2.1990/104)

16 b § har upphävts genom L 104/1990.

16 c § (9.2.1990/104)

16 c § har upphävts genom L 104/1990.

16 d § (9.2.1990/104)

16 d § har upphävts genom L 104/1990.

16 e § (8.8.1986/595)

16 e § har upphävts genom L 595/1986.

17 § (5.12.1996/982)

Har de inkomster som inverkar på efterlevandepensionens kompletteringsbelopp stigit med minst 734 euro jämfört med den årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har fastställts, skall kompletteringsbeloppet i motsvarande mån rättas eller dras in. Kompletteringsbeloppet rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar kompletteringsbeloppet har förändrats så att kompletteringsbeloppet bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av kompletteringsbeloppet, kan höjningen göras också utan ansökan. (17.8.2001/726)

Har vid fastställandet av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall kompletteringsbeloppet räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när det fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har förändrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundennet.

Ingår pensionstagaren äktenskap eller upplöses hans äktenskap, skall efterlevandepensionens kompletteringsbelopp rättas eller dras in. Dessutom skall 1 och 2 mom. tillämpas, om de inkomster som inverkar på kompletteringsbeloppet har förändrats.

17 a § (9.2.1990/104)

17 a § har upphävts genom L 104/1990.

18 § (5.12.1996/982)

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

1) har skänkt bort egendom eller på något annat sätt försvagat sin ekonomiska ställning till den grad att det har inverkat på hans rätt att få pensionens kompletteringsbelopp eller väsentligt har påverkat dess storlek och pensionstagaren har vetat eller bort veta att åtgärden kan inverka på tilläggsdelen, eller

2) i en ansökan eller anmälan som har gjorts för fastställande av kompletteringsbeloppet uppsåtligen har lämnat oriktiga uppgifter om de inkomster eller den förmögenhet som inverkar på kompletteringsbeloppet och av denna orsak har fått kompletteringsbelopp utan grund eller till ett för stort belopp.

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens kompletteringsbelopp med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för pensionstagaren, kan pensionsanstalten rätta beslutet.

3 kap

Rätt till familjepension då förmånslåtaren har avlidit den 1 juli 1990 eller därefter (9.2.1990/104)

19 § (9.2.1990/104)

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och efterlevande make.

Som förmånslåtarens barn anses också barn som nämns i 7 § 1-3 punkten samt barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vilkas underhåll denne har svarat.

En och samma person kan inte samtidigt vara förmånstagare efter två eller flera förmånslåtare. Ett föräldralöst barn har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare.

Med föräldralöst barn avses ett barn som saknar båda föräldrarna.

20 § (9.2.1990/104)

Ett barn har rätt till barnpension, om det

1) inte har fyllt 18 år, eller

2) har fyllt 18 men inte 21 år och studerar på heltid eller deltar i yrkesutbildning.

Ett barn som får invaliditetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet har inte rätt till barnpension. (21.11.1994/982)

21 § (9.2.1990/104)

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som inte har fyllt 65 år,

1) om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år, eller

2) om den efterlevande vid förmånslåtarens död har fyllt 50 år och äktenskapet har ingåtts innan den efterlevande har fyllt 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet har varat minst fem år.

Om en änka är född före den 1 juli 1950, förutsätter efterlevandepensionen en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom.

Efterlevandepensionen betalas som begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension.

En efterlevande make som får invaliditetspension, arbetslöshetspension4 ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till efterlevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en sådan pension, bostadsbidrag och extra fronttillägg. Vårdbidrag för pensionstagare enligt 30 a § folkpensionslagen och fronttillägg enligt lagen om frontmannapension anses då inte höra till pensionen. (27.6.2003/640)

22 § (9.2.1990/104)

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten, om ett där nämnt barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död.

Får den efterlevande maken efterlevandepension enligt denna lag på basis av ett tidigare äktenskap eller motsvarande pension från utlandet, har den efterlevande inte rätt till någon ny familjepension. (21.11.1994/982)

23 § (9.2.1990/104)

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

24 § (9.2.1990/104)

En förmånstagares rätt till familjepension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. Om en efterlevande make eller ett barn vid förmånslåtarens död saknar rätt till pension, uppkommer rätten till pension då den efterlevande eller barnet uppfyller pensionsvillkoren.

Om ett barn föds efter förmånslåtarens död, uppkommer den efterlevande makens rätt till pension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten den dag då förmånslåtaren avled.

25 § (9.2.1990/104)

Rätten till barnpension upphör vid ingången av månaden efter den då

1) barnet fyller 18 år,

2) ett barn som avses i 20 § 1 mom. 2 punkten inte längre uppfyller villkoren i nämnda punkt,

3) barnet adopteras av någon annan än den efterlevande eller dennes make

4) barnet beviljas invaliditetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet, eller då (21.11.1994/982)

5) vårdnaden om ett barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vars underhåll denne har svarat övertas av barnets egna föräldrar.

26 § (9.2.1990/104)

Rätten till begynnelse- och fortsättningspension upphör vid ingången av månaden efter den då

1) den efterlevande maken fyller 65 år eller

2) den efterlevande ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

Rätten till fortsättningspension upphör om den efterlevande maken beviljas ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. Fortsättningspension betalas inte för den tid för vilken den efterlevande maken får invaliditets- eller arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. (27.6.2003/640)

Om ett äktenskap som nämns i 1 mom. 2 punkten upplöses inom fem år och den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension enligt denna lag på basis av det upplösta äktenskapet, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt.

27 § (9.2.1990/104)

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 26 § 1 mom. 2 punkten och som har fått efterlevandepension för minst ett år betalas i ett för allt den efterlevandepension som den efterlevande skulle ha haft rätt till för de följande tre åren. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande senast hade rätt till. I beloppet ingår inte bostadsbidrag.

Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 26 § 3 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år.

Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.

28 § (9.2.1990/104)

Till barnpensionen hör alltid pensionens grundbelopp som är 576,60 euro per år. Till pensionen till ett barn under 18 år hör dessutom ett kompletteringsbelopp vars fulla belopp är 770,28 euro per år. (17.8.2001/726)

Då kompletteringsbeloppet beräknas skall familje- och försörjningspensioner som nämns i 26 § 1 mom. 1–4 punkten och 5 mom. folkpensionslagen och som barnet varaktigt uppbär beaktas så att från det fulla kompletteringsbeloppet avdras 50 procent av den del av det sammanlagda beloppet av dessa förmåner som överstiger 536 euro per år. Vid fastställandet av ett föräldralöst barns pension skall dessa pensioner dock inte beaktas som inkomst, om de redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare. (17.8.2001/726)

Till ett föräldralöst barn betalas barnpension efter båda föräldrarna.

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte ut, om deras sammanlagda belopp är mindre än 5,38 euro per månad. (17.8.2001/726)

Om barnpension enligt en internationell överenskommelse som är bindande för Finland skall räknas ut avvägd enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten på det sätt som anges i 15 g §. (30.12.1999/1369)

29 § (5.12.1996/982)

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. Detsamma gäller en efterlevande makes fortsättningspension, då

1) den efterlevande har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller

2) den efterlevandes eller förmånslåtarens barn som inte har fyllt 18 år bor i samma hushåll som den efterlevande och gjorde detta redan vid förmånslåtarens död.

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

I fråga om efterlevandepensionens grundbelopp, kompletteringsbelopp och bostadsbidrag gäller 15 a § 2-8 mom. och 15 g §.

30 § (9.2.1990/104)

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneinkomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall anses som skälig ersättning för det arbete som har utförts i ovan avsedd förvärvsverksamhet. Som arbetsinkomst betraktas också (5.12.1996/982)

1) arvode som betalts till familjevårdare som avses i familjevårdarlagen (312/92),

2) vårdararvode som grundar sig på avtal om närståendevård som avses i 27 b § socialvårdslagen,

3) arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84),

4) arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993), (4.12.1998/916)

4 a) utbildningsdagpenning enligt lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier (1402/1997), (30.12.1999/1369)

5) dagpenning på grund av arbetsoförmåga eller någon därmed jämförbar ersättning för förlorad förvärvsinkomst, om ersättningen betalas för ett år eller en kortare tid, dock inte dagpenning enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring och inte heller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, (4.12.1998/916)

6) förmån enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) samt annan förmån som ersätter inkomstbortfall och betalas för utbildningstiden, samt (4.12.1998/916)

7) vårdpenning och partiell vårdpenning inom stödet för hemvård av barn och vårdpenning och vårdtillägg inom stödet för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommuntillägg. (4.12.1998/916)

(30.12.1993/1550)

Om justering av kompletteringsbeloppet gäller 16-18 §§. (5.12.1996/982)

31 § (23.10.1992/947)

Har de inkomster som inverkar på barnpension förändrats av någon annan orsak än indexbundenheten, skall pensionens belopp justeras.

4 kap

Särskilda stadganden (9.2.1990/104)

32 § (9.2.1990/104)

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den då pensionsrätten uppkom. Familjepension betalas, dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än ett år innan pension söktes.

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts familjepension, anses den sistnämnda som delbetalning av folkpensionen, bostadsbidraget för pensionstagare och det extra fronttillägget. Vid tillämpningen av detta stadgande betraktas inte vårdbidrag enligt 30 a § folkpensionslagen eller fronttillägg enligt lagen om frontmannapension som folkpension. (5.12.1996/982)

32 a § (5.12.1996/982)

Har en gift mottagare av efterlevandepension inte gemensamt hushåll med sin make, tillämpas vid fastställandet av hans kompletteringsbelopp vad denna lag stadgar om kompletteringsbelopp för en pensionstagare som inte är gift.

Lever en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortlöpande i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, kan vid fastställandet av deras kompletteringsbelopp tillämpas vad denna lag stadgar om makar.

33 § (22.12.2006/1302)

Om den som ansöker om kompletteringsbelopp till efterlevandepension också har ansökt om pension eller ersättning i någon annan EU- eller EES-stat som tillämpar rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, kan kompletteringsbeloppet beviljas temporärt för den tid som handläggningen pågår. Om pension eller ersättning från den aktuella staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten återkräva det kompletteringsbelopp till efterlevandepension som betalats till för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljas retroaktivt i en annan stat. När meddelande om pensionen eller ersättningen från en annan stat har inkommit, fattar Folkpensionsanstalten ett slutligt beslut om kompletteringsbeloppet till efterlevandepensionen.

34 § (8.11.1996/828)

34 § har upphävts genom L 828/1996.

34 a § (5.12.1996/982)

Om en mottagare av efterlevandepension får vård som avses i 42 a § folkpensionslagen, betalas av kompletteringsbeloppet, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som i den första kommungruppen överstiger 43 procent och i den andra kommungruppen 40 procent av det fulla kompletteringsbeloppet enligt 15 a § 3 mom. och i fall som avses i 4 mom. i samma paragraf av det där nämnda fulla kompletteringsbeloppet. Detta tillämpas dock inte om mottagaren av efterlevandepension betalas bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

35 § (30.12.1999/1369)

Omhänderhas vårdnaden om ett minderårigt barn inte av dess intressebevakare, kan pensionen betalas till den som har vårdnaden om barnet. Innan pensionen betalas ut skall folkpensionsanstalten höra det organ som avses i 6 § socialvårdslagen.

Barnpensionen kan betalas till det organ som avses i 1 mom., om det av särskilda skäl inte kan anses ändamålsenligt att pensionen betalas till den som har rätt att lyfta den. Pensionen kan i sådana fall med organets samtycke också betalas till någon annan person.

Om barnet har fyllt 15 år kan pensionen med intressebevakarens samtycke betalas till barnet självt.

36 § (9.2.1990/104)

Folkpensionsanstaltens kostnader för förmåner som beviljas enligt denna lag betalas av statens medel med iakttagande på motsvarande sätt av vad som stadgas om betalning av statens andel av kostnaderna för folkpensionerna. Staten betalar i förskott 90 procent av beloppet av de pensioner som skall utbetalas. (5.12.1996/1001)

Förvaltningskostnader i fråga om verksamheten enligt denna lag hänförs till folkpensionsanstaltens förvaltningskostnader.

37 § (9.2.1990/104)

Om inte något annat bestäms i denna lag, iakttas i tillämpliga delar 35, 37–39, 39 b, 40–42, 43 och 44 §, 45 § 1, 2 och 4 mom., 46 och 46 b §, 46 c § 2–4 mom., 46 d– 46 f, 46 i, 46 j, 73, 73 a, 73 b, 74, 74 b, 74 c, 79, 80, 82, 85, 86, 88, 88 a och 88 b § folkpensionslagen (347/1956). Om mottagaren av barnpension innan pensionen börjar inte har varit bosatt i Finland den tid av 10 år som förutsätts i 41 § folkpensionslagen, kan pensionen utan hinder av boende utomlands betalas om barnets vårdnadshavare uppfyller bosättningskravet. (7.5.2004/369)

Den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen också i de fall som avses i 18 § 1 mom. (22.12.2006/1302)

Om bindande av pensionerna enligt denna lag vid levnadskostnaderna gäller på motsvarande sätt lagen om folkpensionsindex (456/2001). (17.8.2001/726)

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalas ut i januari 2001 beräknas. (17.8.2001/726)

38 § (9.8.2002/683)

Utöver vad som annars bestäms i denna lag har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ett ärende. Uppgifter skall lämnas av

1) läroanstalter i de fall som avses i 8 § 1 mom. och 20 § 1 mom. om studier eller yrkesutbildning i fråga om barn som får barnpension,

2) arbetsplatskassor,

3) penninginstitut om en pensionssökande eller en pensionstagare samt ett dödsbo där denne är delägare, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls; begäran om att få uppgifterna skall framföras skriftligen och innan begäran framförs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att med hjälp av teknisk anslutning på de villkor som anges i momentet få sekretessbelagda uppgifter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

38 a § (5.12.1996/982)

Vad denna lag eller någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp gäller i tillämpliga delar efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel. Vad någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel tillämpas på motsvarande sätt i tillämpliga delar på efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp.

39 § (9.2.1990/104)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom törordning.

40 §

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1969, likväl så, att efter förmånslåtare, som avlidit före år 1970, må beviljas familjepension endast åt barn samt åt änka, som avses i 9 § 1 mom.

Rätt till familjepension har barn och i 9 § 1 mom. avsedd änka även med anledning av dödsfall, som inträffat före lagens ikraftträdande. Familjepension utgår härvid från lagens ikraftträdande, om rätten därtill uppkommit vid sagda tidpunkt, dock icke utan synnerliga skäl för längre tid än ett år innan pension söktes.

Utbildningsstöd må erläggas tidigast från början av år 1970.

Före lagens ikraftträdande skall folkpensionsanstalten i god tid vidtaga nödiga åtgärder för lagens verkställighet.

Ikraftträdelsestadganden:

28.7.1978/589:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Den som blivit änka före år 1970 och enligt 20 § 1 mom. familjepensionslagen ej haft rätt till familjepension har, ifall hon annars uppfyller villkoren för erhållande av änkepension, rätt till änkepension räknat från denna lags ikraftträdande, likväl tidigast sedan hon fyllt 60 år. Åt änka som åtnjuter ålderdomsstöd enligt ikraftträdelsestadgandet i lagen den 28 juli 1978 om ändring av folkpensionslagen (588/78) beviljas dock ej änkepension enligt 9 b § 2 och 3 punkterna. Vad i lagen angående införande av lagen om understödstillägg och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (592/78) är stadgat gäller i tillämpliga delar även understödstillägg och bostadsbidrag till familjepension.

5.2.1982/105:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Understödsdel och understödstillägg som beviljats tidigare omvandlas, räknat från den 1 januari 1983, till en i denna lag avsedd tilläggsdel. Såvida pensionsanstalten vid sagda tidpunkt inte förfogar över sådana uppgifter som krävs för fastställande av tilläggsdelen, omvandlas understödsdel och understödstillägg till tilläggsdel på ansökan som skall göras senast den 31 december 1983. Tidigare beviljad tilläggsdel omvandlas räknat från den 1 januari 1984 till sådan tilläggsdel som motsvarar för sagda tidpunkt gällande stadganden.

Skulle tilläggsdel från och med den 1 januari 1983 bli mindre än enligt den tidigare lagen utgående understödsdel och understödstillägg tillsammans, betalas tilläggsdelen till understödsdelens och understödstilläggets sammanlagda belopp. På motsvarande sätt betalas tilläggsdel likväl till sitt tidigare belopp, om den vid omvandling som avses i 2 mom. den 1 januari 1984 skulle bli mindre.

Skall tilläggsdel rättas på grund av förändring i de i denna lags 16 b § avsedda inkomsterna, bestäms tilläggsdelen enligt de nya stadganden som gäller vid den tidpunkt då rättelsebeslutet träder i kraft. Pensionsdel som utbetalas för att hindra att tilläggsdelen minskar betalas inte därefter. Skulle tilläggsdelens belopp minska, trots att rättelse har gjorts på grund av sådan förändring i de ekonomiska förhållandena som verkar höjande på tilläggsdelen, betalas tilläggsdelen likväl till sitt tidigare belopp.

Med stöd av 9 mom. av ikraftträdelsestadgandet i lagen om ändring av folkpensionslagen (588/78) utgående ålderdomsstöds understödsdel och understödstillägg omvandlas räknat från den 1 januari 1983 på sätt som avses ovan i 2 och 3 mom. till enligt denna lag utgående tilläggsdel, och tilläggsdelen bestäms i enlighet med stadgandena i denna lag. För ålderdomsstöd gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgats om folkpension. Ålderdomsstödet innefattar dock inte basdel.

I denna lag stadgade markbelopp motsvarar det poängtal för det officiella levnadskostnadsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som skall betalas i mars 1981 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Regeringens proposition 98/81, Socialutsk. bet. 35/81, Stora utsk. bet. 215/81

22.12.1983/1055:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. I denna lag stadgade markbelopp motsvarar det poängtal för det officiella levnadskostnadsindexet, enligt vilket storleken av de folkpensioner som skall betalas i mars 1981 har beräknats.

Regeringens proposition 142/83, Socialutsk. bet. 10/83, Stora utsk. bet. 104/83

18.1.1985/54:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1985, likväl så att den tillämpas från den 1 januari 1985.

Regeringens proposition 249/84, Socialutsk. bet. 25/84, Stora utsk. bet. 216/84

26.7.1985/673:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

I denna lag stadgade belopp motsvarar det poängtal för levnadskostnadsindex, enligt vilket storleken av de folkpensioner som förföll till betalning i mars 1981 har beräknats,

Regeringens proposition 85/85, Socialutsk. bet. 17/85, Stora utsk. bet. 101/85

8.8.1986/595:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1986.

Dock skall 15 b § 2 mom. tillämpas från den 1 januari 1986.

Det belopp som stadgas i 15 b § 2 mom. motsvarar det poängtal i det officiella levnadskostnadsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som utbetalades i mars 1981 har uträknats.

Regeringens proposition 67/86, Socialutsk. bet. 12/86, Stora utsk. bet. 77/86

5.2.1988/126:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringens proposition 126/87, Socialutsk. bet. 22/87, Stora utsk. bet. 118/87

23.12.1988/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen tillämpas också då förmånslåtaren har dött innan den träder i kraft. När det avgörs om förmånstagaren har rätt till familjepension beaktas också den tid han har varit bosatt i Finland före ikraftträdandet.

Lagen hindrar inte fortsatt utbetalning av familjepension som har börjat innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 78/88, Socialutsk. bet. 18/88, Stora utsk. bet. 124/88

9.2.1990/104:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Om förmånslåtaren har avlidit innan denna lag har trätt i kraft och barnet fyller 16 år efter ikraftträdandet, har barnet med avvikelse från 12 § 1 mom. 1 punkten rätt att få barnpension tills det fyller 18 år. Till en änka som försörjer ett sådant barn betalas med avvikelse från 13 § 2 mom. för motsvarande tid sådan fortsättningspension som betalas med stöd av 9 b § 1 punkten. Därefter har änkan med avvikelse från 9 b § 3 punkten rätt till fortsättningspension, om hon har fyllt 40 år vid den tidpunkt då barnet fyller 18 år.

En barnpension, som ett barn har rätt till med stöd av 8 § 1 mom. familjepensionslagen efter en förmånstagare som avlidit innan denna lag träder i kraft, ändras räknat från den 1 juli 1990 till barnpension enligt 28 §. Har pensionsanstalten inte vid denna tidpunkt de uppgifter som behövs för att fastställa kompletteringsbeloppet, beviljas detta på ansökan. Ändras barnpensionen på anfört sätt till barnpension enligt 28 § skall pensionen utbetalas så länge som rätten till pensionen fortgår, efter förskottsinnehållning på skatt minst till ett lika stort belopp som den pension som har betalts innan lagen träder i kraft.

Om en änka får pension när denna lag träder i kraft, tillämpas 15 b § 7 mom. då familjepensionen i övrigt justeras efter ikraftträdandet.

Utöver vad som stadgas i 21 § 1 och 2 mom. har en kvinna rätt till efterlevandepension, om hon har fyllt 40 år och lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft, och om äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och vid dennes död hade fortgått minst tre år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också när domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har inte rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar.

Markbeloppen i denna lag motsvarar det poängtal för det officiella levnadskonstnadsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som utbetalades i mars 1981 har beräknats.

Regeringens proposition 173/89, Socialutsk. bet. 36/89, Stora utsk. bet. 224/89

8.3.1991/472:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1991.

Har en mottagare av familjepension omedelbart före ikraftträdandet med stöd av 15 a § 3 mom. erhållit sådan tilläggsdel till fortsättningspension som är avsedd för ensamstående, fastställs tilläggsdelen fortfarande såsom tilläggsdel för en ensamstående tills familjepensionstagarens make beviljas

1) folkpensionens basdel eller tilläggsdel,

2) frontmannapension, eller

3) familjepensionens basdel eller tilläggsdel, eller tills

4) tilläggsdelen skall justeras enligt 17 § 3 mom. på grund av att äktenskap har ingåtts.

Efter en ändring som avses i 2 mom. fastställs tilläggsdelen enligt 15 a § 4 mom.

Beloppen i denna lag motsvarar det poängtal för det officiella levnadskostnadsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som utbetalades i mars 1981 har beräknats.

Regeringens proposition 205/90, Lagmotion 113/90, Lagmotion 116/90, Socialutsk. bet. 39/90, Stora utsk. bet. 211/90

27.3.1991/623:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Regeringens proposition 259/90, Socialutsk. bet. 49/90, Stora utsk. bet. 253/90

23.10.1992/947:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Om utbildning som berättigar till utbildningsstöd har inletts innan denna lag trädde i kraft, betalas utbildningsstödet enligt den lag som är i kraft när denna lag träder i kraft så länge utbildningen utan avbrott pågår för avläggande av en och samma examen.

Det i lagens 28 § nämnda markbeloppet motsvarar det poängtal för det officiella levnadskostnadsindex enligt vilket storleken av de i mars 1981 löpande folkpensionerna har fastställts.

RP 125/92, ShUB 26/92

28.6.1993/548:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 548/1993 trädde i kraft enligt F 1645/1993 den 1.1.1994.)

En efterlevandepension som har börjat innan denna lag har trätt i kraft ändras på ansökan till pension enligt denna lag. Har en pension inte ändrats till pension enligt denna lag, bestäms senare beviljad basdel och tilläggsdel utan den i 15 g § nämnda avvägning enligt den tid formånslåtaren har varit bosatt i Finland. När tilläggsdelen bestäms tillämpas härvid 15 b § 3 mom. i den lydelse det har när denna lag träder i kraft.

Familjepension kan beviljas under de förutsättningar som anges i 1 och 4 §§ sådana de lyder när denna lag träder i kraft, och efterlevandepension kan beviljas utan den i 15 g § avsedda avvägningen enligt den tid formånslåtaren varit bosatt i Finland, om pensionen böljar inom fem år efter att denna lag har trätt i kraft. Dessutom förutsätts att förmanstagaren var bosatt i Finland då lagen trädde i kraft och är bosatt i Finland utan uppehåll från ikraftträdandet till dess att pensionen börjar. Är förmanstagaren inte finsk medborgare, förutsätts dessutom att formånslåtaren var bosatt i Finland fem är i följd omedelbart innan denna lag trädde i kraft och bodde här till sin död eller att förmanstagaren varit bosatt i Finland i fem år omedelbart innan denna lag trädde i kraft och antingen formånslåtaren eller förmanstagaren bodde i Finland då dödsfallet inträffade.

Har efterlevandepension beviljats utan avvägning enligt bosättningstiden, tillämpas när tilläggsdelen bestäms 15 b § 3 mom. i den lydelse det har när denna lag träder i kraft.

Får en efterlevande make pension när denna lag träder i kraft, tillämpas 15 a § 8 mom. då familjepensionen annars justeras efter att lagen har trätt i kraft.

Det belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 227/92, ShUB 10/93

28.6.1993/568:

Stöd för vård i hemmet av åldring, handikappad och långtidssjuk som utbetalas den 30 juni 1993 och som ändras till stöd för närståendevård, beaktas som inkomst då tilläggsdelen justeras den 1 juli 1993 eller därefter med stöd av 17 §.

RP 73/93, ShUB 13/93

30.12.1993/1550:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

RP 235/93, ShUB 47/93

30.12.1993/1575:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

RP 287/93, ShUB 57/93

14.10.1994/888:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagens stadganden om ändringssökande samt stadgandet i 74 c § folkpensionslagen tillämpas på beslut som meddelas sedan lagen har trätt i kraft. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssökande tillämpas dock på ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som blir anhängiga sedan lagen har trätt i kraft.

RP 117/94, ShUB 21/94

21.11.1994/982:

Denna lag träder i kraft den 1 januari1995.

Genom denna lag upphävs 1 § 1 mom. lagen den 23 oktober 1992 om ändring av familjepensionslagen (947/92).

Genom denna lag upphävs 15 b § 3 mom. 10 punkten lagen den 28 juni 1993 om ändring av familjepensionslagen (568/93).

Denna lag tillämpas när en pensionsansökan anländer den 1 januari 1995 eller senare. Dessutom tillämpas 2-5 mom. i ikraftträdelsestadgandet i lagen om ändring av familjepensionslagen (548/93).

RP 206/94, ShUB 27/94

18.12.1995/1489:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Rehabiliteringsstöd som avses i 15 b § 3 mom. 9 punkten räknas som inkomst när det har börjat den 1 januari 1996 eller därefter.

Markbeloppen i denna lag motsvarar det poängtal för levnadskostnadsindex som använts vid uträkningen av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981.

RP 118/95, ShUB 17/95, RSv 115/95

18.12.1995/1493:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 119/95, ShUB 21/95, RSv 121/95

8.11.1996/828:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 168/1996, ShUB 24/1996, RSv 137/1996

5.12.1996/982:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagens 17 § tillämpas när det under denna lags giltighetstid har inträffat en förändring i de inkomster som påverkar efterlevandepensionens kompletteringsbelopp jämfört med den inkomst på grundval av vilken pensinsen har fastställts. När storleken av förännsingen beräknas beaktas även inkomstförännsingar som har inträffat innan denna lag trädde i kraft.

Om en efterlevande make får efterlevandepension när denna lag träder i kraft, beaktas en förmån som betalas från utlandet enligt 15 b § 3 mom. 12 punkten i denna lag, när efterlevandepensionen första gången justeras på grundval av 17 § medan denna lag är i kraft. Om efterlevandepension beviljas eller justeras för tiden före ikraftträdandet, beaepas en förmån som betalas från utlandet från och med ikraftträdandet utan att 17 § 1 mom. tillämpas.

De markbelopp om vilka stadgas i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 189/1996, ShUB 29/1996, RSv 174/1996

5.12.1996/1001:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 170/1996, ShUB 28/1996, RSv 175/1996

4.12.1998/916:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

En förmån som avses i 15 b § 3 mom. 9 punkten i denna lag och som ges enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring samt enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen skall räknas som inkomst i enlighet med denna lag om förmånen börjar den 1 januari 1999 eller därefter.

Om ett barn får pension när denna lag träder i kraft, skall 28 § 4 mom. tillämpas när pensionen efter att lagen har trätt i kraft justeras nästa gång av någon annan orsak.

Om en person får efterlevandepensionens kompletteringsbelopp när denna lag träder i kraft, skall stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och en förmån enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning beaktas som inkomst när kompletteringsbeloppet efter att denna lag har trätt i kraft justeras enligt 17 § familjepensionslagen av någon annan orsak.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket storleken av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 141/1998, ShUB 25/1998, RSv 176/1998

23.12.1999/1272:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

När denna lag tillämpas betraktas också en minskning enligt det 5 a § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare som gäller när denna lag träder i kraft, eller en motsvarande minskning, som inkomst.

Det belopp som anges i lagen motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har beräknats.

RP 93/1999, ShUB 23/1999, RSv 126/1999

30.12.1999/1369:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Lagens 28 § 5 mom. kan dock tillämpas från och med den 1 september 1999.

Om pensionen när denna lag träder i kraft betalas till en förmyndare, god man, vårdnadshavare eller någon annan som avses i 43 eller 44 § folkpensionslagen, fortsätter utbetalningen av pensionen till denna person eller instans tills folkpensionsanstalten har fått ett meddelande om någon annan intressebevakare eller instans som har rätt att lyfta pensionstagarens pension.

Om barnpension när denna lag träder i kraft betalas till ett 15 år fyllt barn självt, fortsätter utbetalningen av pensionen till barnet självt tills barnets intressebevakare meddelar folkpensionsanstalten att han inte samtycker till detta.

RP 163/1999, ShUB 26/1999, RSv 137/1999

21.12.2000/1225:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

När denna lag träder i kraft ändras utan ansökan pensionen för en person som får efterlevandepensionens kompletteringsbelopp så att den överensstämmer med denna lag. Om ändring av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp ges beslut på begäran.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket storleken av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har räknats ut.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 154/2000, ShUB 37/2000, RSv 202/2000

17.8.2001/726:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Pensioner som betalas ut när denna lag träder i kraft ändras så att de stämmer överens med denna lag den 1 januari 2002. De inkomster som enligt 15 b, 15 d och 28 § beaktats i pensionen ändras till euro så att de avrundas nedåt till närmaste hela euro. Pensionen betalas dock minst till samma belopp som tidigare, om inte något annat följer av en justering enligt 16, 17 eller 31 §.

Pensionerna kan utan nytt beslut ändras så att de stämmer överens med denna lag. Ett skriftligt beslut ges dock på begäran.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 92/2001, ShUB 21/2001, RSv 89/2001

9.8.2002/683:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

Genom denna lag upphävs i familjepensionsförordningen av den 4 juli 1969 (449/1969) 4 och 5 §, av dessa lagrum 5 § sådan den lyder i förordning 539/1990.

RP 9/2002, ShUB 16/2002, RSv 96/2002

3.12.2002/1030:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 224/2002, ShUB 31/2002, RSv 162/2002

20.12.2002/1195:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

RP 145/2002, ShUB 35/2002, RSv 175/2002

27.6.2003/640:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 242/2002, ShUB 58/2002, RSv 298/2002

30.12.2003/1317:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 160/2003, ShUB 29/2003, RSv 125/2003

7.5.2004/369:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004.

RP 158/2003, ShUB 4/2004, RSv 20/2004

9.7.2004/641:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 76/2004, ShUB 17/2004, RSv 115/2004

1.10.2004/897:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 39/2004, ShUB 11/2004, RSv 86/2004

26.11.2004/1024:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.

När denna lag träder i kraft ändras utan ansökan pensionen för en person som får efterlevandepensionens kompletteringsbelopp så att den överensstämmer med denna lag. På begäran ges ett beslut om att efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ändrats.

Om pension enligt 26 § 1 mom. 1 punkten i folkpensionslagen (347/1956) har börjat betalas ut till en person före den 1 januari 2005 eller ett pensionsfall som relaterar till invalid-, arbetslöshets- eller familjepension inträffar 2005, beaktas dessa pensioner som inkomst med stöd av de bestämmelser i familjepensionslagen som gäller före den 1 januari 2005, i sådana fall då familjepensionen börjar utbetalas eller justeras efter att denna lag trätt i kraft. Samma förfarande gäller när någon beviljas ålderspension utifrån ett invalidpensionsrelaterat eller arbetspensionsrelaterat pensionsfall som inträffar 2005.

Om ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961) eller motsvarande lagar börjar betalas ut till en person den 1 januari 2005 eller därefter och personen har fyllt 63 år före den 1 januari 2005, beaktas som inkomst den arbetspension som intjänats före den 31 december 2004.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket storleken av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har räknats ut.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 176/2004, ShUB 23/2004, RSv 147/2004

2.12.2005/941:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

När denna lag träder i kraft ändras utan ansökan pensionen för en person som får efterlevandepensionens kompletteringsbelopp så att den överensstämmer med denna lag. På begäran ges ett beslut om att efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ändrats.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket storleken av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har räknats ut.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2005, ShUB 14/2005, RSv 119/2005

22.12.2006/1302:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 167/2006, ShUB 34/2006, RSv 168/2006

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.