Beaktats t.o.m. FörfS 760/2019.

8.7.1961/395

Lag om pension för arbetstagare (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 19.5.2006/396, som gäller fr.o.m. den 1.1.2007. Om tillämpningen av lagen se närmare L 396/2006.

Skyldighet att anordna pensionsskydd
1 § (30.12.1965/707)

En arbetsgivare är skyldig att anordna och bekosta pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag för var och en av sina arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått utan avbrott minst en månad. Arbetstagaren är skyldig att i enlighet med vad som bestäms i 12 b § delta i bekostandet av det pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag. Lagen gäller dock inte anställningsförhållanden (1.10.2004/885)

1) i fråga om tid före den kalendermånad som följer efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år,

2) efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år,

3) i vilka förvärvsinkomsten på det sätt som närmare bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet understiger 229,34 euro per månad, (1.10.2004/885)

4) på basis av vilka arbetstagaren med stöd av någon annan lag eller förordning har rätt till pension eller i vilka 1 § 4 mom. 3 punkten lagen om sjömanspensioner (72/1956) skall tillämpas på arbetstagaren, eller

5) på basis av vilka arbetstagaren har rätt till pension enligt sådan pensionsstadga som gäller arbetstagare, anställd av kommun, av samkommun, av församling eller religionssamfund, och enligt vilken stadga pension till fullt belopp till arbetstagaren motsvarar åtminstone pensionsskyddet enligt i denna lag angivna grunder.

(27.6.2003/634)

Denna lag gäller inte heller utövande av idrott. Bestämmelser om pensionsskydd vid utövande av idrott finns i lagen om olycksfalls och pensionsskydd för idrottsutövare (575/2000). (16.6.2000/577)

3 mom. har upphävts genom L 28.11.1997/1057. (28.11.1997/1057)

När de pensionsgrundande arbetsförtjänsterna justeras på det sätt som avses i 7 b §, justeras på motsvarande sätt det gränsbelopp om vilket bestäms i 1 mom. 3 punkten. (27.6.2003/634)

Vad ovan och annorstädes i denna lag är stadgat om arbetstagare och arbetsförhållande, gäller även tjänsteinnehavare och tjänsteförhållande. (23.1.1987/38)

Har en rättshandling, för att skyldigheten att anordna pensionsskydd skall kunna kringgås eller försäkringspremien undvikas, givits ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall då denna skyldighet att anordna pensionsskydd avgörs eller försäkringspremien fastställs förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte. Om det uppenbara syftet med arrangemanget i företaget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för invalid- eller arbetslöshetspension, har pensionsanstalten rätt att fastställa försäkringspremien enligt situationen före arrangemanget. (23.12.1999/1263)

Uppstår det oklarhet om, huruvida denna lag skall tillämpas på en viss arbetstagare, avgörs saken av pensionsskyddscentralen på ansökan av vederbörande arbetsgivare, arbetstagare eller pensionsanstalt. Detsamma gäller sådana fall då det kan misstänkas vara fråga om kringgående av skyldigheten att anordna pensionsskydd eller undvikande av försäkringspremie på det sätt som avses i första meningen i 6 mom. (23.12.1999/1263)

1 a § (6.6.1974/454)

Utför arbetstagare i arbetsförhållande, på basis av vilket pension bestäms enligt lagen den 13 juni 1969 om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/1969), även arbete för vilket den erlagda ersättningen inte beaktas vid bestämmandet av pensionen enligt nämnda lag, skall arbetsgivaren, utan hinder av vad som bestäms i 1 § 1 mom. 4 punkten, för arbetstagaren anordna och bekosta pensionsskydd enligt denna lag, såvida arbetsförhållandet i övrigt uppfyller de i 1 § angivna förutsättningarna. (27.6.2003/634)

Vid tillämpningen av denna lag betraktas såsom i 1 mom. avsedd arbetstagares lön endast den del av lönen som icke skall beaktas då pension bestämmes enligt lagen om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel.

1 b § (6.6.1974/454)

För person i förtroendeuppdrag kan den som erlägger arvodet för uppdraget på av social- och hälsovårdsministeriet godkända villkor anordna och bekosta pensionsskydd enligt i denna lag stadgade minimivillkor. Pensionsskyddet anordnas genom att försäkring tecknas i pensionsanstalt, som idkar verksamhet i enlighet med denna lag.

Med förtroendeuppdrag avses vid tillämpningen av denna lag uppdrag, till vilket en person valts att för bestämd tid eller tills vidare representera ett visst samfund, en viss krets av personer eller en viss sakkännedom och vid vars utförande han icke står i arbets- eller tjänsteförhållande, ej heller verkar såsom i lagen om pension för företagare (468/69) avsedd företagare.

Har angående mandattiden icke överenskommits eller bestämts, anses förtroendeuppdraget ha börjat vid ingången av den kalendermånad för vilken arvode för uppgift hörande till förtroendeuppdraget första gången betalas samt avslutat vid utgången av den kalendermånad för vilken arvode senast betalts.

Beträffande person i förtroendeuppdrag, själva förtroendeuppdraget, det pensionsgrundande arvodet, den till pension berättigande tjänstgöringstiden i förtroendeuppdraget och den på förtroendeuppdraget grundade pensionen gäller i tillämpliga delar vad i denna lag stadgats om arbetstagare, arbetsförhållande, pensionsgrundande lön, till pension berättigande tjänstgöringstid och på arbetsförhållande grundad pension. Innehav av förtroendeuppdrag utgör dock icke hinder för beviljande av ålderspension åt den som uppnått pensionsåldern.

Denna lag tillämpas icke på statens, kommuners och kommunalförbunds förtroendeuppdrag.

1 c § (22.12.1993/1467)

Denna lag tillämpas även på en arbetstagare som en finsk arbetsgivare sänder utomlands för att utföra arbete för samma arbetsgivare. Detsamma gäller en arbetstagare som av ett finskt företag sänds utomlands för att utföra arbete åt ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska helhet som det finska företaget, om arbetstagaren under den tid han arbetar utomlands alltjämt står i arbetsförhållande till det företag som sände honom utomlands. (23.12.1998/1129)

Om en arbetsgivare visar att pensionsskyddet för en i 1 mom. avsedd grupp av arbetstagare ordnats på ett annat sätt så att det såsom helhet betraktat kan anses svara mot ett pensionsskydd enligt minimivillkoren i denna lag, kan pensionsskyddscentralen på ansökan befria arbetsgivaren från skyldigheten att försäkra arbetstagarna i den ovan nämnda gruppen för den tid med vilken anställningsförhållandet utomlands överstigit två år. Befrielse beviljas tidigast från början av det kalenderår under vilket befrielse söks.

Ett finskt företag kan ordna pensionsskydd enligt minimivillkoren i denna lag

1) för en sådan till utlandet sänd arbetstagare som i något annat fall än de som avses i 1 mom. är anställd hos ett moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska helhet eller hos ett annat sådant företag där det finska företaget har bestämmanderätt,

2) för en arbetstagare som utomlands anställs av en finsk arbetsgivare eller en i 1 punkten avsedd utländsk arbetsgivare och som när arbetsförhållandet inleds omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet, eller

3) för en sådan i 1 mom. eller 1 eller 2 punkten i detta moment avsedd arbetstagare vars pensionsskydd enligt bestämmelserna i Europeiska gemenskapens rättsakter om social trygghet eller en internationell överenskommelse om social trygghet skall ordnas i det land där arbetet utförs. (23.12.1998/1129)

När pensionsskydd enligt denna lag ordnas efter utgången av den i 2 mom. avsedda tvåårstiden eller enligt 3 mom., kan vid bestämmandet av den arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen beaktas pensionsskydd som erhålls på grundvalen av arbetet utomlands.

5 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885. (1.10.2004/885)

Social- och hälsovårdsministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om tillämpningen av denna paragraf.

1 d § (22.2.2002/147)

I anställningsförhållande anses även stå en person i ledande ställning i ett aktiebolag och en person i ledande ställning i en annan sammanslutning, dock inte

1) om personen i ledande ställning i ett aktiebolag antingen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger mer än hälften av bolagets aktiekapital,

2) om röstetalet för de aktier som ägs av personer som avses i 1 punkten utgör mer än hälften av röstetalet för alla aktier,

3) om personen i ledande ställning i en annan sammanslutning skall anses ha motsvarande bestämmanderätt i sammanslutningen.

En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare i en annan sammanslutning som är personligen ansvarig för sammanslutningens förbindelser anses inte vid tillämpningen av denna lag stå i anställningsförhållande.

2 § (27.6.2003/634)

Om en arbetstagares arbetsförtjänst medan arbetsförhållandet alltjämt fortgått under var och en av minst de sex senaste kalendermånaderna har varit mindre än det belopp som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten, kan arbetsgivaren, dock med verkan tidigast från och med ingången av den sjunde kalendermånaden, anmäla arbetsförtjänsten av ett arbetsförhållande som faller inom området för denna lags tillämpning till tillämpningsområdet för lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985).

3 § (25.4.1997/356)

För anordnande av pensionsskydd skall arbetsgivare ha pensionsförsäkring i ett försäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), eller i en pensionskassa som grundas för arbetstagare som är anställda hos en viss arbetsgivare eller hos ett till en viss grupp av arbetsgivare hörande företag och som förutsätts i lagen om försäkringskassor (1164/1992), eller i en pensionsstiftelse enligt lagen om pensionsstiftelser (1774/1995). Ett försäkringsbolag får inte vägra ge eller upprätthålla en hos bolaget sökt pensionsförsäkring till den del denna inte överskrider ett pensionsskydd som uppfyller i denna lag föreskrivna minimivillkor. Ett ömsesidigt försäkringsbolag kan dock vägra ge försäkring, om den som söker försäkringen inte enligt bolagsordningen kan godkännas som delägare i bolaget.

Försäkringsbolag, pensionskassor och pensionsstiftelser som bedriver verksamhet som avses i denna lag benämns nedan pensionsanstalter. Pensionsanstalternas gemensamma ärenden sköts av pensionsskyddscentralen enligt vad som stadgas nedan.

Arbetsgivaren skall se till att det på varje arbetsplats finns framlagt information om i vilken pensionsanstalt arbetsgivaren anordnat pensionsskydd enligt denna lag för sina arbetstagare. (19.12.2003/1169)

3 a § (27.6.2003/634)

De kalkylerade grunderna och försäkringsvillkoren för pensionsskydd enligt denna lag godkänns av social- och hälsovårdsministeriet. I dem får inte utan särskild orsak godkännas skiljaktigheter som är ägnade att försvåra skötseln av pensionsanstalternas gemensamma angelägenheter som avses i denna lag. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl även godkänna villkor som beträffande en eller flera förmåner inte uppfyller i denna lag föreskrivna minimikrav, om pensionsskyddet enligt villkoren såsom helhet kan till sitt penningvärde anses motsvara åtminstone nämnda minimiskydd. Pensionens belopp kan dock inte fastställas till lägre belopp än vad 5 § föreskriver.

Har arbetstagaren rätt att erhålla pension på grund av två eller flera arbetsförhållanden, bestäms hans rätt till pension för ettvart arbetsförhållande enligt villkoren för det sista arbetsförhållandet. Skulle pensionsskyddets kapitalvärde härvid avsevärt förändras, skall pensionens belopp utan hinder av vad 1 mom. föreskriver ändras så att det ursprungliga kapitalvärdet bevaras. Om arbetstagaren dock avgår med förtida ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner innan han har fyllt 62 år, beviljas pension enligt denna lag som ålderspension vid pensionsåldern enligt lagen om sjömanspensioner så som bestäms närmare i villkor och grunder i fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna.

Det som föreskrivs i den andra meningen i 1 mom. tillämpas även på de grunder som avses i 12 och 12 a §.

Pensionsrätt
4 § (16.12.1966/639)

Arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. Arbetstagare har också rätt till invalid-, arbetslöshets- och deltidspension och hans anhöriga till familjepension på det sätt som bestäms i denna lag. (27.6.2003/634)

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder, dock tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han pensioneras. Om pension sökts inom tre månader från arbetsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det arbetsförhållandet upphörde. På ansökan beviljas ålderspension i förtid tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 62 års ålder uppnåtts minskad så som bestäms i 5 a § 2 mom. Ålderspension beviljas såsom uppskjuten efter att 63 års ålder uppnåtts och så höjd som föreskrivs i 5 a § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i detta moment bestäms om ålderspension. Rätt till pension som intjänats av arbetsförtjänst under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes. (27.6.2003/634)

Rätt till invalidpension tillkommer en arbetstagare vars arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada, med beaktande också av den tid som redan förflutit, kan uppskattas vara utan avbrott nedsatt med minst två femtedelar åtminstone ett år. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som rimligen kan förutsättas av honom eller henne med hänsyn till utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt därmed jämförliga andra omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna. En arbetstagare har likaså rätt till invalidpension när han eller hon, efter det att ett arbetsavtalsförhållande som omfattas av denna lag upphört, för ett senare tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beviljats invalidpension enligt 9 § lagen om statens pensioner (280/1966), 24 § lagen om kommunala pensioner (549/2003), 1 § pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) eller 13 § lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001), om inte något annat följer av förhandlingsförfarandet enligt 10 d § 5 mom. (19.12.2003/1169)

4 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

Innan pensionsanstalten fattar beslut om en invalidpension skall den se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan, skall pensionsanstalten se till att sökanden ges information om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Pensionsanstalten skall vidare iaktta lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003). (13.6.2003/503)

Invalidpension betalas, om inte något annat följer av 4 d §, från ingången av den månad som följer närmast på den under vilken rätten till pension uppkommit, fram till 63 års ålder. Invalidpension beviljas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före den månad som följer närmast efter ansökan om pension. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 7 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Härvid ändras en delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon skall pensioneras, eller från den tidpunkt efter invalidpensionens upphörande vid vilken en sådan ny pension beviljas på vilken 7 e § 2 eller 3 mom. inte skall tillämpas. (1.10.2004/885)

Utbetalas invalidpension enligt 19 b § 5 mom. i ett för allt, skall på invalidpensionen inte tillämpas det som bestäms ovan i denna paragraf. (9.8.2002/646)

Utöver vad som i 3 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en arbetstagare som fyllt 60 år. Pensionsskyddscentralen meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. (26.7.2002/630)

4 a § (18.12.1995/1482)

Sedan en arbetstagare har avlidit betalas till förmånstagarna familjepension, om arbetstagaren vid sin död hade rätt till eller fick ålders- eller invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag. Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är

1) en efterlevande make med vilken förmånslåtaren hade ingått äktenskap före fyllda 65 år,

2) förmånslåtarens barn,

3) sådana barn till den efterlevande maken som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande samt

4) en tidigare make till förmånslåtaren, till vilken förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som har fastställts av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag. Härvid gäller om den tidigare maken och dennes rätt till familjepension i tillämpliga delar vad som stadgas om efterlevande makar och deras rätt till familjepension.

En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,

1) om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren eller

2) om den efterlevande vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år eller hade fått invalidpension enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller invalidtetspension enligt folkpensionslagen (347/56) minst tre år och om äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllde 50 år och hade varat minst fem år. (5.12.1996/991)

Om en efterlevande make är född före den 1 juli 1950 förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 2 mom. Vad som här stadgas gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 2 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt en lag, en pensionsstadga eller ett pensionsreglemente som nämns i 8 § 4 mom., uppkommer inte rätt till ny familjepension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

4 b § (16.12.1966/639)

Rätten att erhålla familjepension begynner vid ingången av den månad, som följer efter förmånslåtarens död, likväl i fråga om sådant barn, som födes efter förmånslåtarens död, vid ingången av den månad, som följer efter födelsen. Utan särskilda skäl utgår pensionen icke retroaktivt för längre tid än ett år före den månad, som följer efter pensionsansökningen. (14.4.1978/274)

Rätten att få efterlevandepension upphör om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år och den efterlevande inte har rätt till efterlevandepension på basis av detta äktenskap, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt. Vad som sägs i föregående mening gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren. (9.2.1990/100)

Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller om barnet ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande maken eller dennes make. (9.2.1990/100)

Till en efterlevande make vars rätt att få pension enligt 2 mom. har upphört, betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalts eller, om pensionsanstalten är en sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom., det sammanlagda månatliga pensionsbelopp som pensionsanstalten betalar. Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 2 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tidpunkt dras av under högst nio år. Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp. (4.5.2001/375)

Familjepension kan beviljas för viss tid, om utredning om förmånslåtarens död inte kan företes, men det är sannolikt att förmånslåtaren är död. (30.12.1999/1331)

4 c § (18.1.1985/50)

Berättigad till arbetslöshetspension är en före 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att (1.10.2004/885)

1) arbetstagaren under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den dag för pensionsfallet som avses i 3 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat grundpension enligt 8 § 4 mom. eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande; på grundval av förvärvsinkomsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, (1.10.2004/885)

2) han företer ett av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han enligt 6 kap. 7 eller 9 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att (27.6.2003/634)

3) han företer ett av arbetskraftsbyrån utfärdat intyg över att han där är arbetslös arbetssökande och att han inte kan anvisas sådant arbete som han inte kan vägra att ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

(23.12.1999/1263)

Arbetslöshetspension utbetalas från ingången av den månad som följer efter den månad under vilken arbetstagaren uppfyller de villkor för pension som avses i 1 mom. Om arbetstagaren har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter det att det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten utfärdades, börjar pensionen från ingången av den månad som följer efter att arbetskraftsbyråns intyg utfärdades. Pension betalas dock inte utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Om inte något annat bestäms i denna paragraf gäller angående arbetslöshetspension och mottagare av arbetslöshetspension i tillämpliga delar vad som bestäms om invalidpension och mottagare av invalidpension. (23.12.1999/1263)

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid räknas ut tillämpas dock 6 a, 6 b, 7, 7 b och 7 c § sådana de lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte den pension som grundar sig på återstående tid. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom. (27.6.2003/634)

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte

1) för kalendermånad under vilken pensionstagaren på grund av vistelse utomlands eller av annan motsvarande orsak inte kan ta emot arbete;

2) för en kalendermånad under vilken pensionstagaren är i förvärvsarbete och därvid per månad förtjänar minst 523,61 euro; inte heller (1.10.2004/885)

3) för den kalendermånad som följer efter den under vilken pensionstagaren vägrat ta emot av arbetskraftsmyndighet honom anvisat, i 1 mom. nämnt arbete som fortgår minst en månad.

5 mom. har upphävts genom L 28.6.1993/559. (28.6.1993/559)

Sedan pensionsanstalt fått kännedom om omständighet på grund av vilken pension inte skulle få utbetalas enligt 4 mom., skall pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen från ingången av följande betalningsperiod då detta är möjligt, om orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Om pension enligt 4 mom. inte hade fått utbetalas, återindriver pensionsanstalten den utbetalda pensionen. Om pension inte skall återindrivas för längre tid än tre månader, kan pensionsanstalten av särskilt skäl avstå från återindrivningen. Pension kan återindrivas även genom kvittning mot framtida pensionsrater.

Avbruten arbetslöshetspension börjar på ansökan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt från vilken arbetstagaren har rätt att få pension, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökningen eller för den kalendermånad som omedelbart följer efter vägran som avses i 4 mom. 3 punkten. Till ansökan skall fogas i 1 mom. nämnt intyg av arbetskraftsmyndighet. Har ansökan om förnyad utbetalning av avbruten pension likväl inte gjorts inom ett år, anses pensionen utan särskilt beslut ha upphört vid tidpunkten för avbrottet.

Uppfyller arbetstagare som erhåller invalidpension som delpension villkoren för erhållande av arbetslöshetspension, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension, vars belopp är lika stort som den invalidpension som han skulle ha erhållit om nämnda delpension hade ändrats till full invalidpension. Härvid läggs pensionsdelen för återstående tid enligt 3 mom. dock inte till arbetslöshetspensionen, men arbetslöshetspensionen fastställs till ett minst lika stort belopp som delpensionen. Beviljas arbetslöshetspension för samma tid som den för vilken delpension har betalts, anses delpensionen utgöra delprestation av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 2 mom. (23.12.1999/1263)

Blir arbetstagare, medan han uppbär arbetslöshetspension, på det sätt som förutsätts i 4 § 3 mom. långvarigt arbetsoförmögen, ändras pensionen på ansökan till invalidpension räknat från följande förfallodag då detta är möjligt. Den fulla invalidpensionen fastställs härvid till samma belopp som den utbetalda arbetslöshetspensionen.

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 7 h §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom. läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Pension för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en sådan arbetslöshetspension som avses i föregående mening med stöd av 9 mom. har ändrats till invalidpension. (27.6.2003/634)

Uppfyller en arbetstagare de villkor som anges ovan i denna paragraf när han fyller 62 år, beviljas han ålderspension så som föreskrivs i 5 a § 3 mom. (27.6.2003/634)

På arbetstagare som är födda före 1945 och som inte uppfyller det villkor som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten om intjäning av grundpension eller annan därmed jämförbar pension under 15 kalenderår, skall i stället för nämnda 15 kalenderår 20 kalenderår tillämpas, om

1) på arbetstagaren enligt 4 eller 5 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1263/1999) tillämpas 4 c § 3 mom., sådant det lyder vid nämnda lags ikraftträdande, eller

2) arbetstagaren den 1 januari 2000 fick arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) på grund av att arbetstagaren fått ut arbetslöshetsdagpenningens maximibelopp.

(26.7.2002/630)

Vad som bestäms i 12 mom. gäller dock inte arbetstagare, som inte under minst 15 år har intjänat i 8 § 4 mom. avsedd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. På grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag. (26.7.2002/630)

4 d § (26.6.1981/472)

Full invalidpension utbetalas, om inte nedan i denna paragraf annorlunda stadgas, tidigast från ingången av den kalendermånad som först följer efter den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenning, nämligen de 150 första betalningsdagarna och de påföljande i sagda paragraf närmare angivna fem eller fyra fulla kalendermånaderna.

Utan hinder av 1 mom. skall full invalidpension betalas enligt 4 § 6 mom., om pensionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för de i 1 mom. nämnda 150 första betalningsdagarna. Härvid förutsätts likväl för betalning av full invalidpension att det före utgången av den kalendermånad som följer på pensionsansökan eller, om det under denna tid har ansökts om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, före utgången av den kalendermånad som följer på ansökan inte har beviljats sådan dagpenning som skall betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början eller, om dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid har avslagits, till tiden efter avslaget. Om utbetalningen av dagpenning under primärtiden upphör enligt 15 a § i sjukförsäkringslagen på grund av att ålderspension som har beviljats arbetstagaren enligt någon annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. börjar, skall arbetstagaren betalas full invalidpension från den nämnda pensionens början, dock tidigast från den tidpunkt som anges i 4 § 6 mom. (1.10.2004/885)

I det fall att arbetsförmågan hos arbetstagare som uppbär såsom delpension beviljad invalidpension undergår sådan förändring att han får rätt till full invalidpension, skall på denna fulla pension tillämpas stadgandena i 1 mom. Om arbetsoförmågan fortgår, skall invalidpensionen utbetalas såsom delpension till dess att full invalidpension börjar utgå.

Om full invalidpension beviljas retroaktivt enligt 1 mom., skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar för samma tid utbetald dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. (1.10.2004/885)

Beviljas invalidpension retroaktivt enligt 2 mom. eller såsom delpension och har för samma tid utbetalts dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, skall pensionen utbetalas endast till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenning som utbetalts för samma tid.

Beviljas invalidpension retroaktivt, betalas pension inte för den tid under vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen. (18.12.1995/1482)

Utbetalas invalidpension enligt 19 b § 5 mom. som ett engångsbelopp, skall på invalidpensionen inte tillämpas det som bestäms ovan i denna paragraf. (19.12.2003/1169)

Har en arbetstagare rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. (3.11.1995/1252)

4 e § (27.6.2003/634)

4 e § har upphävts genom L 27.6.2003/634.

4 f § (8.8.1986/603)

Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58–67 år som har övergått till deltidsarbete, förutsatt att (27.6.2003/634)

1) arbetstagaren inte har rätt till grundpension enligt 8 § 4 mom. eller annan därmed jämförbar, på ett anställnings- eller tjänsteförhållande grundad pension och att arbetstagaren inte, efter att ett sådant anställningsförhållande som avses i denna lag har upphört, på grundval av en sådan heltidsanställning som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten i lagen om kommunala pensioner eller 9 d § 1 mom. 2 punkten i lagen om statens pensioner, har rätt till deltidspension i enlighet med nämnda lagar; (1.10.2004/885)

2) han under en tid av 18 månader omedelbart före deltidspensionens början i minst 12 månader haft sådant arbete på heltid som berättigar till grundpension som avses i 8 § 4 mom. eller till annan därmed jämförlig pension;

3 punkten har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

4) han under en tid av 15 kalenderår omedelbart före deltidspensionens början i sammanlagt fem år har intjänat i 8 § 4 mom. nämnd grundpension eller annan därmed jämförlig, på arbets- eller tjänsteförhållande grundad pension; på grundvalen av arbetsförtjänsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden; (27.6.2003/634)

5) hans arbetstid i arbete på vilken denna lag tillämpas har minskat så, att den återstående arbetstiden i medeltal, arbetstiden även i annat i 2 punkten nämnt förvärvsarbete medräknad, utgör sammanlagt minst 16 timmar och högst 28 timmar i veckan, varierar arbetstiden per vecka, beräknas den återstående arbetstiden som medelvärde under en period av högst 16 veckor;

6) han inte uteblir från arbetet en längre tid än sex veckor i följd; i denna period om sex veckor inräknas inte semester eller tid för vilken arbetstagaren får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen; och att

7) arbetstagarens förvärvsinkomst har nedgått så att hans eller hennes förvärvsinkomst av sådant deltidsarbete som avses i 5 punkten utgör minst 35 och högst 70 procent av den stabiliserade förvärvsinkomst som avses i 3 mom., varvid förvärvsinkomsten dock skall uppgå till minst det belopp som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten; minskningen i arbetstiden får dock inte väsentligt skilja sig från nedgången i förvärvsinkomsterna. (1.10.2004/885)

Arbetstagaren anses ha i 1 mom. 2 punkten nämnt förvärvsarbete på heltid, om hans arbetstid har varit lika lång som den i respektive bransch normalt tillämpade maximala arbetstiden för arbetstagare på heltid, eller om arbetstagaren samtidigt har två eller flera i 1 mom. 2 punkten nämnda förvärvsarbeten och hans sammanlagda arbetstid är minst 35 timmar i veckan.

När deltidspension fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den i 7 c § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. (27.6.2003/634)

Undantag från de villkor som stadgas i 1 mom. 7 punkten kan av särskilda skäl göras i enlighet med vad social- och hälsovårdsministeriet föreskriver.

Utan hinder av det inledande stycket i 1 mom. har arbetstagare som är födda före 1947 och som övergått till deltidsarbete rätt att få deltidspension när de fyllt 56 år, men inte efter uppnådd 65 års ålder. (26.7.2002/630)

4 g § (8.8.1986/603)

Deltidspension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 58 år, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Arbetstagare som är födda före 1947 beviljas dock deltidspension på ovan nämnda sätt tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 56 år. (26.7.2002/630)

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som bestäms i 4 f §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för en tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar att deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 5 a § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 5 §. (27.6.2003/634)

Har deltidspension indragits i enlighet med 2 mom., har arbetstagaren rätt att på nytt få deltidspension när han uppfyller de i 4 f § stadgade villkoren. Börjar deltidspension på nytt inom sex månader från det att den tidigare deltidspensionen upphörde, beviljas pensionen på de tidigare grunderna, om inte annat följer av 5 c § 4 mom.

Rehabilitering (27.3.1991/612)
4 h § (28.2.2003/188)

En arbetstagare har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan, om

1) en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 4 § 3 mom., eller arbetstagaren måste betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i nämnda lagrum, och

2) förvärvsinkomsten för den i arbetstagarens pension ingående återstående tid som avses i 7 c § är minst 25 133,40 euro, om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt (dagen för rehabiliteringsfallet) då ansökan gjordes eller då sökandens rehabiliteringsbehov senast skall redas ut enligt 6 § i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991); om arbetstagaren redan får invalidpension förutsätts att förvärvsinkomsten för den återstående tiden uppgår till minst det gränsbelopp som nämns ovan eller att den återstående tiden enligt 6 a och 6 b §, sådana dessa lagrum lyder den 31 december 2004, har beaktats i pensionen; dagen för rehabiliteringsfallet är dock dagen före rehabiliteringsåtgärden, om ansökan om rehabilitering görs när rehabiliteringsåtgärden redan inletts, eller sjukledighetens första dag, om den sökandes sjukledighet har börjat medan anställningsförhållandet pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började. (1.10.2004/885)

Med risk för arbetsoförmåga avses i 1 mom. en situation där det är sannolikt att arbetstagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad invalidpension, antingen till fullt belopp eller i form av delpension. När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas sökandens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning och kontakter med arbetslivet samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att sökanden fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter sökandens pensionering.

Såsom yrkesinriktad rehabilitering enligt 1 mom. kan en arbetstagare tillhandahållas rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning, näringsunderstöd och sådan medicinsk rehabilitering som stöder denna yrkesinriktade rehabilitering, och arbetstagaren kan få ersättning för de behövliga och nödvändiga kostnader som den nämnda rehabiliteringen medför.

Rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt denna lag föreligger dock inte, om arbetstagaren har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkring.

Rehabiliteringsförmåner (28.2.2003/188)
4 i § (28.2.2003/188)

En arbetstagare som inte är invalidpensionstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering som avses i 4 h § är helt eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.

Om en arbetstagare är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av grundpensioner enligt 8 § 4 mom., förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon vid den dag för rehabiliteringsfallet som avses i 4 h § 1 mom. 2 punkten hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension. Om den sökande fortsätter i ett arbete som omfattas av de i 8 § 4 mom. nämnda lagarna efter det att han eller hon har fått ett beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, anses dagen innan rehabiliteringsåtgärden inleddes som den tidpunkt som avses i det här momentet. (30.12.2003/1332)

Om arbetstagaren under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår förtjänar mer än hälften av den lön som ligger till grund för pensionen och på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension som avses i 2 mom., utgör beloppet av rehabiliteringspenning hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning enligt 2 mom. (30.12.2003/1332)

Rehabiliteringstillägg (18.12.1995/1482)
4 j § (30.12.2003/1332)

Rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstöd och till invalidpension betalas för den tid en i 4 h § 3 mom. avsedd åtgärd pågår.

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av det samordnade beloppet av rehabiliteringsstöd eller invalidpension.

Beträffande rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd och mottagare av dem gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om rehabiliteringsstöd eller invalidpension eller mottagare av dem. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan emellertid betalas för en tid som är kortare än en månad.

Rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd och rehabiliteringskostnader (18.12.1995/1482)
4 k § (30.12.2003/1332)

Rehabiliteringspenning kan betalas i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid högst för tre månader per kalenderår så att tiden räknas särskilt för vardera av de ovan nämnda grunderna, om det inte för tryggande av rehabiliteringen är motiverat att rehabiliteringsunderstödet betalas för en längre tid. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsunderstödet är lika stort som invalidpensionen och det betalas inte rehabiliteringstillägg till understödet.

Till en person som har fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. Härvid fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid inte för den tid för vilken arbetstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

Anmälningsskyldighet och ändringssökande (28.2.2003/188)
4 l § (28.2.2003/188)

Pensionsanstalten skall underrätta folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder enligt 4 h § samt sådana beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

4 m § (28.2.2003/188)

Ändring i pensionsanstaltens beslut som gäller rehabiliteringens innehåll enligt 4 h § 3 mom. eller rehabiliteringsunderstöd enligt 4 k § får inte sökas genom besvär.

4 n § (28.2.2003/188)

Rätt till invalidpension enligt 4 § 3 mom. föreligger inte utan vägande skäl förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt en lag eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning har upphört.

Pensionens belopp
5 § (27.6.2003/634)

Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med (1.10.2004/885)

1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande förvärvsinkomster som pensionstagaren har haft under en tid för vilken han eller hon enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension eller generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, avträdelsestöd eller avträdelseersättning eller motsvarande pension från utlandet, samt på grundval av den grund för pension som avses i 6 a §, så som föreskrivs i 7 e § 1 mom., (1.10.2004/885)

2) 1,9 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år,

3) 4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension.

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §

1) 1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2) 1,3 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av den kalendermånad efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §, så som föreskrivs i 7 e § 1 mom. (1.10.2004/885)

4 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885. (1.10.2004/885)

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1–3 mom.

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

För en arbetstagare som har uppburit deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan arbetsförtjänsterna enligt 5 c § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension för första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 2 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

5 a § (27.6.2003/634)

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

Beviljas ålderspension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av den månad som följer på den månad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i 4 § 2 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder.

5 b § (27.6.2003/634)

Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 4 § 3 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst 3/5. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 5 § 1–3 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av bestämmelserna i 4 d §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenningen dras in om dess mottagare utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit sådan rehabilitering. (1.10.2004/885)

När förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpensionen övervägs, beaktas förändringarna i hans eller hennes förvärvsinkomst. Rätt till delinvalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden före arbetsoförmågan började, och rätt till full invalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 40 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutsatt att överskridandet av inkomstgränsen inte är tillfälligt. (1.10.2004/885)

Om förvärvsinkomsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst som avses i 5 mom., justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om förvärvsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den. (1.10.2004/885)

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3–6 mom. Pensionen justeras, avbryts eller indras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet. (1.10.2004/885)

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år. Delinvalidpensionen kan betalas som full pension under sådan rehabilitering som avses i 4 h §. (1.10.2004/885)

5 c § (30.6.1989/605)

Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 2 och 3 mom., 50 procent av skillnaden mellan den enligt 4 f § 3 mom. fastställda stabiliserade förvärvsinkomsten och förvärvsinkomsten av sådant förvärvsarbete på deltid som omfattas av en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare har rätt att få deltidspension också enligt en annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom., utgör deltidspensionen enligt denna lag samma relativa andel av det i 1 mom. avsedda beloppet som andelen försäkrade förvärvsinkomster enligt denna lag utgör av de förvärvsinkomster som avses i de lagar på grundval av vilka deltidspensionen beviljas och som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/885)

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den enligt 8 § samordnade pensionen som arbetstagaren har intjänat enligt en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. samt enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och den gränsdragning som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och stadgor och i förhållande till de förvärvsinkomster som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/885)

Deltidspensionens belopp omräknas, om det har inträffat en förändring i förvärvsinkomsterna under tiden för deltidsarbete för den som erhåller deltidspension och denna förändring på ett betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen eller om det i förvärvsinkomsterna har inträffat en förändring som ger pensionstagaren rätt till deltidspension med stöd av en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som inte tidigare har berättigat honom till deltidspension. Som stabiliserad förvärvsinkomst anses härvid den förvärvsinkomst som deltidspensionen första gången fastställdes på.

Till pension berättigande inkomster (1.10.2004/885)
6 § (1.10.2004/885)

Till pension berättigar sådana förvärvsinkomster som är försäkrade i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte förvärvsinkomsterna för det år under vilket arbetsoförmågan började, om den återstående tiden enligt 7 c § har räknats såsom till pension berättigande när invalidpensionen bestäms.

6 a § (1.10.2004/885)

Till pension berättigar också de förmåner som nämns nedan i 1–9 punkten och som arbetstagaren har erhållit från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av det år som föregår pensionsfallet. En förutsättning är att arbetstagaren före ingången av det år under vilket pensionsfallet inträffar har haft minst 12 566,70 euro i försäkrad förvärvsinkomst enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. Förmånerna berättigar dock inte till pension för den tid för vilken arbetstagaren har erhållit någon annan pension än familjepension enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom.

Den pensionsrätt som avses i denna paragraf fastställs enligt de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna enligt följande:

1) sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,

2) inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

3) inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa under förutsättning att dagpenningen innan 63 års ålder uppnåtts har erhållits i egenskap av sådan löntagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i nämnda lag,

4) inkomst som ligger till grund för förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),

5) inkomst som ligger till grund för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

6) inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

7) arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), eller för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg till pension,

8) sådan arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren,

9) arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, om arbetstagaren inte får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av denna ersättning för förlorad inkomst.

För den tid för vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till arbetstagaren, utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, förhöjd med koefficienten 1,17. För den tid för vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, omvandlad med koefficienten 0,17. Om emellertid en förmån har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning därför att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga, utgörs grunden för pensionen av 523,61 euro per månad. Om en förmån på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, utgörs grunden för förmånen av beloppet av den minimidagpenning som har betalats till arbetstagaren.

Grund för pensionen utgör 75 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 4–9 punkten.

6 b § (27.6.2003/634)

6 b § har upphävts genom L 27.6.2003/634.

6 c § (27.6.2003/634)

6 c § har upphävts genom L 27.6.2003/634.

7 § (1.10.2004/885)

Vid fastställandet av den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön, resultatpremie eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag anses som arbetsinkomst på grundval av vilken pension intjänas även då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. (22.12.2005/1119)

Om det vederlag som skall erläggas för arbetet har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av

1) betjäningsavgifter eller frivilliga gåvor av allmänheten,

2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor och som arbetstagaren erhåller i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, eller av

3) stöd för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), eller något annat stöd som betalas av staten eller kommunen, anses också denna inkomst höra till den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen.

Som sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. anses bland annat inte

1) en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren,

2) en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande,

3) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i ett samfund till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,

4) en i 66 § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier, (22.12.2005/1119)

4 a) en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs som övervakas av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet på en sådan förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats, (22.12.2005/1119)

5) dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor,

6) lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),

7) en ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal upphävs,

8) i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar som har överförts till en personalfond eller lyfts kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

9) andelar som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, under förutsättning att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att man inte med hjälp av den försöker ersätta det avlöningssystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för fastställandet av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 2 § 2 mom. i personalfondslagen och att företagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie som fastställs vid bolagsstämman och den utdelning som skall betalas till aktieägarna, och inte heller

10) en vinstandel eller utdelning som en delägare i ett företag har lyft.

I de situationer som avses ovan i 3 mom. 9 punkten förutsätts dessutom att man inte beträffande betalningen av vinstpremie har ingått ett avtal som är bindande för arbetsgivaren och att ägarna fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att saken behandlas på det sätt som avses i lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

När en arbetstagare från Finland sänds utomlands för att arbeta eller när arbetstagaren utomlands anställs av en finsk arbetsgivare så att arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för denna lag, betraktas den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland, med avvikelse från vad som bestäms i 1–4 mom., som den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som förvärvsinkomst.

7 a § (1.10.2004/885)

Då pensionen räknas ut avdras från förvärvsinkomsten för vart och ett år ett belopp som motsvarar det i 12 b § avsedda procenttal för arbetstagarnas pensionsavgift som fastställts för året i fråga eller den förhöjda avgift som fastställts för personer som fyllt 53 år.

7 b § (27.6.2003/634)

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient i vilken vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,8 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,2 (lönekoefficienten). Grunden för lönekoefficienten är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån jämfört med föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas ändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar ändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning lönekoefficienten för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket den tillämpas.

Pension för återstående tid (27.6.2003/634)
7 c § (27.6.2003/634)

Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av det kalenderår då arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år (återstående tid) räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att arbetstagaren under de tio kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på (förvärvsinkomst för den återstående tiden) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom., vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstid). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio. (1.10.2004/885)

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 6 a §.

Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad under vilken den nämnda förmånen har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms. På motsvarande sätt beaktas också den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (1.10.2004/885)

Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 7 c § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

7 d § (27.6.2003/634)

Utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom. skall, när inkomsten för den återstående tiden bestäms, även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började, om (1.10.2004/885)

1) arbetstagaren inte under ett enda år under granskningstiden har sådana förvärvsinkomster som enligt 7 c § 2, 3 och 6 mom. beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms, eller

2) om arbetstagaren har sådana förvärvsinkomster som avses i 1 punkten endast under det år då arbetsoförmågan började eller det föregående året.

Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period. (1.10.2004/885)

Sådan inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för den återstående tiden som bestäms i 7 c § 2–4 och 6 mom. samt ovan i 1 och 2 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomsterna enligt de lagar och den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. under den granskningstid som avses i 7 c § 2 mom. samt ovan i 2 mom. (1.10.2004/885)

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om tillämpningen av 7 c och 7 d §.

7 e § (27.6.2003/634)

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken arbetstagaren var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom till pension berättigande tid räknas dock inte den tid som enligt 5 b § 5 mom. inte berättigar till pension. När pension enligt denna lag fastställs för tiden med invalidpension, används som grund den relativa andel av förvärvsinkomsten för den återstående tiden som motsvarar det belopp som de enligt denna lag försäkrade förvärvsinkomsterna utgör av summan av förvärvsinkomsterna enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen. Om ålderspensionen börjar innan två år har förflutit från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen enligt samma grunder som invalidpensionen. (1.10.2004/885)

Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.

7 f § (1.10.2004/885)

7 f § har upphävts genom L 1.10.2004/885.

7 g § (27.6.2003/634)

Arbetslöshetspension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24–26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension eller om förmånslåtaren inte erhöll pension vid sin död, ökas förmånslåtarens invalidpension, som beaktas som grund för familjepension, med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt under den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått sammanlagt fem fulla kalenderår.

7 h § (27.6.2003/634)

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att pensionen när ålderspensionen börjar omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på sådan frivillig tilläggspension som avses i 11 §.

När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då 62 års ålder uppnås, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av Pensionsskyddscentralen. Livslängdskoefficienten bestäms så att kapitalvärdet för den pension som omvandlats med koefficienten beräknad enligt Statistikcentralens tillgängliga dödlighetsstatistik för vart och ett av de fem senaste åren är detsamma som kapitalvärdet för den icke-omvandlade pensionen 2009 beräknad enligt dödlighetsstatistiken för 2003–2007. När kapitalvärdet räknas ut används en räntesats på två procent.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om hur livslängdskoefficienten tillämpas.

Familjepensionens belopp (1.10.2004/885)
7 i § (27.6.2003/634)

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Härvid beaktas i fråga om förmånslåtarens ålderspension inte den omvandling av pensionen som avses i 7 h §. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 4 c § 9 mom. utan tillägg enligt 4 c § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Den nya pension som förmånslåtaren har intjänat under den tid han eller hon fått pension läggs likaså till den pension som familjepensionen grundar sig på. Om förmånslåtaren inte fick sådan pension som nämns i första meningen, uträknas pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade börjat på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. (1.10.2004/885)

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 8 eller 8 c–8 f §,

6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett barn,

5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn, samt

2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, såvida inte något annat följer av 8 §,

4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,

7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,

9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt

10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, förutsatt att inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst så som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

Samordning och pensionsjämkning (28.6.1993/559)
8 § (22.11.1963/525)

Pension enligt denna lag samordnas genom att följande förmåner dras av från pensionen:

1) dagpenning eller olycksfallspension som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948),

2) fortlöpande ersättning på grund av egen skada beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen (279/1959),

3) ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991),

4) ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om trafikförsäkring (626/1991),

5) livränta beviljad med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), och

6) dagpenning eller olycksfallspension beviljad med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

(27.6.2003/634)

Om en arbetstagare beviljas ålderspension enligt 5 a § 1 mom. efter uppnådd 68 års ålder förrättas samordningen så att den motsvarar 68 års ålder. (27.6.2003/634)

Om en arbetstagare har rätt till en i 1 mom. 1–6 punkten nämnd förmån betalas i pension enligt denna lag av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla i 4 mom. avsedda grundpensioner och den förmån som nämns i 1–6 punkten en lika stor del som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga grundpensioner. (27.6.2003/634)

De grundpensioner som avses i 3 mom. är följande på arbets- och tjänsteförhållande samt företagarverksamhet grundade ålders- och invalidpensioner: (27.6.2003/634)

1) pension i enlighet med de i denna lag fastställda minimivillkoren;

2) med stöd av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beviljad pension;

3) pension i enlighet med det i lagen om kommunala pensioner eller lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (550/2003) föreskrivna grundpensionsskyddet; (19.12.2003/1169)

4) pension i enlighet med lagen om statens pensioner (280/66), beräknad på det sätt som är stadgat i 10 § 1 mom. i samma lag;

5) med stöd av pensionsstadgan för Finlands Bank beviljad pension i enlighet med grundpensionsskyddet;

6 punkten har upphävts genom L 23.12.1987/1108. (23.12.1987/1108)

7) med stöd av 13 § lagen om Folkpensionsanstalten beviljad pension i enlighet med grundpensionsskyddet; (19.12.2003/1169)

8) med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/66) beviljad pension som motsvarar den i 4 punkten nämnda pensionen;

9) med stöd av lagen om ortodoxa kyrkosamfundet (521/69) beviljad pension som motsvarar den i 4 punkten nämnda pensionen; (28.6.1993/571)

10) pension enligt minimivillkoren i lagen om pension för lantbruksföretagare, grundbeloppet av pension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/90), grundbeloppet av avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/94) samt grundbeloppet av avträdelseersättning enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/92) som skall jämställas med grundpensioner vid samordningen; (16.12.1994/1294)

11) pension enligt minimivillkoren i lagen om pension för företagare;

12) pension enligt lagen om sjömanspensioner (72/56); och

13) pension enligt lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985). (18.12. 1998/1040)

5 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. beaktas vid samordning av pensioner inte sådan ersättning, grundad på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), trafikförsäkringslagen (279/1959), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990), som arbetstagaren fått under minst tre års tid omedelbart före pensionsfallet, till den del ersättningen inte överstiger ersättningsnivån före pensionsfallet, och inte heller familjepension som grundar sig på sådan ersättning. Som nytt pensionsfall betraktas härvid inte att arbetslöshetspension ändras till invalidpension, att som delpension beviljad invalidpension ändras till arbetslöshetspension eller att invalidpension ändras till ålderspension, och inte heller uppkomsten av rätt att erhålla familjepension efter pensionstagaren. Vid samordningen av pensionerna beaktas inte heller sådan ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, som grundar sig på en skada som uppkommit under krigen åren 1939–1945. (1.10.2004/885)

7 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

8 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov närmare anvisningar om vad som skall anses utgöra enligt denna lag utgående grundpension och mot denna svarande familjepension. (18.6.1971/500, 29.12.1972/934) (28.6.1993/559)

Vid samordningen beaktas även en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om den återstående tiden skall beaktas enligt två eller flera staters pensionslagstiftning när arbetstagarens pension bestäms, förhindras överlappande återstående tid genom att en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 4 mom. beaktas i den återstående tiden när det är fråga om en förmån som omfattas av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG) nr 1408/71 eller en överenskommelse om social trygghet som ingåtts av Finland. (27.6.2003/634)

8 a § (23.10.1992/949)

Samordning som avses i 8 § förrättas på nytt, om

1) beloppet av en pension som avses i denna lag förändras av annan orsak än på grund av i 9 § avsedd justering,

2) pensionstagaren beviljas i 8 § 1 mom. avsedd dagpenning, pension, ersättning eller livränta,

3) pensionstagaren beviljas i 8 § 4 mom. avsedd grundpension,

4) pensionstagaren beviljas i 8 § 10 mom. avsedd förmån som skall beaktas vid samordningen, eller (28.6.1993/559)

5) beloppet av en förmån som nämns i 2 och 3 punkten förändras av annan orsak än på grund av en i 9 § avsedd justering eller om beloppet av en i 4 punkten nämnd förmån förändras av annan orsak än på grund av en åtgärd som är jämförbar med en i 9 § avsedd justering.

Dagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten samordnas dock inte om dagpenningen har beviljats person som erhåller invalidpension som delpension och om den grundar sig på olycksfall som inträffat medan delinvalidpensionen utbetalts.

Om ny samordning förrättas beträffande familjepension, beaktas vid tillämpningen av 1 mom. 2 och 4 punkten den familjepension som motsvarar den där nämnda förmånen och vid tillämpningen av 3 punkten den familjepension som motsvarar den där nämnda grundpensionen.

Samordning förrättas inte på nytt om en förmån som avses i 1 eller 3 mom. beviljas eller dess belopp förändras för kortare tid än för fyra månader räknat från att förmånen börjar utbetalas eller dess belopp förändras.

Samordning förrättas på nytt räknat från den tidpunkt då en förmån som avses i 1 mom. 1–3 punkten eller i 3 mom. beviljas eller dess belopp förändras eller då pensionsanstalten får kännedom om att en förmån som avses i 1 mom. 4 punkten beviljas eller förändras.

8 b § (22.11.1963/525)

Invalidpension skall förvägras eller minskas om arbetstagaren uppsåtligen har vållat sin arbetsoförmåga. Utbetalningen av pensionen kan inställas, om pensionstagaren utan godtagbart skäl inte har samtyckt till undersökning eller vård som har föreskrivits och bekostas av pensionsanstalten. (30.12.2003/1332)

Vid anordnande av pensionsskydd må bestämmas:

1) att i 1 mom. avsedd pension må minskas, ifall pensionstagaren förorsakat sin invaliditet genom grovt vållande eller ådragit sig sjukdom, lyte eller skada genom brottslig handling; och

2) att erläggandet av i enlighet med denna lag utgående pension eller del därav må inställas för den tid, under vilken pensionstagare avtjänar frihetsstraff eller är intagen i tvångsinrättning eller tvångsarbetsanstalt. (16.12.1966/639)

Socialministeriet har rätt att godkänna jämväl andra, till sin betydelse ringa inskränkningar i pensionsskyddet.

8 c § (9.2.1990/100)

När en efterlevandepension fastställs, beaktas de pensioner som den efterlevande maken i enlighet med de lagar, pensionsstadgor och pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. får på basis av förvärvsarbete samt andra därmed jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande (pensionsjämkning). Vid pensionsjämkningen kan också beaktas förmåner som betalas från främmande stater och som motsvarar nämnda pensioner. En pension enligt denna lag beaktas vid pensionsjämkning till ett belopp som motsvarar minimivillkoren, och en delpension för en efterlevande make till ett belopp som motsvarar full invalidpension.

Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 65 år eller får i 1 mom. nämnd pension, förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död. I annat fall förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Om likväl barn, som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, förrättas ingen pensionsjämkning förrän det yngsta barnet fyller 18 år.

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. anses den efterlevande makens på förvärvsarbete baserade pension vara den pension som han skulle ha beviljats om han hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag då ett i 2 mom. avsett barn fyller 18 år. Detta förfarande tillämpas också i fråga om motsvarande förmån som betalas av en främmande stat. (27.6.2003/634)

8 d § (9.2.1990/100)

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 7 i och 8 §, om den efterlevande makens i 8 c § avsedda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens enligt 7 i § 1 mom. beräknade pension och pensionerna enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 324,77 euro men inte 649,69 euro. I övriga fall är grunden 324,77 euro. (1.10.2004/885)

Avdraget på grund av pensionsjämkningen är 50 procent av skillnaden mellan den efterlevande makens i 8 c § nämnda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete och pensionsjämkningsgrunden. Har den efterlevande rätt också till någon annan familjepension än den som avses i denna lag och som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom., avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av det nämnda avdraget som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla de ovan nämnda familjepensionerna.

Har avdrag på grund av dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/48), fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen (279/59) för egen skada eller livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) gjorts från den i 8 c § nämnda pension som den efterlevande maken får, lämnas detta avdrag obeaktat vid pensionsjämkningen.

8 e § (9.2.1990/100)

Om den efterlevande maken inte har rätt till pension på grund av arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet eller får invalidpension som delpension, beaktas vid pensionsjämkningen på ansökan av den efterlevande i stället för pensionerna den efterlevandes genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delpensionen. En förutsättning för detta är dock att de nämnda förvärvsinkomsterna och förmånerna samt delpensionen, då 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst en fjärdedel mindre än den pension som har fastställts för den efterlevande i enlighet med 8 c §. Likaså kan efterlevandepensionens belopp justeras på ansökan, om den efterlevandes förhållanden förändras inom fem år efter förmånslåtarens död på ett sådant sätt att de ovan nämnda villkoren uppfylls. Den genomsnittliga inkomsten beräknas då för sex månader före ansökan, och förändringen anses ha skett vid ingången av denna retroaktiva period. Den på detta sätt justerade efterlevandepensionen utbetalas retroaktivt för den nämnda sexmånaderstiden.

Efterlevandepension som har fastställts enligt 1 mom. betalas under två år. Därefter fastställs pensionen på ansökan på nytt enligt denna paragraf för två år åt gången, om det fortfarande finns förutsättningar för detta.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare anvisningar om tillämpningen av denna paragraf.

8 f § (28.6.1993/559)

Utöver vad som stadgas i 8 e § förrättas pensionsjämkning på nytt endast om en efterlevande make beviljas pension som nämns i 8 c § 1 mom. i någon annan form än deltidspension. Härvid tillämpas samma pensionsjämkningsgrund som när pensionsjämkning förättades första gången.

8 g § (23.10.1992/949)

Om en arbetstagare är berättigad till dagpenning, olycksfallspension, ersättning, ersättning för inkomstbortfall eller livränta som avses i 8 § 1 mom. kan i denna lag avsedd pension oberoende av 8 § betalas utan beaktande av nämnda förmån till dess beloppet av denna är slutligt bestämt. Arbetstagarens rätt till ifrågavarande förmån övergår till pensionsanstalten till den del förmånen hade minskat pensionen vid förrättande av samordning.

Vad 1 mom. stadgar tillämpas även på familjepensioner som motsvarar i detta lagrum avsedda förmåner samt på familjepensionstagare.

Indexjustering (18.12.1995/1482)
9 § (27.6.2003/634)

Pensionen justeras kalenderårsvis med ett indextal i vilket vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån är 0,8 (arbetspensionsindex). Grunden för fastställande av arbetspensionsindex är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån under föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas förändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar förändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning arbetspensionsindex för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår för vilket det tillämpas.

9 a § (3.12.2002/1011)

9 a § har upphävts genom L 3.12.2002/1011.

10 § (29.1.1999/96)

Utan hinder av vad som någon annanstans i lag bestäms har en pensionsanstalt rätt att överföra i denna lag avsett ansvar för en enskild arbetstagares del på någon annan pensionsanstalt som avses i denna lag, under förutsättning att en bestämmelse om detta ingår i pensionsanstaltens stadgar eller försäkringsvillkor eller att Försäkringsinspektionen givit sitt samtycke.

10 a § (10.12.1990/1068)

Pensionsanstalten skall på arbetstagarens yrkande visa att de uppgifter om ett arbetsförhållande som inverkar på arbetstagarens pensionsrätt är riktiga och meddela ett beslut om den tjänstgöringstid som berättigar till pension och om den pensionsgrundande lönen. Arbetstagaren skall vid behov lämna sådana uppgifter om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas av honom då även pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning beaktas. Om yrkandet gäller ett arbetsförhållande som har upphört mer än fem år tidigare, skall arbetstagaren lämna tillräckliga uppgifter till stöd för sitt krav. (20.12.1996/1167)

Om utredningen av arbetsförhållandet gäller ett ärende som pensionsskyddscentralen enligt 1 § 7 mom. skall avgöra, meddelar pensionsskyddscentralen ett beslut som avses i 1 mom. (21.12.2000/1230)

Pensionsanstalten skall på ansökan av vederbörande arbetsgivare meddela ett beslut om huruvida lön eller något annat vederlag som betalas till en arbetstagare utgör sådan förvärvsinkomst enligt 7 § på grundval av vilken pension intjänas och som skall försäkras enligt denna lag. Pensionsanstalten skall också på ansökan av arbetsgivaren meddela ett beslut om för vilken tid en arbetstagares förvärvsinkomster skall försäkras enligt denna lag. (1.10.2004/885)

4 mom. har upphävts genom L 27.8.1999/861. (27.8.1999/861)

10 b § (4.5.2001/375)

Pension skall sökas på en blankett som fastställts för detta ändamål. Till ansökan skall fogas den utredning som pensionsanstalten bestämmer.

Vid ansökan om invalidpension skall pensionsanstalten tillställas ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten får dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Den som söker eller uppbär invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av invaliditeten låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten namngiven läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta kostnaderna för undersökningen. Till kostnaderna räknas också skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt åläggandet har gjorts till en annan ort. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får ansökan avgöras med stöd av erhållen utredning.

Pensionsansökan anses gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som anges i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–13 punkten eller till pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en sådan pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen har bemyndigat därtill. Inlämnar inte sökanden på uppmaning inom en av pensionsanstalten utsatt skälig tid en tilläggsutredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras, anses ansökan dock ha blivit gjord först sedan den utredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras har inkommit till pensionsanstalten.

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 c § (30.12.2003/1332)

Anställda och styrelsemedlemmar i en pensionsanstalt och pensionsskyddscentralen kan, utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen (434/2003), behandla sådana ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser en arbetsgivare som anordnat pensionsskydd i pensionsanstalten, en arbetstagare anställd hos en sådan arbetsgivare eller en företagare.

En eller flera legitimerade läkare skall i pensionsanstalten delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. Pensionsanstaltens läkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. (1.10.2004/885)

10 d § (4.5.2001/375)

Den pensionsanstalt där det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten (pensionslagar för den privata sektorn) handlägger och avgör en pensionsansökan som gäller pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som avses ovan. Denna pensionsanstalt (pensionsanstalt inom den privata sektorn) sköter också utbetalningen av pension enligt lagarna i fråga och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionen, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 3 mom. Denna pensionsanstalt handlägger och fattar beslut också om pensioner som tjänats in med stöd av en förmån som nämns i 6 a §, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 3 mom. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare har omfattats av pensionsskydd såväl enligt en pensionslag för den privata sektorn som enligt en lag som avses i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten (pensionslagar för den offentliga sektorn) och om pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats för honom eller henne i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt (sista pensionsanstalt) (19.12.2003/1169)

1) ge en beslutssammanställning som upptar pensionsanstaltens beslut enligt 1 mom. samt beslut av de pensionsanstalter (pensionsanstalter inom den offentliga sektorn) som sköter pensionsskydd enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn och motsvarande familjepensionsskydd, och (19.12.2003/1169)

2) sköta utbetalningen av de pensioner som avses i beslutssammanställningen och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionerna.

Om för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn, skall den i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 2 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

Dock gäller att om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst beaktas på någon annan grund än arbetstagarens sista arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet när pensionens belopp räknas ut, är sista pensionsanstalt utan hinder av 1–3 mom. den pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn där pensionsskyddet för den återstående tiden eller motsvarande pensionsskydd har ordnats. (19.12.2003/1169)

Om en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt avgör en arbetstagares rätt till invalidpension eller individuell förtidspension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller 9 c § lagen om statens pensioner, 24 § 1 mom. 1 punkten eller 33 § lagen om kommunala pensioner, 1 § pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller 13 § lagen om Folkpensionsanstalten och om den månatliga pensionen från en pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten, skall pensionsanstalten inom den offentliga sektorn före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Om pensionsanstalten inom den privata sektorn och den sista pensionsanstalten då är av olika åsikt om arbetstagarens arbetsförmåga, tillämpas inte på pensionen vad som i sista meningen i 4 § 3 mom. föreskrivs om rätten till invalidpension, vad som i 4 e § 2 mom. föreskrivs om rätten till individuell förtidspension eller vad som i 3 mom. ovan föreskrivs om sista pensionsanstalt. (19.12.2003/1169)

En pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn som betalar pension eller avträdelsestöd betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas annan ny pension än invalidpension. En pensionsanstalt som betalar arbetslöshets- eller deltidspension betraktas dock som sista pensionsanstalt när pensionstagaren beviljas invalidpension, om inte något annat följer av 7 mom. (19.12.2003/1169)

Om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas i pensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet räknas ut eller om ny pension beviljas efter en sådan pension, tillämpas inte vid behandlingen av pensionen vad som i 2–5 mom. föreskrivs om sista pensionsanstalt. Detta förfarande tillämpas också när deltidspension beviljas samtidigt i enlighet med både en pensionslag för den privata sektorn och en pensionslag för den offentliga sektorn. På behandling av familjepension tillämpas dock vad som i 2–5 bestäms om sista pensionsanstalt, trots att den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall beaktas i familjepensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet räknas ut. (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalter inom arrangemanget med sista pensionsanstalt kan komma överens om att arrangemanget med sista pensionsanstalt skall iakttas även i de situationer som avses i 6 och 7 mom. Pensionssökanden skall underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende. (19.12.2003/1169)

Närmare bestämmelser om den behöriga pensionsanstalten enligt denna paragraf och om dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt denna paragraf och enligt den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende.

Frivilliga tilläggsförmåner
11 §

Anordnar en arbetsgivare med stöd av 1 c § 3 mom. frivilligt pensionsskydd för en arbetstagare (frivillig grundpensionsförsäkring) eller anordnar han annars ett bättre pensionsskydd än vad som föreskrivs i 4-9 § eller innefattar han i pensionsskyddet betalning av begravningsbidrag eller annan sådan förmån som inte förutsätts i minimivillkoren (frivillig tilläggspensionsförsäkring) har han rätt att, på de villkor som vederbörande ministerium bestämmer, underställa ett sådant pensionssystem denna lag genom att registrera det i pensionsskyddscentralen, varefter bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar skall iakttas beträffande tilläggspensionsförsäkringen. (28.11.1997/1057)

Har arbetsgivaren i enlighet med 1 mom. för sina arbetstagare ordnat ett bättre pensionsskydd än vad minimivillkoren i denna lag förutsätter, ändras ålderspensionens belopp beroende på begynnelsetidpunkten så att beloppet uträknas enligt försäkringsmatematiska principer på det sätt som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer. (27.6.2003/634)

Har genom kollektivavtal eller annat avtal inte kommits överens om annan fördelning av pensionskostnaderna eller har inte arbetstagarna genom omröstning, som genomförts på sätt som bestäms i förordning, godkänt en annan fördelning, får hos arbetstagarna uppbäras sammanlagt högst hälften av den pensionsförsäkringspremie, med vilken den försäkringspremie, som motsvarar minimivillkoren enligt denna lag, genom de i 1 mom. avsedda tilläggsförmånerna ökas. Arbetstagaren är därvid, ifall hans arbetsförhållande eller tilläggsförmånerna till försäkringen upphör, innan pensionsrätten inträder, berättigad att utöver vad angående bevarande av i denna lag förutsatta minimiförmåner bestäms erhålla avgiftsfri försäkring, motsvarande den fondandel, som uppkommit beträffande nämnda tilläggsförmåner. (27.6.2003/634)

Arbetsgivaren är berättigad att på en arbetstagares lön innehålla den försäkringspremie som skall uppbäras enligt 3 mom. Arbetsgivaren ansvarar gentemot pensionsanstalten för de belopp som han innehållit.

I 1 mom. avsett nytt pensionssystem, med undantag av frivillig grundpensionsförsäkring som en arbetsgivare ordnar för sina arbetstagare med stöd av 1 c § 3 mom., kan inte omfattas av denna lag efter den 31 december 2000 genom att låta registrera det hos pensionsskyddscentralen, inte heller kan nya arbetstagare efter nämnda datum anslutas till ett pensionssystem som är registrerat hos pensionsskyddscentralen. (30.6.2000/654)

6 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

Som ett nytt pensionssystem betraktas inte sådant tilläggspensionsskydd motsvarande tidigare nivå som till följd av fusion, delning eller affärsöverlåtelse ordnats för arbetstagare som omfattas av ett pensionssystem enligt 1 mom. Detta gäller även sådant pensionsskydd på motsvarande nivå som ordnats för arbetstagare som omfattats av ett pensionssystem som registrerats enligt 1 mom., vilka övergått från en arbetsgivare till en annan inom en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 § lagen om aktiebolag (734/1978). (30.6.2000/654)

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 § upphör en förbättring av villkoren för erhållandet av minimiförmåner den 31 december 2004. Av den fram till denna tidpunkt intjänade förmånen som innehåller den nämnda tilläggsförmånen bildas en avgiftsfri försäkring motsvarande 65 års ålder så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer. (27.6.2003/634)

9 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634. (27.6.2003/634)

Som ny pensionsordning betraktas inte heller överföring av ett tilläggspensionsförsäkringsbestånd från en pensionsanstalt till en annan. (30.6.2000/654)

Närmare bestämmelser om den tilläggspensionsförsäkring som avses i 1 mom. ges i kartan över registrerbara tilläggsförmåner som pensionsskyddscentralen fastställt. (30.6.2000/654)

Ansvarsfördelning (27.6.2003/634)
12 § (16.12.1966/639)

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspenningen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om något annat, enligt följande:

1) för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid före det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 55 år svarar varje pensionsanstalt med det belopp som motsvarar en pensionstillväxt på en halv procent per år med 65 år som pensionsålder och beräknad enligt de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda eller givna grunderna enligt 12 a § 1 mom.; dessutom svarar pensionsanstalten för det belopp av pensionen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen för vilken pensionsanstalten svarar för att stöda dess värdebeständighet eller för att utvidga pensionsanstaltens ansvar även till den del av pensionen som grundar sig på tjänstgöringstid efter det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 54 år eller på tiden för invalidpension eller arbetslöshetspension eller enligt 12 a § 5 mom., (27.6.2003/634)

2) för invalidpension som har beviljats med tillämpning av 7 c och 7 d §, i dessa pensioner även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. i lagen om sjömanspensioner angiven pensionsdel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock inte ett tillägg enligt 4 j § eller förhöjningar som med stöd av 9 § gjorts efter pensionens begynnande eller en förhöjning enligt 7 g § eller en pensionsdel som nämns nedan i 6 punkten, samt inte heller för den del av rehabiliteringspenningen som till sitt belopp motsvarar den på ovan nämnt sätt fastställda delen av den invalidpension som beviljats med tillämpning av 7 c och 7 d §, svarar varje pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren hörde under de två sista kalenderåren av den granskningstid som avses i 7 c § i samma förhållande som de i respektive pensionsanstalt försäkrade, av denna lag omfattade, i 7 c § avsedda förvärvsinkomsternas andel av det sammanlagda beloppet motsvarande förvärvsinkomster enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. och arbets- och förvärvsinkomster enligt 6 a § och 7 c § 4 mom. under de nämnda kalenderåren, om det sammanlagda beloppet förvärvsinkomster enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2, 12 och 13 punkten är minst 12 566,70 euro; dessutom svarar pensionsanstalten för det belopp av invalidpensionen eller rehabiliteringspenningen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit har överförts särskilt på den del av pensionen som pensionsanstalten svarar för enligt 12 a § 5 mom.; dessutom svarar enbart den pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren hörde på basis av ett anställningsförhållande enligt 6 a § i lagen om pension för arbetstagare, sådan den lydde den 31 december 2004, med tillämpning av den lag som gällde vid tidpunkten i fråga, för sådan arbetslöshetspension som har beviljats med tillämpning av 7 c och 7 d § även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. i lagen om sjömanspensioner angiven pensionsdel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock inte förhöjningar som med stöd av 9 § gjorts efter pensionens begynnande, (1.10.2004/885)

3) för ovan i 11 § avsedda tilläggsförmåner svarar den pensionsanstalt som har försäkrat dem, till den del förmånen motsvarar vad enligt av ministeriet fastställda eller givna grunder skall erläggas till anstalten i premier eller beräknas utgöra anstaltens pensionsansvar, (18.12. 1998/1040)

4) för övriga ålders-, invalid- och arbetslöshetspensioner, med undantag för belopp enligt 9 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och enligt 3 a § 2 mom. 2 punkten i lagen om sjömanspensioner, samt för de belopp av pensionerna och rehabiliteringspenningen som överstiger de i 1–3 punkten angivna beloppen, för familjepension, deltidspension samt för kostnaderna för en allmän förändring i beräkningsgrunderna i fråga om premierna eller fonderna och överföringar som avses i 1 och 2 punkten samt för den i 9 § 1 mom. 3 punkten i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och 3 a § 2 mom. 3 punkten i lagen om sjömanspensioner angivna andelen i kostnaderna för pensionsskyddet enligt nämnda lagar svarar pensionsanstalterna gemensamt enligt de grunder som ministeriet har givit för de olika slagen av kostnader; i pensionens och rehabiliteringspenningens belopp beaktas dock inte den pensionsdel som avses nedan i 6 punkten, (1.10.2004/885)

5) för kostnaderna för Pensionsskyddscentralen svarar pensionsanstalterna gemensamt i förhållande till omfattningen av den verksamhet som de enligt denna lag bedriver, samt (1.10.2004/885)

6) för den kostnad som orsakas av en pensionsdel som intjänats på grundval av de förmåner som nämns ovan i 6 a § svarar de pensionsanstalter gemensamt som sköter pensionsskyddet enligt de lagar och den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom., i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade förvärvsinkomsterna, enligt grunder som på framställning av Pensionsskyddscentralen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. (1.10.2004/885)

(30.12.1996/1293)

2 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885. (1.10.2004/885)

För andra rehabiliteringskostnader än de som orsakas av rehabiliteringsstödet och rehabiliteringspenningen svarar enbart den pensionsanstalt som ombesörjer rehabiliteringen. (18.12.1995/1482)

Om pension, rehabiliteringspenning eller annan rehabiliteringskostnad eller i 9 § avsett tillägg eller i 11 § avsedd tilläggsförmån till följd av att pensionsanstalten gått i konkurs, i sin helhet eller till en del inte längre är tryggad, svarar härför eller för en del därav pensionsanstalterna gemensamt enligt av vederbörande ministerium fastställda grunder. Härvid svarar pensionsanstalterna gemensamt även för det utjämningsbelopp som avses i 10 kap. 2 § 3 mom. lagen om försäkringsbolag (1062/79) eller i 79 § 3 mom. lagen om försäkringskassor (1164/92) upp till ett minimibelopp som bestäms enligt av vederbörande ministerium fastställda beräkningsgrunder. (8.11.1996/839)

5 mom. har upphävts genom L 17.3.1995/390.

Pensionsskyddscentralen utfärdar vid behov närmare anvisningar beträffande ansvarighetens fördelning och avgör saken, ifall meningsskiljaktigheter uppkomma mellan pensionsanstalterna.

Vid bestämmandet av pensionsanstaltens andel av de kostnader som avses i 1 mom. 4 punkten, skall även beaktas överföringsavgiften enligt lagen om överföringsavgift då statens ämbetsverk, inrättningar eller affärsverk ombildas till aktiebolag (1341/92). (18.12.1992/1342)

Vid fastställandet av den avgift som uppbärs för täckande av pensionsskyddscentralens årliga kostnader skall beaktas den övriga avkastning som pensionsskyddscentralen kan få. När avgiften fastställs skall det ses till att pensionsskyddscentralens medel förslår till att täcka de utgifter som pensionsskyddscentralens uppgifter och verksamhet föranleder och till att upprätthålla tillräcklig likviditet. (27.10.2000/895)

12 a § (17.3.1995/390)

Ett försäkringsbolag eller en pensionskassa som bedriver verksamhet som avses i denna lag skall ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse för försäkringspremien och grunderna för beräknande av ansvarsskulden. En pensionsstiftelses pensionsansvar beräknas enligt grunder som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet.

Grunderna för försäkringspremien, ansvarsskulden och pensionsansvaret skall uppgöras i första hand med beaktande till att de försäkrade förmånerna skall vara tryggade, dock med beaktande av vad 12 § stadgar om fördelningen av ansvaret och kostnaderna för pensionerna. Grunderna för sådana till försäkringen anslutna tilläggsförmåner som försäkringsbolaget inte har förbundit sig till i försäkringsavtalet skall uppgöras i första hand med beaktande av att de skall vara skäliga.

Den andel som försäkringsbolagen och pensionskassorna skall betala av de kostnader som avses i 12 § 1 mom. 4–6 punkten samt i 4 mom. beaktas årligen enligt de grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet när premien för pensionsförsäkringen bestäms. På villkor som social- och hälsovårdsministeriet uppställer och enligt grunder som det fastställer kan likväl för betalning av nämnda kostnader även ett sådant tillvägagångssätt tillämpas som innebär fondering på förhand. Detsamma gäller även beräkning av en pensionsstiftelses pensionsansvar. (1.10.2004/885)

Ändras grunderna för ansvarsskulden så att ansvarets belopp minskar, används de frigjorda medlen för kostnader som nämns i 12 § 1 mom. 4 punkten enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet faställer. Om det dock är fråga om tilläggsförmåner enligt 11 §, skall skillnaden överföras till det på försäkringstagarna fördelade tilläggsförsäkringsansvaret som avses i 14 § 2 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, om det inte av särskilda skäl skall anses att de frigjorda medlen skall användas så som avses i den första meningen i detta moment. (25.4.1997/356)

Den beräkningsränta som används i grunderna för ansvarsskulden eller pensionsansvaret skall definieras med beaktande av kraven på tryggande av pensionerna samt den avkastning som är möjlig att få på de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden eller pensionsansvaret. De intäkter som motsvarar skillnaden mellan beräkningsräntan och den ränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden eller pensionsansvaret skall beträffande i denna lag avsedd försäkring enligt minimipensionsskydd användas för de överföringar till pensionsanstaltens ansvar som avses i 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. (30.12.1996/1293)

12 b § (28.6.1993/559)

Arbetstagarnas pensionsavgift är tre procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga försäkringspremien, den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare över 53 år inte medräknad, för en försäkring som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag, i procent av lönen överskrider talet 18,2. Arbetstagarnas pensionsavgift är från 53 års ålder den ovan avsedda pensionsavgiften för arbetstagare multiplicerad med 19/15. Social- och hälsovårdsministeriet fattar årligen beslut om de procentsatser för arbetstagarnas pensionsavgift som skall tillämpas. (1.10.2004/885)

Arbetsgivaren innehåller i samband med lönebetalningen arbetstagarnas pensionsavgift på hos honom anställda arbetstagares i 7 § avsedda inkomst. Pensionsavgiften innehålls till den del arbetsgivaren enligt tidpunkten för lönebetalningen är skyldig att ordna pensionsskydd för arbetstagaren. (27.6.2003/634)

Arbetsgivaren svarar inför pensionsanstalten för kostnaderna för pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag också vad gäller arbetstagarnas pensionsavgift.

Vid sökande av ändring i arbetstagarnas pensionsavgift iakttas i tillämpliga delar 22 §.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

12 c § (1.10.2004/885)

För täckande av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar pensionsanstalter som bedriver i denna lag och i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden nämnd verksamhet, den i lagen om sjömanspensioner nämnda sjömanspensionskassan, den i lagen om kommunala pensioner nämnda kommunala pensionsanstalten samt kyrkans centralfond, som bedriver i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan nämnd verksamhet, skall den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden inom en tid som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet årligen till Pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie vars storlek ministeriet fastställer så att den enligt uppskattning motsvarar 75 procent av det belopp som skulle erhållas, om det för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 2 och 3 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag, och 65 procent av det belopp som skulle erhållas, om det för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 4–6 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas härvid inte den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare som fyllt 53 år. På gemensam framställning av Pensionsskyddscentralen och arbetslöshetsförsäkringsfonden får social- och hälsovårdsministeriet bestämma att förskott skall betalas på ovan nämnd försäkringspremie.

De medel som enligt 1 mom. erhållits i försäkringspremier gottgör Pensionsskyddscentralen de i 1 mom. nämnda pensionsanstalterna, i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade förvärvsinkomsterna, enligt grunder som på framställning av Pensionsskyddscentralen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

12 d § (4.5.2001/375)

Om en pensionsanstalt inom den privata sektorn i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom. har betalat ut pensioner enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten eller enligt motsvarande familjepensionsskydd, eller om en sådan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn som avses i 10 d § 3 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt har betalat ut pensioner enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten, skall Pensionsskyddscentralen utreda hur kostnaderna fördelas mellan pensionsanstalterna och driva in eller gottgöra pensionsanstalten dessa pensionskostnader samt ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också erläggas för ändamålet. Pensionskostnaderna drivs in och gottgörs enligt vad Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn närmare avtalar särskilt om saken. (1.10.2004/885)

Om en i 10 d § 3 mom. avsedd pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt har betalt ut pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten, skall den få ersättning för dessa pensionskostnader jämte ränta enligt vad som bestäms i 1 mom.

13 § (29.1.1999/96)

Den del av pensionsförsäkringspremien som arbetsgivaren skall bekosta och som skall betalas till ett försäkringsbolag eller en pensionskassa har Försäkringsinspektionen rätt att fastställa till ett lägre belopp än vad 12 a § och lagen om försäkringskassor föreskriver, om det för täckande av den brist som sålunda uppkommer i täckningen för ansvarsskulden ställs en bankgaranti, en kreditförsäkring eller en annan av Försäkringsinspektionen godkänd säkerhet som med hänsyn till hur betryggande den är kan jämställas med dessa.

Kreditförsäkring (19.11.1993/979)
13 a § (1.10.2004/885)

13 a § har upphävts genom L 1.10.2004/885.

13 b § (19.11.1993/979)

Pensionsskyddscentralen får inte efter den 31 december 1993 bevilja nya kreditförsäkringar eller öka sina ansvar som föranleds av giltiga kreditförsäkringsavtal.

De ansvar för kreditförsäkringar som utgör säkerhet för lån, som är i kraft vid den tidpunkt som nämns i 1 mom., skall minskas i samma förhållande som varje lån enligt lånevillkoren skall avkortas. Om man inte då lånet beviljades har kommit överens om något avkortningsprogram eller om det enligt avkortningsprogrammet återstår lån vid utgången av 2005, skall ansvaret för kreditförsäkringen årligen minskas med minst sju procent av det återstående lånekapitalet. Ansvar som grundar sig på övriga i 1 mom. avsedda kreditförsäkringar skall årligen minskas med ett belopp som är en tolftedel av det ansvar som var i kraft vid utgången av 1993. Utan hinder av vad som stadgas ovan i detta moment kan kreditförsäkringsgivaren godkänna sådana ändringar i avkortningsprogrammet för lånet och i de övriga villkoren som kan antas minska pensionsskyddscentralens utgifter för kreditförsäkringsverksamheten. (30.9.1994/846)

Det ansvar som uppkommer av pensionsskyddscentralens kreditförsäkringsverksamhet bokförs som ansvarsskuld som består av premieansvar och ersättningsansvar. För ansvarsskulden gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om försäkringsbolag.

Om en kreditförsäkringsrörelse som avses i denna paragraf inte har tillräckligt med medel för att täcka kostnader som rörelsen har förorsakat Pensionsskyddscentralen, svarar pensionsanstalterna gemensamt för underskottet fram till den 31 december 2005, och kostnaderna beaktas i fråga om de kostnader som avses i 12 § 1 mom. 4 punkten. Kostnaderna fördelas mellan pensionsanstalterna i förhållande till omfattningen av deras verksamhet i anslutning till försäkring enligt minimiskyddet i denna lag, enligt de i 12 § 1 mom. 4 punkten avsedda grunder som social- och hälsovårdsministeriet utfärdat. Förfarandet är detsamma ifall kreditförsäkringsrörelsen inbringar ett överskott. (1.10.2004/885)

Pensionsskyddscentralen får överlåta sitt kreditförsäkringsbestånd enligt denna paragraf till ett inhemskt försäkringsbolag som har koncession att bedriva kreditförsäkringsrörelse och som pensionsskyddscentralen är delägare i. Härvid skall på motsvarande sätt 4 mom. iakttas. Beträffande överlåtande av kreditförsäkringsbeståndet gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om försäkringsbolag.

Till de kostnader för pensionsskyddscentralen som avses i 4 mom. räknas 1994–1998 även den utgift som åsamkas pensionsskyddscentralen av anskaffningen av aktier i det kreditförsäkringsbolag som nämns i 5 mom.

Pensionsskyddscentralen
14 § (27.8.1999/861)

Pensionsskyddscentralen skall vara samarbetsorgan för arbetspensionssystemet för den privata sektorn enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 och 10–13 punkten och genom sin verksamhet främja verkställigheten och utvecklingen av detta pensionssystem. Pensionsskyddscentralen skall dessutom särskilt

1) informera och ge råd om arbetspensionssystemet,

2) sköta sådana uppgifter som förutsätter samverkan mellan pensionsanstalterna,

3) utreda hur de utgifter som avses i 12 § 1 mom. 3–5 punkten och 2 mom. fördelas mellan pensionsanstalterna,

4) sköta uppgifter i samband med tillsynen över pensionsanstalterna, i den utsträckning som vederbörande ministerium bestämmer,

5) ge utlåtanden till myndigheterna och göra framställningar i ärenden som gäller pensionsskyddet för arbetstagare samt lantbruksföretagare och andra företagare eller utvecklingen av det,

6) bedriva statistisk verksamhet och forskning inom sitt verksamhetsområde,

7) bedriva verksamhet som främjar samarbetet mellan de inrättningar som bedriver verksamhet enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. och andra inrättningar och myndigheter inom socialförsäkringen och socialvården, samt

8) hålla de databanker som den behöver för att sköta de uppgifter som föreskrivits för den i lag samt se till att pensionsanstalterna har tillgång till de uppgifter som de behöver för verksamhet i enlighet med arbetspensionslagarna.

Pensionsskyddscentralen sköter de uppgifter som förbindelseorgan som föreskrivits för den i 3 § lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999).

På ansökan av en arbetsgivare, arbetstagare, tjänsteman eller företagare avgör pensionsskyddscentralen om den finska lagstiftningen om social trygghet på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i Europeiska gemenskapernas rättsakter om social trygghet eller i de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått skall tillämpas på en person som arbetar utomlands. På begäran av en part meddelar pensionsskyddscentralen ett överklagbart beslut som gäller avgörandet. Pensionsskyddscentralen skall dessutom, i den utsträckning som vederbörande ministerium bestämmer, sköta de uppgifter som följer av Europeiska gemenskapernas rättsakter om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet.

Utöver uppgifterna enligt 1–3 mom. skall pensionsskyddscentralen sköta andra sådana uppgifter som särskilt föreskrivs för den i lag eller förordning.

14 a § (27.8.1999/861)

Pensionsskyddscentralens beslutanderätt utövas av representantskapet och styrelsen.

Representantskapet tillsätts av vederbörande ministerium. Till medlemmar i representantskapet skall utses representanter för arbetsgivar-, arbetstagar- och företagarorganisationerna samt personer som är förtrogna med verksamheten vid försäkringsbolag, försäkringskassor och pensionsstiftelser samt med försäkringsjuridik, försäkringsmedicin och försäkringsmatematik. För varje medlem skall utses en personlig suppleant.

Styrelsen består av en ordförande och en vice ordförande, utsedda av vederbörande ministerium, samt av elva av representantskapet valda andra ledamöter med en personlig suppleant för envar. De medlemmar i representantskapet som företräder arbetsgivarorganisationerna utser tre av styrelseledamöterna, de medlemmar som företräder arbetstagarorganisationerna utser likaså tre och de medlemmar som företräder företagarorganisationerna utser två. Representantskapets samtliga medlemmar utser gemensamt de tre övriga ledamöterna. Styrelseledamöterna skall vara väl ansedda. En av dem skall vara försäkringsjurist, en försäkringsläkare och en försäkringsmatematiker.

Närmare bestämmelser om pensionsskyddscentralens förvaltning finns i förordningen innefattande reglemente för pensionsskyddscentralen (431/1961).

Vad som i denna paragraf och i förordningen innefattande reglemente för pensionsskyddscentralen bestäms om representantskapets medlemmar och styrelseledamöterna skall på motsvarande sätt tillämpas på deras personliga suppleanter.

Den ekonomiska tillsynen över pensionsskyddscentralen ankommer på Försäkringsinspektionen. På tillsynen tillämpas vad som föreskrivs i denna lag eller i en förordning eller författningar på lägre nivå som utfärdats med stöd av denna lag.

14 b § (27.10.2000/895)

I pensionsskyddscentralens bokföring och vid upprättandet av bokslutet skall bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) iakttas i tillämpliga delar. Försäkringsinspektionen kan utfärda närmare föreskrifter och anvisningar samt ge närmare utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och bokföringsförordningen på pensionsskyddscentralen.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av pensionsskyddscentralen av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från de i 1 mom. angivna bestämmelserna och föreskrifterna, om undantaget behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av pensionsskyddscentralens eller dess koncerns verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Om en föreskrift, en anvisning eller ett utlåtande som avses i denna paragraf och som gäller bokslutet är av vikt med tanke på den allmänna tillämpningen av bokföringslagen eller bokföringsförordningen, skall Försäkringsinspektionen, innan föreskriften eller anvisningen utfärdas eller utlåtandet ges, begära bokföringsnämndens utlåtande härom.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid i enskilda fall bevilja undantag från den skyldighet som nämns i andra meningen i 3 kap. 1 § 2 mom. bokföringslagen, tiden för upprättande av bokslut eller koncernbokslut, skyldigheten att upprätta koncernbokslut, de scheman och noter som skall användas för koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen samt räkenskapsperioden för ett dotterbolag vars bokslut skall sammanställas med koncernbokslutet. En förutsättning för att undantag skall beviljas är att det inte strider mot Europeiska gemenskapernas rättsakter som gäller årsbokslut och koncernbokslut.

14 c § (13.6.2003/495)

Pensionsskyddscentralen skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för pensionsskyddscentralen och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/ 1992).

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

Uraktlåtande att anordna pensionsskydd
15 §

Har en arbetsgivare försummat sin i 1 §, 1 c § 1 mom., 2 och 3 §§ stadgade skyldighet att anordna pensionsskydd för sina arbetstagare, skall pensionsskyddscentralen uppmana arbetsgivaren att avhjälpa försummelsen. Avhjälper arbetsgivaren inte försummelsen inom den tid som pensionsskyddscentralen föreskriver, tar pensionsskyddscentralen försäkringen på arbetsgivarens bekostnad (tvångsförsäkring). En pensionsanstalt, i vilken pensionsskyddscentralen har tagit en försäkring eller i vilken arbetsgivaren själv tagit en försäkring för sina arbetstagare efter den tidsfrist som stadgas i 1 § 1 eller 3 mom., har rätt att av arbetsgivaren för tiden för försummelsen utöver försäkringspremien uppbära en förhöjning som är högst lika stor som försäkringspremien. Närmare anvisningar om påförande av förhöjning ges av pensionsskyddscentralen. (8.11.1996/839)

Om en arbetstagare till följd av krig, väpnad konflikt, kärnkatastrof eller annat jämförbart oöverstigligt hinder, som inte har kunnat beaktas vid anordnandet av pensionsskyddet, inte får ett sådant annat pensionsskydd som avses i 1 c § 2 mom., kan pensionsskydd beviljas enligt minimivillkoren i denna lag för den tid som hindret varar. Pensionsanstalterna svarar gemensamt för de kostnader som pensionsskyddet förorsakar, enligt vad som föreskrivs i de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt med stöd av 12 § 1 mom. 4 punkten. (22.12.1993/1467).

3 mom. har upphävts genom L 30.9.1994/846. (30.9.1994/846)

15 a § (14.4.1972/274)

Skall pensionsskydd på grund av att rättspraxis förändrats eller av annat därmed jämförbart särskilt skäl anordnas retroaktivt för arbetstagare, vars arbetsförhållande icke tidigare ansetts falla under denna lag, må pensionsskyddscentralen på ansökan helt eller delvis befria arbetsgivare från bekostande av ifrågavarande pensionsskydd för tiden innan sagda skäl yppats. För den del av kostnaderna för pensionsskyddet, från vilken arbetsgivaren i enlighet med det ovan sagda är befriad, svara pensionsanstalterna gemensamt på sätt som föreskrives i de grunder, vilka avses i 12 § 1 mom. 4 punkten och fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

15 b § (19.12.2003/1169)

Har en arbetsgivare anordnat pensionsskyddet för sina arbetstagare enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare, fastän denna lag borde ha tillämpats på arbetsavtalsförhållandet, skall pensionsarrangemanget rättas räknat från ingången av kalenderåret före det under vilket pensionsanstalten har meddelat arbetsgivaren rättelsen. Pensionsskydd som för tid före denna tidpunkt har anordnats enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare förblir i kraft. Arbetstagarens pension bestäms dock enligt denna lag. Pensionsbelopp som har betalts ut enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare skall anses som delbetalningar av pensionen.

Hörande av vittnen (19.12.2003/1169)
16 § (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen har rätt att på eget initiativ eller på anhållan av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en allmän underrätt.

Erhållande, hemlighållande och utlämnande av uppgifter (19.12.2003/1169)
17 § (19.12.2003/1169)

Arbetsgivaren är skyldig att till pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen lämna ut namn, personbeteckning, datum när anställningen började och när den slutade samt löne- och tjänstgöringstidsuppgifter om sina anställda i arbetsavtalsförhållanden enligt denna lag. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att till pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen lämna ut uppgifter om de anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt om övriga faktorer som påverkar arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkring och försäkringspremien. Närmare bestämmelser om de ovan avsedda uppgifterna och utlämnandet av dessa utfärdas genom förordning av statsrådet. Om arbetsgivaren underlåter att lämna de ovan avsedda uppgifterna eller gör det senare än vad som bestäms i statsrådets förordning, kan pensionsanstalten påföra arbetsgivaren en skälig försäkringspremie förhöjd till högst det dubbla beloppet.

Utöver det som bestäms i 1 mom. är arbetsgivaren skyldig att på begäran lämna pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans som avses i denna lag de uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden samt övriga motsvarande uppgifter som kan fås av arbetsgivaren och som är nödvändiga för avgörandet av ett försäkrings-, pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga vid verkställigheten av uppdrag enligt denna lag.

Då arbetsgivaren ombes lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att precisera de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. De har också rätt att få handräckning av polisen och övriga myndigheter för att få de ovan avsedda uppgifterna.

17 a § (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

1) av en försäkrings- och pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring och av myndigheter och andra instanser på vilka tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få de uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ett försäkrings-, pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga enligt denna lag eller enligt överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller vid utförandet av uppdrag som föreskrivits i internationella rättsakter om social trygghet,

2) av läkare och andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården som avses i 2 § 4 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) samt av den som verkställer rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården, socialserviceproducenter eller vårdinrättningar på begäran få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter om den pensions- eller förmånssökandes journalhandlingar, rehabilitering, hälsotillstånd, vård samt arbetsförmåga, om sökanden inte själv lämnar dessa uppgifter.

Pensionsskyddscentralen har på det sätt som avses i det inledande stycket i 1 mom. dessutom rätt att

1) av dem som beviljat sådana förmåner som avses i 6 a § och 7 c § 4 mom. få uppgifter om förmåner som beviljats arbetstagare och som behövs för fastställandet av pension; uppgifterna skall på det sätt Pensionsskyddscentralen bestämmer lämnas till Pensionsskyddscentralen för varje kalenderår före utgången av maj följande år eller före en annan med Pensionsskyddscentralen överenskommen tidpunkt, (1.10.2004/885)

2) förutom av pensionsanstalterna också av landskapet Åland, Folkpensionsanstalten, Statskontoret, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, Trafikförsäkringscentralen, försäkringsbolag som sköter lagstadgad olycksfalls- och trafikförsäkring, Försäkringsbranschens Rehabilitering rf samt övriga myndigheter och inrättningar inom socialförsäkringen få de personuppgifter och övriga uppgifter om det pensionsskydd och övriga socialskydd som dessa instanser sköter och som behövs för att fullgöra de uppdrag som nämns i 14 § 1 mom. 6 punkten.

17 b § (19.12.2003/1169)

Den som ansöker om pension skall lämna pensionsanstalten de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och avgörandet av pensionsärendet.

Den som får invalidpension skall underrätta pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits. (1.10.2004/885)

Den som får arbetslöshetspension skall underrätta pensionsanstalten om

1) sin vistelse utomlands eller något annat liknande skäl till att han eller hon inte kan ta emot arbete,

2) att han eller hon börjar förvärvsarbeta och att förvärvsinkomsten motsvarar minst det belopp som nämns i 4 c § 4 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare, och

3) att han eller hon vägrar ta emot ett av arbetskraftsmyndigheten anvisat i 4 c § 1 mom. 3 punkten lagen om pension för arbetstagare angivet fortlöpande arbete som varar minst en månad.

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om

1) förändringar i sina arbetstidsarrangemang, om den genomsnittliga arbetstiden per vecka samtidigt förändras,

2) andra än kollektivavtalsenliga löneförhöjningar,

3) att ett arbetsavtalsförhållande eller företagsverksamhet upphör eller att ett nytt förhållande eller ny verksamhet inleds,

4) förändringar i företagsverksamheten, och

5) att en ny arbetspension börjar löpa.

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap. Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.

Oberoende av pensionstagarens underrättelseskyldighet enligt 2–5 mom. kan pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren angående omständigheter som nämns i 2–5 mom. samt om andra liknande omständigheter som påverkar pensionens belopp och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det har skett förändringar i dessa omständigheter. Har pensionstagaren inte tillställt pensionsanstalten dessa utredningar inom en av pensionsanstalten utsatt skälig tid, kan ärendet avgöras på basis av tillgängliga uppgifter.

17 c § (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som de enligt denna lag har rätt att få. Om de i 17 a § avsedda uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som lämnar ut uppgifterna betydande tilläggskostnader, skall kostnaderna dock ersättas. Dessutom har en yrkesutbildad person som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården rätt att få skälig ersättning för utlåtanden som ges på basis av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 17 a § 1 mom. 2 punkten.

17 d § (19.12.2003/1169)

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om pensionsanstaltens och pensionsskyddscentralens handlingar och verksamhet till den del som bestäms i 4 § 2 mom. i nämnda lag, om inte något annat anges i denna eller i någon annan lag. På verkställigheten av denna lag tillämpas inte 18 kap. 6, 6 b och 6 c § lagen om försäkringsbolag (1062/1979), 132, 132 a och 132 c § lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) och inte heller 165, 165 a och 165 c § lagen om försäkringskassor (1164/1992).

På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag som föreskrivs i denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställandet av denna lag och på uppgifter i dessa handlingar samt i fråga om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas 22–24 och 35 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som upprättats eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i nämnda lag. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller härvid i tillämpliga delar vad som bestäms i 7 kap. i nämnda lag.

Utöver det som i 24 § 1 mom. 20 punkten lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet bestäms är också sådana handlingar och uppgifter sekretessbelagda som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller arbetsgivarens ekonomiska ställning.

17 e § (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen skall på arbetstagarens begäran till honom eller henne lämna ut de uppgifter pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen har om arbetstagarens rätt till pension. Angående en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som införts i ett register gäller i övrigt det som bestäms särskilt.

Pensionsanstalterna har rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, för arbetsgivarens bokföring och för fastställandet av försäkringspremier som orsakas av förmåner beviljade enligt denna lag lämna uppgifter om en förmån enligt denna lag som arbetstagaren beviljats och om dess belopp samt för ovan nämnda ändamål också lämna övriga nödvändiga uppgifter till den arbetsgivare hos vilken den som erhållit förmånen är anställd eller på basis av vars arbetsavtalsförhållande ansvaret för pensioner och rehabiliteringspenning bestäms enligt denna lag.

17 f § (19.12.2003/1169)

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

1) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse som sköter tilläggspensionsskyddet får för den löpande skötseln av annat pensionsskydd enligt denna lag än frivilligt grupptilläggspensionsskydd som avses i 11 § 1 mom. utlämnas arbetstagarnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt,

2) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse får för avtalande av villkoren för nytt grupptilläggspensionsskydd utlämnas arbetstagarnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och om de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt, om tilläggspensionsskyddet avslutas på arbetsgivarens initiativ och ersätts med motsvarande nytt tilläggspensionsskydd; den som ger den nya tilläggspensionsförsäkringen skall härvid förete utredning för pensionsskyddscentralen om att det nya tilläggspensionsskyddet innebär ersättande av tidigare tilläggspensionsskydd med nytt pensionsskydd,

3) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse får för fastställande av tilläggspensionsskyddet och kostnaderna för det utlämnas uppgifter om arbetstagarnas arbetsavtalsförhållanden, pensionsrätt, ålders- och könsfördelning och om de faktorer som påverkar pensionens belopp samt, för fastställande av tilläggspensionsskyddets slutliga innehåll, arbetstagarnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och om de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt; en förutsättning för utlämnande av preciserade personuppgifter är dock att livförsäkringsbolaget, pensionskassan eller pensionsstiftelsen har sett till att de arbetstagare som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget, efter att försäkringsavtalet eller pensionsarrangemanget godkänts, har fått behövlig utredning om livförsäkringsbolagets, pensionskassans eller pensionsstiftelsens möjlighet att få de nödvändiga uppgifterna och att arbetstagaren inte uttryckligen avsäger sig tilläggspensionsarrangemanget eller förbjuder utlämnandet av uppgifter,

4) till vederbörande myndighet och organ får utlämnas uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt en överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland eller en internationell rättsakt om social trygghet,

5) uppgifter om pension, pensionsrätt eller försäkring som erhållits från en pensionsanstalt som sköter verkställandet av i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten nämnda lagar och pensionsstadgor får utlämnas till Folkpensionsanstalten eller en annan sådan mottagare som har rätt att få dessa uppgifter med stöd av lag,

6) till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag får i fråga om en person som erhållit en förmån enligt denna lag utlämnas personbeteckning och övriga identifieringsuppgifter, uppgifter om utbetalade förmåner, uppgifter om arbetsgivaren och andra härmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter, som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal; dock inte uppgifter om hälsotillståndet i situationer enligt detta lagrum eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård,

7) till skatteförvaltningen får utlämnas de uppgifter som den behöver för uppfyllandet av den övervakningsskyldighet som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd (1118/ 1996), om det finns skäl att misstänka att arbetsgivaren inte har fullgjort sin innehållningsskyldighet,

8) till en registeransvarig som bedriver kreditupplysningsverksamhet får utlämnas uppgifter om en enligt denna lag utsökningsbar försäkringspremiefordran hos arbetsgivaren.

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten får pensionsanstalten lämna ut uppgifterna endast på det villkoret att pensionsskyddscentralen har gett tillstånd därtill.

Pensionsskyddscentralen har på det sätt som avses i det inledande stycket i 1 mom. dessutom rätt

1) att till arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, som med fullmakt av livförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsbolagen sköter ersättningsverksamheten i fråga om arbetstagarnas grupplivförsäkring, och till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt lämna ut namn, personbeteckning och dödsdatum för arbetstagare som haft en anställning som omfattas av denna lag och som avlidit före 65 års ålder, arbetstagarnas förmånstagares namn och personbeteckningar samt övriga motsvarande uppgifter som behövs när det avgörs huruvida förutsättningarna för beviljande av grupplivförsäkringens försäkringssumma uppfylls; motsvarande uppgifter har pensionsskyddscentralen rätt att lämna ut också till Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten för behandling av ekonomiskt stöd motsvarande grupplivförsäkring,

2) att lämna ut uppgifter som den fått med stöd av 17 och 17 a § till de pensionsanstalter som sköter verkställandet av i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten nämnda lagar och pensionsstadgor och som med stöd av lag har rätt att få dessa uppgifter av arbetsgivaren, av en instans som nämns i 17 a § eller av pensionsskyddscentralen.

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen skall i och för utlämnandet av sådana uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten och 3 mom. 2 punkten komma överens med de pensionsanstalter som sköter verkställandet av i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten nämnda lagar och pensionsstadgor om vad som kan vidareutlämnas ur de uppgifter som avses ovan och till vem de kan vidareutlämnas.

17 g § (19.12.2003/1169)

Ett arbetspensionsförsäkringsbolag och dess ombud har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter till ett annat företag som hör till samma i 14 b kap. lagen om försäkringsbolag avsedda försäkringsgrupp eller i 18 kap. 6 b § 2 mom. lagen om försäkringsbolag avsedda ekonomiska sammanslutning lämna ut sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikten och som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

Utöver det som bestäms i 1 mom. kan arbetspensionsförsäkringsbolaget till ett annat företag som avses i 1 mom. lämna ut de uppgifter som behövs för kundbetjäning, skötseln av kundförhållanden och annan kundhantering. Sådana uppgifter är arbetsgivarens eller företagarens namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer eller kundbeteckning, uppgifter som behövs för kontakter, uppgifter om företagets ägandeförhållanden och försäkringsarrangemang och lönesumman samt sådana uppgifter i anslutning till kundhanteringen som jämställs med dessa uppgifter.

Vad som i denna lag bestäms om skyldigheten att iaktta sekretess och brott mot den gäller också dem som har fått en sekretessbelagd uppgift på grundval av denna paragraf.

17 h § (19.12.2003/1169)

Den som lämnar uppgifter vidare med stöd av 17 f och 17 g § ansvarar för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som den som lämnar ut uppgifterna fick av den som gav dem.

Innan uppgifter lämnas vidare med stöd av 17 f § skall den som lämnar ut uppgifterna försäkra sig om att den som tar emot uppgifterna har rätt enligt lag att få de utlämnade uppgifterna av den som har gett dem till den som lämnar ut uppgifterna.

17 i § (19.12.2003/1169)

Pensionsskyddscentralen och, med dess samtycke, pensionsanstalterna har, utöver det som bestäms i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att öppna en teknisk anslutning

1) för en sammanslutning eller inrättning som verkställer lagstadgad socialförsäkring till sådana uppgifter i sina personregister som sammanslutningen eller inrättningen med stöd av denna eller en annan lag har rätt att få för verkställigheten av sina uppgifter,

2) för myndigheter eller organ som nämns i 17 f § 1 mom. 4 och 5 punkten för utlämnande av uppgifter som avses i dessa punkter,

3) för försäkringsbolag som idkar frivillig pensionsförsäkring som avses i 96 § inkomstskattelagen (1535/1992) till sådana uppgifter i sina register som är nödvändiga för att utreda avdrag i beskattningen på basis av frivillig pensionsförsäkringspremie,

4) för ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse för utlämnande av uppgifter som avses i 17 f § 1 mom. 1–3 punkten.

Pensionsskyddscentralen har utöver det som bestäms i 1 mom. rätt att öppna en teknisk anslutning för de i 17 f § 3 mom. 1 och 2 punkten nämnda instanserna för lämnandet av uppgifter som avses i dessa punkter.

En teknisk anslutning får dock öppnas för utlämnande av uppgifter som avses i 17 f § 1 mom. 5 punkten och 3 mom. 2 punkten endast om därom kommits överens enligt 17 f § 4 mom.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får även hämtas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Om det dock är fråga om en teknisk anslutning som öppnats med stöd av 1 mom. 3 punkten, får sekretessbelagda personuppgifter med hjälp av den hämtas endast med samtycke av personen i fråga.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter förete en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

17 j § (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om denne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

Straffbestämmelser (19.12.2003/1169)
17 k § (19.12.2003/1169)

En arbetsgivare eller dennes företrädare som uppsåtligen underlåter att sköta försäkringsskyldigheten enligt denna lag eller till någon som handhar uppdrag enligt denna lag lämnar felaktiga uppgifter som är nödvändiga enligt denna lag och som påverkar försäkringspremien eller vägrar att lämna ut dessa uppgifter eller uppsåtligen felaktigt innehåller arbetstagarens pensionsavgift som avses i 12 b § 1 mom. skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen om pension för arbetstagare dömas till böter.

En arbetsgivare eller dennes företrädare som i andra fall än de som avses i 1 mom. uppsåtligen underlåter att lämna uppgifter enligt denna lag eller uppsåtligen lämnar felaktiga uppgifter skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot skyldigheten att lämna uppgifter enligt lagen om pension för arbetstagare dömas till böter.

I denna paragraf avses med arbetsgivare den som låter utföra arbete i ett arbetsavtalsförhållande eller därmed jämförbart anställningsförhållande samt den som faktiskt utövar den beslutanderätt som hör till arbetsgivaren. Med arbetsgivarens företrädare avses en medlem i ett lagstadgat eller annat beslutande organ hos en juridisk person som är arbetsgivare samt den som i arbetsgivarens ställe leder eller övervakar arbetet.

Till straff för ett förfarande som är straffbart enligt denna paragraf döms den mot vars förpliktelser gärningen eller försummelsen strider. Vid bedömningen av detta skall beaktas dennes ställning, arten och omfattningen av hans uppgifter och befogenheter samt även i övrigt hans andel i att den lagstridiga situationen uppkommit eller fortgått.

Återkrav av förmån och kvittning (19.12.2003/1169)
18 § (19.12.2003/1169)

Om en person har fått en i denna lag avsedd förmån till ett större belopp än vad han eller hon haft rätt till, skall den förmån som betalts utan grund krävas tillbaka.

Återkrav av en förmån som betalts utan grund kan lämnas helt eller delvis därhän om detta kan anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses vara en följd av förmånstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som skall krävas tillbaka är obetydligt.

En förmån som betalts utan grund får även återkrävas genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår sedan på denna har verkställts förskottsinnehållning med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller uppburits källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978).

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när en pensionsanstalt i egenskap av pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom. utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den privata sektorn. Till den del den sista pensionsanstalten utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av den aktuella pensionsanstalten inom den offentliga sektorn enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Den sista pensionsanstalten skall dock ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning enligt 3 mom., skall såsom den pensionspost som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den sista pensionsanstalten skall betala.

En förmån som betalats utan grund skall krävas tillbaka inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. (30.12.2003/1332)

Preskription och utsökning av avgift (30.12.2003/1332)
19 §

En pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen skall fastställa en försäkringspremie som baserar sig på denna lag inom tio år från det att fordran uppkom. Premiefordran anses uppstå på den förfallodag för en slutlig premie som anges i försäkringsvillkoren för en grundförsäkring enligt denna lag. En försäkringspremie som fastställts med stöd av denna lag samt en på premien för tiden för betalningsdröjsmål beräknad årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) får utsökas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). (30.12.2003/1332)

Är arbetsgivaren ett samfund eller en sammanslutning, för vars förpliktelser delägare eller bolagsman svarar såsom för egen skuld, må med stöd av denna lag fastställd avgift jämte på den vid dröjsmål med betalningen beräknad ränta utsökas hos delägaren eller bolagsmannen på sätt ovan i 1 mom. är stadgat. (18.6.1971/500)

Återbetalningen av en försäkringspremie som betalats utan grund preskriberas efter tio år från den dag då premien betalades, om preskriptionen inte avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. (30.12.2003/1332)

19 a § (30.12.1999/1331)

19 a § har upphävts genom L 30.12.1999/1331.

19 b § (30.12.1999/1331)

Om den, vars förmån enligt denna lag det är fråga om, på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om förmånen eller att i övrigt sköta sina ärenden som gäller förmånen samt saknar personen i fråga en intressebevakare, kan en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig till personen eller någon annan som huvudsakligen har dragit försorg om personen på dennes vägnar föra talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag.

En förmån enligt denna lag betalas till den förmånstagare till vilken den har beviljats, om inte något annat bestäms i lag. Angående betalning av en förmån till någon som har en intressebevakare gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999). En förmån till den som inte har fyllt 15 år betalas dock till hans eller hennes intressebevakare.

En förmån enligt denna lag får inte utan pensionsanstaltens samtycke överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt. Begravningsbidrag eller annan kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.

Om utbetalning av en förmån enligt denna lag till förmånstagaren själv inte kan anses ändamålsenligt på grund av förmånstagarens livsstil, sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om intressebevakare inte förordnats för honom eller henne, kan pensionsanstalten med förmånstagarens samtycke besluta att förmånen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) avsett organ i förmånstagarens boningskommun för att användas till vård av förmånstagaren och av en sådan person vars uppehälle förmånstagaren enligt 2 § lagen om utkomststöd (1412/1997) är skyldig att dra försorg om. En på detta sätt utbetald förmån får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken förmånen utbetalts. I det fall att förmånstagaren får vård eller omvårdnad enligt 19 c § 5 mom., skall förmånen användas i enlighet med 19 c § 5 mom. Framställning om utbetalning av förmånen kan göras av förmånstagaren, hans eller hennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller vederbörande kollegiala organ i kommunen.

Om beloppet av en ålderspension eller full invalidpension före samordning enligt 8 eller 8 a § understiger 12,72 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp. Om pensionsanstalten betalar ut invalidpensionen som ett engångsbelopp, betalar den samtidigt som ett engångsbelopp också den ålderspension som skall beviljas efter invalidpensionen. Som ett engångsbelopp kan pensionsanstalten likaså betala ut en familjepension som understiger det nämnda beloppet eller en pension som med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen betalas från Finland till ett barn i form av skillnaden mellan de förmåner som barnet skulle ha rätt till från Finland och de förmåner som barnets bosättningsland har beviljat. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. (1.10.2004/885)

Den som fått engångsbetalning är därefter inte med anledning av samma pensionsfall berättigad till pension på grundval av de arbetsförhållanden som engångsbetalningen grundade sig på. Har för viss tid beviljad invalidpension utbetalts som ett engångsbelopp, kan pensionstagaren dock beviljas pension för den tid under vilken hans arbetsoförmåga fortgår efter utgången av nämnda tid.

Det belopp som nämns i 5 mom. justeras årligen vid ingången av januari månad enligt det indextal som fastställs för tillämpning av första meningen i 9 § 2 mom.

Vad som i 5–7 mom. bestäms om pensionens engångsbelopp tillämpas på det månatliga sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning enligt 10 d § 2 mom. (4.5.2001/375)

Rätten till en förmån enligt denna lag preskriberas tio år efter den dag då förmånen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. (30.12.2003/1332)

19 c § (30.12.1999/1331)

Har en pensionsanstalt beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne utbetalt lön för sjukdomstiden, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren, likväl högst till det belopp som utbetalts i lön för samma tid. Pensionen utbetalas inte till arbetsgivaren till den del den med stöd av 4 d § 4 mom. skall utges till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som han utbetalt. Om arbetstagaren har beviljats rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg och arbetsgivaren har betalt eller betalar arbetsgivaren lön för samma tid, iakttas vid betalning av rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg samma förfarande som ovan föreskrivs för betalning av invalidpension. (21.12.2000/1230)

Om en arbetstagare har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid för vilken personen beviljas pension retroaktivt, skall pensionsanstalten på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den arbetslöshetsdagpenning, det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller den utbildningsdagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § 2 mom. i folkpensionslagen för den tid för vilken arbetstagaren med anledning av besvär som avses i 20 § beviljas pension retroaktivt, skall pensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den pension som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om pensionsanstalten fortsätter utbetala retroaktivt rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av besvär enligt 20 § eller om arbetstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid i fråga om vilken pensionsanstalten i enlighet med 21 d § 2 mom. rättar sitt tidigare beslut eller i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse retroaktivt beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd. (26.8.2005/678)

Har en arbetstagare fått utkomststöd enligt 23 § lagen om utkomststöd i förskott, betalas pension eller en del därav som beviljas retroaktivt för samma tid eller på anhållan av det organ som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen till organet för att ersätta redan lämnat utkomststöd.

Om kommunen eller samkommunen har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en pensionsberättigad, skall pensionsanstalten på yrkande av kommunen eller samkommunen till kommunen eller samkommunen betala den pension som den pensionsberättigade har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård, för att användas på det sätt som föreskrivs i 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). (19.12.2003/1169)

Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för den tid för vilken honom eller henne retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, skall pensionsanstalten på yrkande av folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av studiestöd som har utbetalts för samma tid.

Om en person beviljas ålderspension retroaktivt för den tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den dagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/885)

I de fall som avses i 1–7 mom. utbetalas pensionen till arbetsgivaren, arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 4 mom., kommunen, samkommunen eller sjukförsäkringsfonden, likväl endast under förutsättning att meddelandet om utbetalning av pensionen har gjorts till pensionsanstalten minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas. (1.10.2004/885)

19 d § (21.12.1984/938)

Försenas utbetalningen av pension eller en annan förmån som avses i denna lag, skall pensionsanstalten betala den försenade pensionen eller förmånen av annat slag förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen. Skyldighet att betala förmånen förhöjd gäller likväl inte den del av förmånen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa, om det inte är fråga om en sådan prestation som avses i 19 c § 1 mom. (19.12.2003/1169)

Förhöjningen av förmånen skall räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad då förmånstagaren hos pensionsanstalten framställt sina anspråk samt en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av pensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning. För sådan förmånsrat som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare räknas dock förhöjningen från förfallodagen. Har ändring sökts i pensionsanstaltens beslut, kan rättsmedelsinstansen, om pensionsanstalten påvisar att i förmånstagarens förhållanden inträffat en väsentlig förändring under den tid ändringsansökan varit anhängig, besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt.

Beror det av förmånstagaren att förmån inte kunnat utbetalas i rätt tid, är pensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret pensionsanstalten veterligen upphörde. Om utbetalningen av förmån fördröjs till följd av stadgande i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsrörelsen eller av annat liknande oöverstigligt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för det dröjsmål som orsakats av dylikt hinder.

En förmånsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte. Beloppet justeras årligen enligt den lönekoefficient som avses i 7 b §. (1.10.2004/885)

Bestämmelserna i 1–4 mom. skall också tillämpas på förmåner som pensionsanstalten betalar med stöd av 10 d § 2 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/375)

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov anvisningar till pensionsanstalterna om tillämpningen av denna paragraf.

Förhandsbeslut (18.12.1995/1482)
19 e § (1.10.2004/885)

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller

1) de i 4 § 3 mom. och 5 b § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension eller

2) de i 4 h § 1 och 2 mom. nämnda villkoren för yrkesinriktad rehabilitering.

Ett i 1 mom. 1 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det att beslutet vann laga kraft. Ett i 1 mom. 2 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en rehabiliteringsplan ges in till pensionsanstalten inom nio månader från det att beslutet vann laga kraft.

Ändring i ett förhandsbeslut får sökas på det sätt som föreskrivs i 20 §. (26.8.2005/678)

19 f § (30.12.2003/1332)

Pensionsanstaltens och pensionsskyddscentralens beslut delges genom att beslutet sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett.

Ändringssökande
20 § (26.8.2005/678)

För ändringssökande finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. I lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) föreskrivs om besvärsnämnden och dess medlemmar och i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003) föreskrivs om försäkringsdomstolen. Till medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden förordnar statsrådet för högst fem år i sänder på framställning av social- och hälsovårdsministeriet personer som är förtrogna med förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och av vilka fyra skall utses på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och fyra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

En part som är missnöjd med en pensionsanstalts beslut i ett ärende som gäller pension eller en förmån eller skyldigheter som i denna lag bestäms för en arbetsgivare, får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast den 30 dagen efter den dag då parten fick del av beslutet. Samma besvärsförfarande gäller beslut som Pensionsskyddscentralen i enlighet med sina uppgifter enligt denna lag har givit en part eller en pensionsanstalt.

En part som är missnöjd med besvärsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 2 mom. får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen inom den tid som föreskrivs i 2 mom.

21 § (26.8.2005/678)

Beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolens beslut delges genom att beslutet sänds per post till mottagaren under den adress han har uppgett. Om det i samband med besvären inte visas något annat, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som ändringssökanden har uppgett.

Ändring i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt 20 § 2 och 3 mom., 1 mom. i denna paragraf och 21 a § 5–8 mom. Ändring i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt vad som föreskrivs i de pensionslagar för den offentliga sektorn som avses i 10 d § 2 mom.

En part som har varit försäkrad i två eller flera EU-länder och som är missnöjd med en pensionsanstalts beslut enligt denna lag kan söka ändring i beslutet efter att ha fått en sådan sammanställning som avses i artikel 48 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och till vilken fogats alla EU-länders beslut. I ett beslut av en pensionsanstalt i ett ärende som gäller förutsättningarna för invalidpension söks dock ändring på det sätt som föreskrivs i denna lag.

21 a § (14.10.1994/878)

Den som söker ändring skall lämna in sin i 20 § 2 och 3 mom. avsedda besvärsskrift inom den tid som föreskrivs i 20 § 2 mom. till den berörda pensionsanstalten eller till Pensionsskyddscentralen, om denna har avgjort ärendet i egenskap av första beslutsinstans. (26.8.2005/678)

Om pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besvären, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut kan ändring sökas enligt 20 §. (26.8.2005/678)

Kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inte på det sätt som nämns i 2 mom. rätta det beslut som besvären avser, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller, om besvären gäller besvärsnämndens beslut, till försäkringsdomstolen. Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären har sänts till besvärsinstansen, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen omedelbart underrätta besvärsinstansen om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas. (26.8.2005/678)

Från den i 3 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtande av en tilläggsutredning som krävs med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om inhämtande av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid sändas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt skall tillställas denna pensionsanstalt inom den tid som föreskrivs i 20 § 2 mom. Den skall begära utlåtande om besvären av pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av dessa. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan begärs dock inget utlåtande. (26.8.2005/678)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall pensionsanstalten inom den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutssammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Rättar någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens krav, skall den sista pensionsanstalten inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som givits med anledning av den. (19.12.2003/1169)

Gäller överklagandet av beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner pensionsanstalten inom den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall den ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om den inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 och 4 mom. (4.5.2001/375)

När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för den försäkrade undanröja eller rätta en lagakraftvunnen beslutssammanställning enligt pensionslagar för den privata sektorn eller om det i beslutssammanställningen förekommer ett sådant fel som avses i 21 e §, skall denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen. (26.8.2005/678)

21 b § (14.10.1994/878)

En pensionsanstalts och pensionsskyddscentralens beslut skall, även om det överklagas, iakttas tills ärendet har avgjorts genom ett laga kraft vunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas så som en lagakraftvunnen dom i tvistemål. (26.8.2005/678)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller även en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn ger i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/375)

21 c § (26.8.2005/678)

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen inkommit till pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen eller till besvärsinstansen efter utgången av den tid som föreskrivs i 20 eller 22 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.

21 d § (26.8.2005/678)

Om ett lagakraftvunnet beslut i ett ärende som avses i 20 § 2 eller 3 mom. eller i 21 § 2 mom. grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller om beslutet uppenbart strider mot lag, kan försäkringsdomstolen på framställning av pensionsanstalten eller på ansökan av en part i ärendet, efter att ha gett de övriga parterna tillfälle att bli hörda, undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Efter att ha gjort en sådan framställning kan pensionsanstalten, tills ärendet har avgjorts på nytt, interimistiskt inställa utbetalningen av pension eller betala den enligt sin framställning.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall pensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Pensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas så som föreskrivs i 20 §.

21 e § (30.12.2003/1332)

Grundar sig pensionsanstaltens eller pensionsskyddscentralens beslut på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller har det skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter dock att parten samtycker till att beslutet rättas.

Pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

21 f § (5.3.1999/283)

21 f § har upphävts genom L 5.3.1999/283.

22 § (30.12.1965/707)

Den som anser att en debitering som med stöd av denna lag har fastställts av en pensionsanstalt eller av Pensionsskyddscentralen har stridit mot lag eller avtal, får skriftligen anföra grundbesvär över debiteringen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast inom två år från ingången av året efter det år då fordran bestämdes eller debiterades. Detsamma gäller debiteringar på grundval av 1 § 6 mom. Om sådana grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som bestäms om grundbesvär vid utmätning av skatter och avgifter. (26.8.2005/678)

Den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. får söka ändring i beslutet hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär inom den tid som föreskrivs i 20 §. (26.8.2005/678)

Tvistemål angående kreditförsäkrings innebörd skola handläggas av allmän domstol.

Överföring av pensionsrätt till Europeiska gemenskaperna
22 a § (12.2.1999/166)

En arbetstagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999). Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.

Ikraftträdandet
23 §

Arbetstagare, vars i denna lag avsedda arbetsförhållande begynt före denna lags ikraftträdande och beträffande vilken det första pensionsfallet inträffat inom 10 år från lagens ikraftträdande, har, sedan pensionsfall inträffat, rätt att välja, huruvida han önskar erhålla pension enligt denna lag eller i 5 § lagen om socialhjälp (116/56) avsett underhåll. I sistnämda fall är arbetsgivaren berättigad att, såframt i pensionsanstalten för arbetstagarens pensionsförmåner bildats en fondandel för de av arbetsgivaren erlagda försäkringspremiernas vidkommande, erhålla denna från pensionsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1962, dock sålunda, att arbetsgivaren för sina arbetstagare bör anordna i lagen avsett och från dagen för lagens ikraftträdande begynnande pensionsskydd inom två år från lagens ikraftträdande. Begynner arbetstagares rätt att erhålla pension under tid, då arbetsgivaren i enlighet med ovanstående stadgande icke ännu anordnat pensionsskydd för sina arbetstagare, är han berättigad att erhålla i denna lag förutsatt minimipension från pensionsskyddscentralen, som har rätt att hos arbetsgivaren återindriva av centralen erlagt belopp. Från pension bör dock avdragas, vad arbetsgivaren under den tid, som motsvarar pensionen, i understöd erlagt till sin arbetstagare.

Efter det denna lag givits bör socialministeriet i god tid före lagens ikraftträdande vidtaga erforderliga åtgärder för lagens verkställighet. Detsamma gäller även pensionsskyddscentralen efter det den grundats. De pensionsskyddscentralen härav åsamkade kostnaderna ersättas densamma av statens medel.

Ikraftträdelsestadganden:

9.2.1962/135::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1962.

30.12.1964/696::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Har arbetsförhållande upphört, innan denna lag trätt i kraft, tillämpas på detsamma likväl stadgandena i 5 § 1 mom. i fråga om de pensionsrater, som erläggas för tiden efter lagens ikraftträdande.

30.12.1965/707::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Har likväl den tidsperiod, inom vilken de i 7 § I mom. avsedda kalenderåren skola väljas, utgått eller utgår den

1) innan denna lag trädde i kraft, tillämpas på arbetsförhållandet 7 § lagen om pension för arbetstagare sådant detta lagrum lyder i lagen den 8 juli 1961 (395/61); eller

2) under år 1966, tillämpas på arbetsförhållandet i övrigt 7 § lagen om pension för arbetstagare sådant lagrummet lyder i den i 1 punkten nämnda lagen, förutom att arbetsförtjänsten beaktas i enlighet med 7 § 3 mom. denna lag; eller

3) efter år 1966, tillämpas på arbetsförhållandet i övrigt 7 § denna lag, förutom att vid tillämpning av paragrafens 1 mom. icke beaktas arbetsförtjänst för tiden före år 1965.

På pensionsstiftelse, som antecknats i pensionsstiftelseregistret innan denna lag trädde i kraft, tillämpas 3 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder i lagen den 8 juli 1961 (395/61).

Har utmätning av avgift, som fastställts av pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen, verkställts före denna lags ikraftträdande, tillämpas på grundbesvär och avbrott i verkställigheten de vid tidpunkten för utmätningen gällande stadgandena.

16.12.1966/639::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Vad i 12 § 1 mom. 2 punkten är stadgat om pensionsanstalts ansvar för familjepension, tillämpas likväl först på de fall, då förmånslåtaren avlidit år 1971 eller senare.

Har arbetsgivare innan denna lag träder i kraft anordnat familjepensionsskydd för sina arbetstagare, må utan hinder av vad annorstädes i lag är stadgat, genom ändring av villkoren för ifrågavarande försäkring eller stadgarna för pensionskassa eller pensionsstiftelse, det tidigare familjepensionsskyddet omvandlas så, att det motsvarar stadgandena i denna lag, eller från det tidigare familjepensionsskyddet göras ett avdrag motsvarande familjepensionerna enligt denna lag under förutsättning, att familjepensionsskyddet som helhet icke kan anses hava minskats till sitt penningvärde. Härvid må medel, som frigöras från det tidigare familjepensionssystemet, i enlighet med av socialministeriet utfärdade anvisningar användas för finansiering av det i lagen om pension för arbetstagare avsedda pensionsskyddet. Socialministeriet må även i övrigt utfärda närmare anvisningar rörande tillämpningen av detta moment.

20.12.1968/690::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Likväl tillämpas stadgandena i 5 a § på pensioner, som grundar sig på före lagens ikraftträdande inträffade pensionsfall, om pensionerna även annars skulle utbetalas för tid efter lagens ikraftträdande.

Vid tillämpning av stadgandena i 7 b § beaktas, om av stadgandena icke annat följer, dagunderstöd, som erlagts för tid efter år 1966.

Har arbetsgivare innan denna lag trädde i kraft för sina arbetstagare anordnat pensionsskydd, där pensionen är till beloppet större än pensionen enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, må utan hinder av vad annorstädes i lag ar stadgat, genom ändring av villkoren för ifrågavarande försäkring eller stadgarna för pensionskassa eller pensionsstiftelse, från det tidigare pensionsskyddet göras ett avdrag motsvarande pensionsförhöjningarna enligt denna lag under förutsättning, att pensionsskyddet som helhet icke kan anses ha minskats till sitt penningvärde. Härvid må medel, som frigöras från det tidigare pensionssystemet, i enlighet med av social- och hälsovårdsministeriet utfärdade anvisningar användas för finansiering av det i lagen om pension för arbetstagare avsedda pensionsskyddet.

Social- och hälsovårdsministeriet må även i övrigt utfärda närmare anvisningar rörande tillämpningen av detta moment.

14.7.1969/469::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

18.6.1971/500::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

Har arbetstagare icke vid lagens ikraftträdande fyllt 18 år eller varar arbetsförhållande kortare tid än fyra månader, beaktas vid tillämpningen av denna lag icke tiden före lagens ikraftträdande.

Vid beräknande av de i 4 c § avsedda 200 dagarna beaktas arbetslöshetsunderstöd och arbetslöshetsersättningar även för tiden före denna lags ikraftträdande.

På ansökan tillämpas stadgandena i 7 c § även i fråga om pensioner, vilka grundar sig på pensionsfall som inträffat före denna lags ikraftträdande. Härav förorsakat tillägg till pension utgives räknat från lagens ikraftträdande, likväl ej retroaktivt för längre tid än ett år, räknat från ingången av månaden efter den, under vilken tillägget sökts.

Har arbetsgivare före denna lags ikraftträdande för sina arbetstagare anordnat ett pensionsskydd, där pensionens belopp är större än pensionen enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, må utan hinder av vad annorstädes i lag är stadgat genom ändring av villkoren för ifrågavarande försäkring eller av pensionskassas eller pensionsstiftelses stadgar i det tidigare pensionsskyddet företagas ett avdrag, motsvarande pensionsförhöjningarna enligt denna lag, under förutsättning, att pensionsskyddet som helhet till sitt penningvärde icke kan anses ha nedgått. Härvid må de medel, som frigöres från det tidigare pensionssystemet, i enlighet med föreskrifter som utfärdats av social- och hälsovårdsministeriet användas för bekostande av pensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare. Ministeriet må även eljest utfärda närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

I 1 § av denna lag stadgat markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

14.4.1972/274::

Denna lag tillämpas även på sådana fall, där rättspraxis förändrats eller annat därmed jämförbart skäl yppats före denna lags ikraftträdande.

(Denna lag trädde i kraft den 19.4.1972, då den utgavs i Finlands författningssamling)

6.6.1974/454::

Denna lag träder i kraft den 1 september 1974.

Vid anordnande av i 1 b § avsett pensionsskydd kan tjänstgöringstiden i förtroendeuppdrag och de för detta erlagda arvodena beaktas från och med den 1 januari 1974. Stadgandena i 4 § 2 mom. av denna lag tillämpas på sådana fall i vilka ansökan om pension gjorts efter lagens ikraftträdande.

20.9.1974/749:

Denna lag träder i kraft på dag som bestämmes genom förordning.

(Ikraftträdandet 1.7.1975, förordning 7.3.1975/165)

Denna lag tillämpas på pension, som grundar sig på under lagens giltighetstid inträffat pensionsfall. Stadgandena i 8 § 7 mom. tillämpas dock på samordning av pensioner, som berör tid efter lagens ikraftträdande.

Är pensionstagare med ålders-, full invalid eller arbetslöshetspension eller familjepensions förmånslåtare född före den 1 juli 1922 och grundar sig pensionen på före lagens ikraftträdande inträffat pensionsfall, tillämpas vid fastställandet av hans pension eller efter honom utgående familjepension 5 a § lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder i lag av den 20 december 1968 (690/68), sålunda ändrat, att såsom födelseårsgräns anses i stället för år 1919 år 1922 och i stället för procenttalen 16-22 användes procenttalet 25. På motsvarande satt tillämpas på såsom delpension beviljad invalidpension, då pensionstagaren är född före den 1 juli 1939 och pensionen grundar sig på före lagens ikraftträdande inträffat pensionsfall, 5 b § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder i lag av den 29 december 1972 (934/72), sålunda ändrat, att såsom födelseårsgräns anses i stället för år 1935 år 1939 och i stället för procenttalet 38 användes procenttalet 42. Ovan avsedd justering av pension verkställes för tid från denna lags ikraftträdande, om pensionen även annars skulle utbetalas för sagda tid. Vid denna justering skall samordning av pensioner förrättas ånyo, likväl så att utgående pensions belopp icke minskas.

Har arbetsgivaren innan denna lag trädde i kraft för sina arbetstagare anordnat pensionsskydd, i fråga om vilket pensionen till beloppet är större än pensionen enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, kan utan hinder av vad annorstädes i lag är stadgat, genom ändring av villkoren för ifrågavarande försäkring eller stadgarna för pensionskassa eller pensionsstiftelse i det tidigare pensionsskyddet företagas avdrag, som motsvarar pensionsförhöjningarna enligt denna lag, under förutsättning, att pensionsskyddet som helhet till sitt penningvärde icke kan anses ha nedgått. Härvid får de medel, som frigöres från det tidigare pensionssystemet, i enlighet med anvisningar som utfärdats av social- och hälsovårdsministeriet användas för bekostande av pensionsskydd som avses i lagen om pension för arbetstagare. Ministeriet kan även eljest utfärda närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment.

Vid tillämpning av 2 och 3 mom. anses pensionsfall ha inträffat, då arbetstagaren uppnått till pension berättigande ålder, då arbetstagaren blivit i till pension berättigande grad arbetsoförmögen, då för arbetstagaren till arbetslöshetspension berättigande intyg av arbetskraftsmyndighet första gången utfärdats eller då familjepensions förmånslåtare avlidit. Härvid anses likväl icke nytt pensionsfall ha inträffat, då arbetslöshetspension förändras till invalidpension, då pension förändras till ålderspension och ej heller då rätt till familjepension uppkommer efter pensionstagare.

Ovan i 8 § 2 mom. av denna lag stadgat markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

14.5.1976/389::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

Stadgandena i 3 § 1 mom. tillämpas dock icke på pensionsstiftelser, vilkas verksamhet i enlighet med lagen om pension för arbetstagare har begynt före denna lags ikraftträdande.

29.7.1976/659::

Stadgandena i 5 a § 1 och 2 mom. av denna lag tillämpas även på tidigare beviljad pension, om pensionen även annars borde erläggas vid tidpunkten för förhöjningen. Med anledning av förhöjningen förrättas icke samordning av pensionerna ånyo.

Stadgandena i 9 § 1 mom. av denna lag tillämpas första gången vid fastställandet av löneindextalet för år 1977 och stadgandena i 2 mom. av samma paragraf första gången år 1977. Löneindextalet fastställes för år 1978 genom att löneindextalet för år 1977 höjes så, att förhöjningen tillsammans med den femtedel av förhöjningen, som legat till grund för det enligt 9 § 2 mom. erlagda förskottet, är lika stor som den enligt 9 § 1 mom. beräknade förhöjningen.

14.4.1978/274::

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.

Vid tillämpning av stadgandena i 7 b § I mom. av denna lag beaktas, om ej annat föranledes av stadgandena, de dagunderstöd som utbetalts för tiden efter år 1977.

Stadgandena i 19 b § 4 mom. av denna lag tillämpas även på sådana pensioner, vilka beviljats på basen av pensionsfall som inträffat före denna lags ikraftträdande.

I 19 b § 4 mom. av denna lag stadgat markbelopp motsvarar det löneindextal som fastställts för år 1966.

28.7.1978/593::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Denna lag tillämpas på pension, till vilken rätt uppkommer under lagens giltighetstid, likväl så, att 8 § 7 mom. och 8 a § tillämpas vid samordning av pensioner efter denna lags ikraftträdande.

Ovan i 1 § 1 mom. av denna lag stadgat markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

15.12.1978/980::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Denna lag tillämpas vid bestämmandet av den pensionsgrundande lönen på arbetsförhållande, vilket upphört efter lagens ikraftträdande. Infaller likväl det kalenderår, under vilket de i enlighet med 9 § 1 mom. justerade arbetsförtjänsterna per månad är störst, före denna lags ikraftträdande, tillämpas 7 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 29 december 1972 (934/72). Denna lag tillämpas likväl icke på pensionsfall, som inträffat före lagens ikraftträdande.

9.2.1979/151::

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1979 och tillämpas på pensioner, vilka grundar sig på pensionsfall som inträffat under lagens giltighetstid. Stadgandet i tredje meningen i lagens 6 § 3 mom. tillämpas likväl först från den 1 januari 1980 på det sätt som stadgats i lagen av den 28 juli 1978 (593178).

10.4.1981/257::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Lagens 13 § tillämpas likväl från och med den 1 januari 1980.

Denna lags 2 § 3 mom. tillämpas på sådant i lagrummet avsett förhållande, som ligger till grund för pensionsskyddet, under den tid som fortgår medan lagen är i kraft.

26.6.1981/472::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Denna lag tillämpas inte på tidigare beviljad invalidpension som utan avbrott löper efter lagens ikraftträdande.

5.2.1982/109::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

I 8 § 2 mom. i denna lag stadgat markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

17.12.1982/981::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Pensionsfallet anses ha inträffat när arbetstagaren uppnått ålder som berättigar till pension, när arbetstagaren blivit arbetsoförmögen till den grad att han är berättigad till pension, när det första av arbetskraftsmyndighet utfärdade intyget som berättigar arbetstagaren till arbetslöshetspension har utfärdats eller när familjepensions förmånslåtare har avlidit. Såsom nytt pensionsfall anses härvid dock inte arbetslöshetspensions övergång i invalidpension eller pensions övergång i ålderspension, inte heller uppkomsten av rätt till familjepension efter pensionstagare.

30.12.1982/1059::

Denna lag träder i kraft den 31 december 1982, likväl så att den tillämpas från den 1 juli 1982.

29.12.1983/1120::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

De pensioner som betalas räknat från den 1 juli 1984 höjs dock, på det sätt social- och hälsovårdsministeriet bestämmer, i förskott med 16 procent av den förhöjning som enligt uppskattning föranleds av den andring av löneindextalet följande år, vilken avses i 9 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare

24.8.1984/607::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Denna lag tillämpas på de arbetsförhållanden i vilka den i lagen avsedda förändringen i arbetstiden, eller om förändringen sker stegvis, den första förändringen i arbetstiden sker efter denna lags ikraftträdande.

21.12.1984/938::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.

Lagen tillämpas inte på ärende som innan den trätt i kraft har gjorts anhängigt vid pensionsanstalt. Stadgandena om förhöjning av förmån skall dock tillämpas på sådan i 19 d § 2 mom. nämnd förmånsrat vars förfallodag infaller den dag lagen träder i kraft eller senare.

Det belopp som är stadgat i 19 d § 4 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för år 1984.

18.1.1985/50::

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1985, likväl så att den tillämpas från den 1 januari 1985.

Vid uträkningen av de 200 dagar som avses i 4 c § 1 mom. beaktas även de dagar för vilka arbetslöshetsunderstöd eller arbetslöshetsersättning utbetalts före denna lags ikraftträdande, och vid uträkningen av maximitiden för dagpenning avvägd enligt förtjänsten beaktas de dagar för vilka arbetslöshetsunderstöd utbetalts under tiden före denna lags ikraftträdande.

12.7.1985/592::

Denna lag träder i kraft den 1 september 1985.

Det krav på boende i Finland som stadgas i 6 § 3 mom. gäller inte sådan arbetstagare som före lagens ikraftträdande blivit berättigad till invalidpension vid vars fastställande såsom till pension berättigande beaktats även den tid som återstår till pensionsåldern eller motsvarande lön.

26.7.1985/663::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

26.7.1985/666::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Då rätt till individuell förtidspension enligt 4 e § fastställs, beaktas även sådan avgång som skett före denna lags ikraftträdande.

31.12.1985/1120::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Vid beräknandet av de i 6 § 3 mom. och 7 § 2 mom. stadgade 360 dagarna lämnas även sådana arbetslöshetsdagar obeaktade, för vilka grunddagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa har betalts före denna lags ikraftträdande.

Vid fastställandet av ny pension i enlighet med 6 § 4 mom. på grundval av invaliditet som har börjat inom ett år efter det att en tidigare pension upphörde beaktas även invalidpension som har fastställts i enlighet med 6 § 3 mom. och som har upphört innan denna lag träder i kraft.

31.12.1985/1127::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

18.4.1986/283::

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1986.

Lagen gäller även pensionsskydd som har anordnats före lagens ikraftträdande.

Lagen tillämpas även på sådana rättelser av pensionsarrangemang som har blivit anhängiga före lagens ikraftträdande, om rättelsen inte har slutförts och betalda försäkringspremier inte har återburits innan lagen trädde i kraft. Härvid anses ett i denna lag nämnt meddelande om rättelse ha gjorts vid tidpunkten för lagens ikraftträdande.

13.6.1986/459::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Den tillämpas dock räknat från den 1 januari 1986.

8.8.1986/598::

Denna lag träder i kraft den 1 november 1986.

8.8.1986/603::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Då rätt till deltidspension bestäms skall också beaktas övergång till deltidsarbete innan denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

23.1.1987/38::

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1987.

Till anställningstid som berättigar till pension räknas på grundvalen av arbetsförhållande enligt denna lag endast tiden från och med den dag då lagen träder i kraft.

11.11.1988/922::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Stadgandena i 7 § 2 mom. skall tillämpas på en pension då pensionsfallet inträffar efter ikraftträdandet.

11.11.1988/940::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

29.12.1988/1323::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

De stadganden i 6 § 3 mom. som gäller beaktandet av dagar för vilka dagpenning betalas enligt sjukförsäkringslagen samt av motsvarande ersättningsdagar i enlighet med någon annan lag vid beräknandet av 360-dagarstiden tillämpas då pension fastställs på grund av en pensionsfall som har inträffat efter det lagen trätt i kraft.

Vad 7 § 3 mom. stadgar om uträknandet av den pensionsgrundande lönen tillämpas då pension fastställs på grund av ett pensionsfall som inträffat efter ikraftträdandet.

26.5.1989/475::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Vid tillämpningen av 12 § 1 mom. 2 punkten beaktas de arbetslöshetspensioner för vilka tiden mellan pensionsfallet och uppnåendet av pensionsåldern har ansats medföra rätt till pension på grundval av an arbetsförhållande som upphört efter det lagen trätt i kraft.

30.6.1989/605::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

29.12.1989/1304::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

9.2.1990/100::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Lagen tillämpas om förmånslåtaren har avlidit sedan den har trätt i kraft. Utöver vad som stadgas i 4 a § 1 och 2 mom. har en kvinna rätt till efterlevandepension om hon har fyllt 40 år och lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft, och om äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år och vid dennes död hade fortgått minst tre år. Familjepension som betalas efter en förmånslåtare som har avlidit innan lagen trätt i kraft dras inte in trots att den efterlevande ingår nytt äktenskap efter att ha fyllt 50 år. Vad 8 a § 2 mom. stadgar om samordning gäller också de barnpensioner som har börjat löpa innan denna lag har trätt i kraft.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också i sådana fall då domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har inte rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar. Som barn anses också ett barn som har ställning som erkänt barn och likaså ett barn till vilket förmånslåtaren vid sin död hade förbundit sig eller var förpliktad att betala underhållsbidrag enligt lagen om barn utom äktenskap (173/22).

Har en arbetsgivare innan denna lag trätt i kraft för sina arbetstagare ordnat ett familjepensionsskydd enligt vilket pensionens belopp överstiger en pension enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare kan, utan hinder av vad som stadgas i någon annan lag, villkoren för den försäkring som avser detta eller pensionskassans eller pensionsstiftelsens stadgar ändras så att de motsvarar principerna för denna lags stadganden om familjepension. Härvid får de medel som frigörs från det tidigare pensionssystemet i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar användas för finansiering av ett pensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare. Ministeriet kan meddela närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment.

De markbelopp om vilka stadgas i 8 d § motsvarar det löneindextal som har fastställts för 1966.

Barntillägget enligt 7 c § lagen om pension för arbetstagare bestäms enligt de stadganden som gällde innan denna lag träder i kraft.

29.6.1990/599::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

10.12.1990/1068::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Stadgandena om särskild moderskapsledighet tillämpas likväl först från den 1 juli 1991. Stadgandena i 7 § 3 mom. tillämpas på ett arbetsförhållande som har upphört efter ikraftträdandet. Vid tillämpningen av lagen beaktas sådan oavlönad moderskaps- eller föräldraledighet samt vårdledighet som har hållits under 1990. På arbetstagarens yrkande beaktas även oavlönad moderskaps- eller föräldraledighet samt vårdledighet som har hållits mellan den 1 januari 1981 och den 31 december 1989. Arbetstagaren skall till stöd för sitt yrkande lämna de upplysningar som skäligen kan förutsättas av honom då även pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning beaktas.

Tidsfristen i 10 a § 1 mom. tillämpas inte på ett sådant yrkande på utredning av ett arbetsförhållande som blivit anhängigt innan sex månader har förflutit från det arbetstagaren första gången sedan lagen trätt i kraft har fått ett utdrag ur pensionsskyddscentralens register över arbetsförhållanden. Nämnda tidsfrist kan dock alltid tillämpas, om yrkandet på utredning av ett arbetsförhållande blir anhängigt sedan mer än tio år förflutit från ikraftträdandet.

28.12.1990/1319::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

28.12.1990/1347::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Stadgandena i 12 § 1 mom. 2 och 4 punkten tillampas även på pension som utbetalas på grundvalen av pensionsfall som inträffat innan denna lag trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

1.3.1991/467::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1991.

27.3.1991/612::

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Lagen tillämpas på rehabilitering som börjar efter ikraftträdandet.

30.12.1991/1711::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

30.12.1991/1730::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Lagen gäller även pensionsskydd som anordnats innan lagen har trätt i kraft.

Lagen tillämpas även på sådana rättelser av pensionsanordningar som blivit anhängiga innan lagen har trätt i kraft, om rättelsen inte har slutförts och de inbetalda försäkringspremierna inte har återburits före ikraftträdandet. Härvid anses ett meddelande om rättelse vara gjort vid den tid då lagen träder i kraft.

26.6.1992/563::

Denna lag träder i kraft den 15 juli 1992 och gäller till och med den 31 december 1994. (18.12.1992/1323)

8.7.1992/630::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

23.10.1992/949::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Lagens 8 a, 8 f och 8 g §§ samt 17 b § 3 mom. tillämpas dock endast i de fall där grunden för ny samordning, regressrätt eller kvittning har uppkommit efter det lagen har trätt i kraft.

RP 108/92, ShUB 22/92

18.12.1992/1323::

Denna lag träder i kraft den 21 december 1992.

18.12.1992/1332::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

18.12.1992/1342::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

RP 265/92, ShUB 42/92

18.12.1992/1343::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

RP 303/92, ShUB 43/92

28.6.1993/553::

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Det belopp som anges i denna lag motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.

RP 227/92, ShUB 10/93

28.6.1993/559::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lagen tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft. Stadgandena i 5 b § 2 och 5–8 mom. tillämpas dock även på pensioner där pensionsfallet har inträffat innan lagen har trätt i kraft. (30.12.1993/1546)

Utan hinder av 2 mom. tillämpas 2 § 5 och 6 mom. på arbetsförhållanden som är gällande när lagen träder i kraft.

Om arbetsförhållandet för en arbetstagare som före den 1 januari 1994 har fyllt 54 men inte 62 år nämnda datum har fortgått i minst tio år, avslutas arbetsförhållandet enligt 2 § 5 mom. vid utgången av 1994.

På en arbetstagare som har fyllt 55 år innan denna lag har trätt i kraft och som vid ikraftträdandet har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, tillämpas fortfarande 4 c § lagen om pension för arbetstagare sådant detta lagrum lyder när denna lag träder i kraft. När detta stadgande tillämpas anses arbetstagaren ha rätt till dagpenning även under den självrisktid som avses i 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 1994. (30.12.1993/1546)

Utan hinder av vad 4 e § 1 mom. stadgar om den nedre åldersgränsen för individuell förtidspension behåller en arbetstagare som är född 1939 eller tidigare rätten att få individuell förtidspension när han fyllt 55 år. Stadgandet i 4 e § 3 mom. tillämpas på förhandsbeslut som ges medan lagen är i kraft.

Lagens 7 § tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1994 eller därefter. Till den del tjänstgöringstid skall räknas före den 1 januari 1994 tillämpas dock 5 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare fortfarande sådant det lyder när denna lag träder i kraft.

Vid tillämpning av 7 b § beaktas inte förmåner som avses i 7 b § 1 mom. 2-4 punkten och som betalts för tiden före ikraftträdandet.

Det belopp som anges i 8 § 2 mom. och 19 b § 4 mom. motsvarar det löneindextal som fastställs för 1966. (30.12. 1993/1546)

RP 26/93, ShUB 14/93

28.6.1993/571::

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

RP 73/93, ShUB 13/93

9.8.1993/753::

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt varom stadgas genom förordning. (Trädde i kraft samtidigt som EES-avtalet, 1.1.1994. Förordning 30.12.1993/1645)

Ett sådant försäkringsbolag som avses i 3 § 2 mom. och som är verksamt när denna lag träder i kraft, skall anpassa sin verksamhet till denna lag inom två år efter ikraftträdandet. Bolaget skall före utgången av denna tid ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse för den ändring av bolagsordningen som lagen förutsätter och göra en registreringsanmälan om ändringen inom tre månader efter att ministeriet givit sitt beslut. Ministeriet har rätt att av särskilda skäl förlänga de i detta moment nämnda fristerna med högst sex månader.

Om bolaget inte rättar sig efter vad som stadgas i 2 mom. förfaller en sådan särskild koncession som har beviljats bolaget enligt 3 § 2 mom. i denna lag.

I försäkringsbolagens koncessionsregister skall beträffande de försäkringsbolag som avses i 2 mom. göras en anteckning om att verksamheten begränsats på det sätt som stadgas i 3 § 2 mom. eller att den särskilda koncessionen har förfallit.

19.11.1993/979::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Genom denna lag upphävs lagen den 26 juni 1992 om temporär ändring av lagen om pension för arbetstagare (563/92) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Utan hinder av 16 kap. 3 § 4 mom. lagen om försäkringsbolag kan social- och hälsovårdsministeriet sedan denna lag har trätt i kraft fastställa tidpunkten för försäkringsbeståndets övergång till den dag då lagen träder i kraft.

RP 117/93, ShUB 28/93

3.12.1993/1074::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Den indexjustering som beror av 1 § 1 mom. beaktas med hänsyn till skälighetsprincipen i lagen om försäkringsbolag (1062/79) i de grunder för försäkringspremien för en försäkring enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare som social- och hälsovårdsministeriet fastställer.

3.12.1993/1077::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lagen tillämpas även på sådana familjepensioner där pensionsfallet har inträffat innan den trädde i kraft.

De medel som är avsedda för bekostande av familjepensioner och som frigörs när denna lag träder i kraft används för kostnader som avses i 12 § 1 mom. 4 punkten.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 249/93, ShUB 34/93

22.12.1993/1467::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag tillämpas på en arbetstagare som har sänts utomlands efter att lagen trätt i kraft. En befrielse enligt 1 c § 2 mom. kan dock gälla en arbetstagare som sänts utomlands före ikraftträdandet. I så fall skall även tiden före ikraftträdandet beaktas när den i momentet stadgade tvåårstiden beräknas.

Utan hinder av denna lag och utan särskilt beslut fortsätter en pensionsförsäkring som anordnats på grundval av ett arbetsförhållande som börjat innan lagen trädde i kraft även efter ikraftträdandet.

RP 282/93, ShUB 45/93

30.12.1993/1544::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

RP 235/93, ShUB 47/93

30.12.1993/1546::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

RP 235/93, ShUB 47/93

21.1.1994/76:

Detta beslut träder i kraft den 28 januari 1994, dock så at det tillämpas från den 1 januari 1994.

30.9.1994/846::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagens 13 b § 2 mom. träder likväl i kraft den 1 oktober 1994.

Om arbetsgivaren har försummat sin skyldighet att ta en kreditförsäkring enligt de stadganden som var i kraft före den 1 januari 1994, tillämpas 15 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare sådant det lydde när denna lag trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 118/94, ShUB 22/94

14.10.1994/878::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagens stadganden om ändringssökande tillämpas på beslut som meddelas sedan lagen har trätt i kraft. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssökande tillämpas dock på ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som blir anhängiga sedan lagen har trätt i kraft.

RP 117/94, ShUB 21/94

2.11.1994/966::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1995.

10.11.1994/992::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1995.

16.12.1994/1294::

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

RP 162/94, JsUB 13/94

3.3.1995/313::

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

På avgifter som är försenade när denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Denna lag kan dock tillämpas, om den leder till en lindrigare dröjsmålspåföljd än den tidigare lagen.

Lagens 19 d § 1 mom. tillämpas inte på ett ärende som har anhängiggjorts vid pensionsanstalten innan denna lag trätt i kraft. Stadgandena om förmånsförhöjning tillämpas dock på en sådan förmånsrat som förfaller till betalning den dag då denna lag träder i kraft eller senare.

RP 292/94, EkUB 58/94

17.3.1995/372::

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

RP 356/94, ShUB 53/94

17.3.1995/390::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

Försäkringsbolag som när denna lag träder i kraft bedriver verksamhet enligt denna lag eller lagen om pension för företagare får inte efter att denna lag har trätt i kraft bevilja andra försäkringar än i ovan nämnda lagar avsedda försäkringar och med dem direkt förknippade återförsäkringar.

Ett försäkringsbolag som avses i 3 § 3 mom. och som är verksamt när denna lag träder i kraft skall anpassa sin verksamhet till denna lag senast inom tre månader efter att den trätt i kraft. Bolaget skall före utgången av denna tid ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse för den ändring av bolagsordningen som lagen förutsätter och göra en registreringsanmälan om ändringen inom tre månader efter att ministeriet har givit sitt beslut.

Om bolaget inte rättar sig efter 3 mom. förfaller en sådan särskild koncession som har beviljats bolaget och som avses i 3 § 3 mom. i denna lag.

I försäkringsbolagens koncessionsregister skall beträffande de försäkringsbolag som avses i 3 mom. göras en anteckning om att verksamheten har begränsats så som 3 § 4 mom. stadgar eller att den särskilda koncessionen har förfallit.

RP 330/94, EkUB 60/94

21.4.1995/621::

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

3.11.1995/1252::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Denna lag tillämpas på sådan invalidpension där pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft.

RP 56/95, ShUB 6/95, RSv 43/95

18.12.1995/1482::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 4 § 5-7 mom. och 4 j § tillämpas på invalidpensioner som börjar eller skall fortsätta efter lagens ikraftträdande. Lagens 4 j § 2 mom. tillämpas dessutom på invalidpensioner som fortsätter när lagen träder i kraft, om beslut enligt 4 h § meddelas medan lagen är i kraft.

Lagens 5 § och 6 a § 1 mom. tillämpas på sådana pensioner där pensionsfallet inträffar efter lagens ikraftträdande. På en arbetstagare som är född före 1943 och som när denna lag träder i kraft har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning tillämpas dock alltjämt 5 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder när denna lag träder i kraft. Då stadgandet tillämpas anses arbetstagaren ha rätt till dagpenning även under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 1996. Stadgandet tillämpas dock inte, om arbetstagaren har rätt till dagpenning på grundval av permittering som börjar efter den 31 oktober 1995 och om han före den 29 februari 1996 på nytt börjar arbeta för den arbetsgivare som han var anställd hos då han permitterades.

Utan hinder av 3 mom. tillämpas lagens 5 § 1 mom., sådant det lyder när denna lag träder i kraft, då pensionsbeloppet uträknas för den tid en tidigare invalidpension fortsätter enligt 6 c § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, om nämnda pension har beviljats på grundval av arbetsoförmåga som börjat före denna lags ikraftträdande.

Stadgandena i lagens 5 a § tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft, om arbetstagaren eller förmånslåtaren har nått pensionsåldern före lagens ikraftträdande.

Lagens 7, 7 a, 7 b, 7 c och 7 e §§ tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter.

Till den del kalenderår från tiden före denna lags ikraftträdande hänförs till de urvalsår som fastställs enligt 7 § 1 mom. i denna lag, bestäms dessa kalenderår och motsvarande arbetsförtjänster med tillämpning av 7 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder när denna lag träder i kraft. Stadgandena i 7 § 2 mom. i denna lag tillämpas inte på urvalsår som hänför sig till tiden före lagens ikraftträdande. Sådana kalenderår från tiden före denna lags ikrafrädande som bestämts enligt den första meningen beaktas, liksom också motsvarande arbetsförtjänster, dock vid avgörandet av om de i 7 § 2 mom. i denna lag avsedda förutsättningarna för att vid uträknandet av pensionslönen lämna urvalsår som följer efter lagens ikraftträdande och motsvarande arbetsförtjänster obeaktade är för handen. (20.12.1996/1168)

Lagens 7 d § tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter, dock så ändrad att i stället för procenttal 20 används följande procenttal beroende på pensionsfallsåret:

Pensionsfallsår Procenttal i stället för 20
1996 7,5
1997 10,0
1998 12,5
1999 15,0
2000 17,5

Lagens 9 § tillämpas på pensioner som betalas ut för den tid lagen är i kraft. Då indextalen för år 1996 fastställs används poängtal 1712 som indextal för år 1995 och härvid tillämpas inte sista meningen i 9 § 1 mom. i denna lag.

Om en arbetstagare när lagen träder i kraft omfattas av ett sådant pensionsarrangemang enligt vilket för honom har anordnats ett pensionsskydd som överensstämmer med 11 § lagen om pension för arbetstagare eller ett pensionsskydd som annars är bättre än vad de i lagen stadgade minimivillkoren förutsätter, höjs nämnda tilläggspensionsskydd inte på grund av att pensionsskyddet enligt minimivillkoren sjunker med stöd av stadgandena i denna lag. Villkoren för tilläggspensionsskyddet eller pensionskassans eller pensionsstiftelsens stadgar kan ändras i tillämpliga delar så att de överensstämmer med denna lag. Det som stadgas i detta moment gäller justering av förmån också med anledning av den lag om ändring av folkpensionslagen (1487/95) som träder i kraft den 1 januari 1996. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Den ändring i indexjusteringen som föranleds av att 9 § i denna lag träder i kraft beaktas enligt den skälighetsprincip som förutsätts i andra meningen i 12 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare i de grunder för en försäkring enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare vilka fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

I 8 d § 1 mom. och 19 b § 4 mom. i denna lag stadgade markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

I 19 d § 4 mom. i denna lag stadgade markbelopp motsvarar det för år 1984 fastställda löneindextalet.

RP 118/95, ShUB 17/95, RSv 115/95

18.12.1995/1490::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 118/95, ShUB 17/95, RSv 115/95

18.12.1995/1495::

Denna lag träder i kraft den l januari 1996.

Denna lag tillämpas på sådan pension som börjar den I januari 1996 eller därefter. Lagen tillämpas även i de fall där grund för ny samordning enligt 8 a § uppstår medan denna lag är i kraft.

18.12.1995/1519::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996.

20.12.1995/1669::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996.

29.12.1995/1747::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagen tillämpas första gången på försäkringspremien för 1996.

29.12.1995/1753::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996.

29.12.1995/1775::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

8.11.1996/835::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 168/1996, ShUB 24/1996, RSv 137/1996

8.11.1996/839::

Denna lag träder i kraft den 15 november 1996. Lagens 12 § 1 mom. 5 punkt och 15 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1997.

Lagens 12 § 4 mom. tillämpas första gången vid fastställandet av försäkringspremieprocenten för 1997 enligt lagen om pension för arbetstagare.

Lagens 12 § 1 mom. 5 punkt och 15 § 1 mom. tillämpas på beslut som gäller försummelse av försäkringsskyldigheten och som ges den 1 januari 1997 eller därefter.

RP 143/1996, ShUB 18/1996, RSv 131/1996

5.12.1996/991::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Om förmånslåtaren har avlidit sedan lagen trädde i kraft tillämpas 4 a § 1 mom. 2 punkten i denna lag.

RP 189/1996, ShUB 29/1996, RSv 174/1996

20.12.1996/1167::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagens 7 f § 3 mom. tillämpas på dagar för vilka förmån betalts den 1 januari 1997 och därefter.

Tidsfristen i 10 a § 1 mom. tillämpas inte på ett sådant yrkande på utredning av ett arbetsförhållande som blivit anhängigt innan sex månader har förflutit från det arbetstagaren första gången sedan lagen trätt i kraft har fått ett utdrag ur pensionsskyddscentrarens register över arbetsförhållanden. Nämnda tidsfrist kan dock alltid tillämpas, om yrkandet på utredning av ett arbetsförhållande blir anhängigt sedan fem år förflutit från ikraftträdandet.

Lagens 12 c § 1 mom. tillämpas första gången på den försäkringspremie som skall betalas för 1998.

RP 232/1996, ShUB 41/1996, RSv 247/1996

20.12.1996/1168::

Denna lag träder i kraft den 30 december 1996.

RP 232/1996, ShUB 41/1996, RSv 247/1996

30.12.1996/1293::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Stadgandena i 12 § 1 mom. 1 punkten i denna lag tillämpas vid fastställandet av pensionsanstaltens ansvar för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid efter lagens ikraftträdande.

Utan hinder av vad som stadgas i 12 § 1 mom. 1-4 punkten i denna lag och 12 a § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare skall de delar av pensionerna och rehabiliteringspenningen som pensionsanstalten svarar för minskas till följd av ändringen av grunderna för ansvarsskulden eller pensionsansvaret när denna lag träder i kraft, för de tilläggsförmåner som avses i 12 § 1 mom. 3 punkten dock den 31 december 1997, så att deras kapitalvärde bibehålls.

Utan hinder av vad som bestäms i 12 a § 5 mom. kan sådana intäkter av placeringar som motsvarar skillnaden mellan beräkningsräntan och den ränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden eller pensionsansvaret helt eller delvis 1997–1999 användas för överföringar till det ofördelade tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag eller till det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 79 § 2 mom. lagen om försäkringskassor eller till den del av pensionsansvaret som avses i 43 § 2 mom. 3 punkten lagen om pensionsstiftelser. Till den del som motsvarar överföringen får arbetspensionsförsäkringsbolaget inte 2000–2005 göra överföringar från det ofördelade till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret och försäkringskassan eller pensionsstiftelsen inte nedsätta nämnda ansvarsdel för en sänkning av försäkringspremierna eller understödsavgifterna. (23.12.1999/1280)

RP 241/1996, GrUB 45/1996, ShUB 42/1996, RSv 248/1996

30.12.1996/1316::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1997.

30.12.1996/1317::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1997.

25.4.1997/356::

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.

RP 255/1996, ShUB 6/1997, RSv 29/1997

22.10.1997/957::

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1998.

28.11.1997/1057::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Det belopp som anges i 1 § 1 mom. 2 punkten motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.

Bestämmelserna i 5 § 1 mom. 1 punkten tillämpas på arbetsförhållanden som börjat den 1 januari 1998 eller senare. Lagrummet tillämpas också på arbetsförhållanden som börjat före lagens ikraftträdande och som fortsätter när lagen träder i kraft.

RP 202/1997, ShUB 22/1997, RSv 180/1997

27.3.1998/221::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.

Lagens 5 § 6 mom. tillämpas på deltidspension som börjat den 1 januari 1994 eller därefter.

RP 13/1998, ShUB 5/1998, RSv 26/1998

24.7.1998/561::

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998.

RP 64/1998, ShUB 11/1998, RSv 84/1998

18.12.1998/1040::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 180/1998, ShUB 23/1998, RSv 160/1998

23.12.1998/1129::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Lagen tillämpas på arbetsförhållanden som fortgår när denna lag träder i kraft. Pensionsskydd enligt denna lag kan ordnas tidigast från och med ikraftträdandet.

RP 256/1998, ShUB 30/1998, RSv 213/1998

29.1.1999/96::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

De beslut som vederbörande ministerium har utfärdat och vilkas utfärdande när denna lag träder i kraft överförs på Försäkringsinspektionen fortsätter att gälla på tidigare villkor tills Försäkringsinspektionen beslutar något annat.

RP 163/1998, EkUB 29/1998, RSv 202/1998

12.2.1999/166::

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.

RP 258/1998, ShUB 36/1998, RSv 247/1998

5.3.1999/283::

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. Lagen tillämpas på besvärsärenden som blir anhängiga efter att lagen har trätt i kraft.

RP 83/1998, LaUB 22/1998, RSv 250/1998

27.8.1999/861::

Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.

RP 22/1999, ShUB 2/1999, RSv 12/1999

23.12.1999/1263::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att lagen har trätt i kraft.

Utan hinder av 2 mom. tillämpas lagens 4 c § 1 mom. också på arbetslöshetspensioner, när pensionsfallet har inträffat innan denna lag träder i kraft. Om arbetstagaren inte har haft rätt till arbetslöshetspension på grund av att han inte har uppfyllt villkoret i 4 c § 1 mom. 1 punkten lagen om pension för arbetstagare, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, beviljas pensionen på ansökan i enlighet med denna lag samt till övriga delar i enlighet med de bestämmelser i lagen om pension för arbetstagare som gäller när denna lag träder i kraft, räknat från ingången av den månad som följer efter pensionsansökan, dock tidigast från denna lags ikraftträdande. Görs ansökan inom en månad efter att denna lag har trätt i kraft, beviljas arbetslöshetspension från lagens ikraftträdande.

På arbetstagare som är födda 1944 eller tidigare tillämpas dock alltjämt 4 c § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder när denna lag träder i kraft, om de när denna lag träder i kraft har rätt att få dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller om de 1999 har fått arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd för sammanlagt minst hundra dagar. Detsamma gäller arbetstagare som avses i 1 § lagen om förbättrande av sysselsättningsförutsättningarna för 55 år fyllda arbetslösa, om de är anställda i ett arbets- eller tjänsteförhållande enligt nämnda lag när denna lag träder i kraft. När detta moment tillämpas anses en arbetstagare ha rätt till dagpenning också

1) under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 2000,

2) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning med hänvisning till godtagbara skäl enligt 16 § 4 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

3) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning på grund av att han av arbetsgivaren har fått någon annan ekonomisk fördel som avses i 5 § 1 mom. 13 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa än lön eller motsvarande ersättning för uppsägningstiden, och förutsatt att avtalet om fördelen har ingåtts före den 1 augusti 1999, eller

4) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning på grund av att han av arbetsgivaren har fått semesterlön eller semesterersättning som avses i 5 § 1 mom. 15 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Vad som föreskrivs i 4 mom. tillämpas dock inte på en arbetstagare som när denna lag träder i kraft har rätt att få arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd enligt nämnda moment på grund av att han har sagt upp sig den 1 augusti 1999 eller därefter, har blivit uppsagd från ett arbetsförhållande som varat längre än sex månader eller har permitterats från och med nämnda dag eller därefter. När en arbetstagare som har sagt upp sig, blivit uppsagd eller blivit permitterad från den 1 augusti 1999 eller därefter under 1999 har fått arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd innan arbetsförhållandet upphörde eller permitteringen började för sammanlagt minst hundra dagar, tillämpas 4 mom.

Utan hinder av vad som i 4 e § 1 mom. bestäms om den lägsta åldersgränsen för individuell förtidspension bibehåller arbetstagare som är födda 1943 eller tidigare sin rätt till individuell förtidspension när de fyllt 58 år.

Denna lags 5 a § tillämpas på pensioner som börjar när denna lag träder i kraft eller därefter. Om en arbetstagare har fyllt 65 år före lagens ikraftträdande, tillämpas 5 a § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådan det lyder vid ikraftträdandet, på tiden före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av 12 § 1 mom. 2 punkten i denna lag beaktas de arbetslöshetspensioner som har beviljats med tillämpning av andra meningen i 4 c § 3 mom. i denna lag.

Om en arbetstagare när denna lag träder i kraft omfattas av ett pensionsarrangemang som innebär att han har ett pensionsskydd som avses i 11 § lagen om pension för arbetstagare eller ett pensionsskydd som annars är bättre än minimivillkoren enligt lagen, höjs tilläggspensionsskyddet inte på grund av att pensionsskyddet enligt minimi villkoren sjunker till följd av bestämmelserna i denna lag. Villkoren för tilläggspensionsskyddet eller stadgarna för pensionskassan eller pensionsstiftelsen kan i tillämpliga delar ändras i överensstämmelse med denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 93/1999, ShUB 23/1999, RSv 126/1999

23.12.1999/1280::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 143/1999, ShUB 20/1999, RSv 102/1999

30.12.1999/1331::

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Om förmånen när denna lag träder i kraft betalas till en förmyndare, vårdnadshavare eller god man eller någon annan person som pensionsanstalten godkänt eller någon annan instans, fortsätter utbetalningen av förmånen till denna person eller instans tills pensionsanstalten har fått ett meddelande om någon annan intressebevakare som har rätt att lyfta förmånstagarens förmån.

Lagens 19 b § 5 mom. och 19 c § 3 mom. tillämpas också på pension som har börjat innan lagen träder i kraft.

Det belopp som anges i 19 b § 5 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.

RP 165/1999, ShUB 28/1999, RSv 139/1999

16.6.2000/577:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

RP 51/2000, ShUB 12/2000, RSv 74/2000

30.6.2000/654:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Om stadgarna för ett pensionssystem som gäller frivillig tilläggspensionsförsäkring innehåller bestämmelser eller föreskrifter med villkor om att en arbetstagare kan anslutas till pensionssystemet först efter det att han eller hon varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid, kan en arbetstagare som den 31 december 2000 omfattats av detta villkor anslutas till pensionssystemet utan hinder av vad som bestäms i denna lag.

RP 52/2000, ShUB 11/2000, RSv 63/2000

27.10.2000/895:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2000.

Lagen tillämpas första gången på pensionsskyddscentralens bokslut för 2000.

Försäkringsinspektionen får innan lagen träder i kraft vidta åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter.

Genom denna lag upphävs i förordningen den 14 augusti 1961 innefattande reglemente för pensionsskyddscentralen (431/1961) 2 §, sådan den lyder i förordning 946/1995.

RP 99/2000, EkUB 19/2000, RSv 114/2000

21.12.2000/1230:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagens 19 c § 1 mom. tillämpas på förmåner som utbetalas efter att denna lag trätt i kraft.

RP 194/2000, ShUB 32/2000, RSv 189/2000

28.12.2000/1279:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 150/2000, ApUB 11/2000, RSv 196/2000

26.1.2001/79:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

RP 157/2000, ApUB 13/2000, RSv 215/2000

4.5.2001/375:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas på pensionsansökningar som blir anhängiga efter det att lagen har trätt i kraft. Lagen tillämpas dock inte, om pensionssökanden på grundval av eget arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller egen verksamhet som företagare får pension eller på basis av ansökan som blivit anhängig före ikraftträdandet har rätt att få pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–4, 7, 8 eller 10–13 punkten lagen om pension för arbetstagare och om han eller hon genom ansökan som blivit anhängig efter ikraftträdandet ansöker om ny pension eller fortsatt utbetalning av tidigare beviljad pension. Lagen tillämpas inte heller när pension som beviljats på ansökan vilken blivit anhängig innan lagen träder i kraft och som senare avbrutits börjar betalas på nytt efter det att lagen har trätt i kraft. Om förmånslåtaren vid sin död fick sådan pension på vilken denna lag inte tillämpats, skall lagen inte heller tillämpas på familjepension som beviljas efter honom eller henne. (19.12.2003/1170)

Genom denna lag upphävs 11, 12 och 12 a–12 d § förordningen den 23 februari 1962 om pension för arbetstagare (183/1962) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 19/2001, ShUB 5/2001, RSv 30/2001

13.12.2001/1284:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Det belopp i euro som nämns i 19 d § 4 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1984.

RP 157/2001, ShUB 32/2001, RSv 150/2001

25.1.2002/33:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.

RP 220/2001, ShUB 46/2001, RSv 209/2001

22.2.2002/147:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Lagens 2 § 2 mom. tillämpas på anställningsförhållanden där arbetet och lönebetalningen har avbrutits efter att lagen har trätt i kraft.

RP 251/2001, ShUB 1/2002, RSv 2/2002

26.7.2002/630:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.

Lagens 4 c § 12 och 13 mom. tillämpas också på sådana arbetslöshetspensioner där pensionsfallet har inträffat innan lagen träder i kraft. Om arbetstagaren inte har haft rätt till arbetslöshetspension på grund av att han eller hon inte har uppfyllt villkoret i 4 c § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, beviljas pensionen på ansökan i enlighet med denna lag samt till övriga delar i enlighet med de bestämmelser i lagen om pension för arbetstagare som gäller när denna lag träder i kraft, räknat från ingången av den månad som följer efter pensionsansökan, dock tidigast från denna lags ikraftträdande. Görs ansökan inom en månad efter att denna lag har trätt i kraft, beviljas arbetslöshetspension från ikraftträdandet.

Lagens 4 § 8 mom. och 4 e § 1 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2004.

Lagens 4 f § 5 mom., 4 g § 1 mom. och 5 § 6 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2003 på deltidspensioner där pensionsfallet inträffar nämnda dag eller därefter. På arbetstagare som är födda före 1947 tillämpas dock 5 § 6 mom. sådant det lyder när denna lag träder i kraft.

Lagens 12 § 1 mom. 2 punkt tillämpas på sådan invalidpension som beviljas efter deltidspension och som baserar sig på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2003 eller därefter.

RP 45/2002, ShUB 18/2002, RSv 104/2002

9.8.2002/646:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002 och gäller till och med den 31 december 2003.

Det som bestäms angående pension som avses i 8 § 4 mom. 7 punkten i denna lag, gäller även pension och familjepension motsvarande denna pension som beviljats en person som varit anställd hos Folkpensionsanstalten.

Genom denna lag upphävs 3 a, 4, 12 f, 18 och 24 § förordningen den 23 februari 1962 om pension för arbetstagare (183/1962), av dessa lagrum 3 a § sådan den lyder i förordning 1506/1995, 4 § sådan den lyder delvid ändrad i förordning 542/1990, 12 f § sådan den lyder i nämnda förordning 1506/1995 samt i förordningarna 655/1991 och 1657/1993 och 18 § sådan den lyder i förordning 447/1992.

RP 8/2002, ShUB 10/2002, RSv 86/2002

3.12.2002/1011:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Till en arbetstagare eller dennes förmånstagare, vars ansökan om utbetalning av pension till utlandet har avslagits med stöd av 9 a § lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder vid denna lags ikraftträdande, utbetalas på basis av en ny ansökan om utbetalning av pension till utlandet av pensionen de pensionsrater som förfaller till betalning från och med den dag då denna lag träder i kraft, om en ny ansökan om utbetalning kommer in till pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen inom två år efter lagens ikraftträdande. Om en ny ansökan kommer in till pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen efter ovan nämnda tidsfrist på två år, betalas till utlandet de rater av pensionen som förfaller till betalning efter det att ansökan kom in.

RP 180/2002, ShUB 33/2002, RSv 165/2002

30.12.2002/1302:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 243/2002, ShUB 47/2002, RSv 239/2002

30.12.2002/1319:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Genom denna lag upphävs 20 § lagen den 9 augusti 2002 om temporär ändring av lagen om pension för arbetstagare (646/2002).

Pensionsnämndens ordförande och ledamöter förordnas första gången enligt denna lag för den mandatperiod som börjar den 1 januari 2004.

När personalen vid pensionsnämndens beredningsbyrå övergår i pensionsnämndens tjänst, förblir personalens anställningsvillkor oförändrade.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 246/2002, ShUB 46/2002, RSv 235/2002

28.2.2003/188:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas på rehabilitering som inleds efter det att lagen har trätt i kraft.

RP 116/2002, ShUB 48/2002, RSv 240/2002

13.6.2003/495:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Den skyldighet som föreskrivs i 14 c § skall fullgöras inom tre år efter det att denna lag har trätt i kraft.

RP 200/2002, FsUB 2/2002, RSv 267/2002

13.6.2003/503:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2002, ShUB 53/2002, RSv 265/2002

27.6.2003/634:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Vad som bestäms i 11 § 8 mom. tillämpas dock från och med den 31 december 2004. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. (1.10.2004/886)

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att denna lag har trätt i kraft. På sådan invalid-, arbetslöshets- och familjepension i fråga om vilken pensionsfallet inträffar år 2005 tillämpas dock de bestämmelser som gällde före denna lags ikraftträdande. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år innan arbetsoförmågan började, beviljas arbetstagaren oreducerad ålderspension i stället för invalidpension. Om arbetstagaren fyller 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen även år 2005 i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Om arbetstagaren är 62 år när han eller hon år 2005 uppfyller de villkor för arbetslöshetspension som avses i 4 c § i denna lag, beviljas han eller hon i stället för arbetslöshetspension oreducerad ålderspension enligt 5 a § 3 mom., om inte något annat följer av 8 mom. nedan. (1.10.2004/886)

Denna lags 1 § 1 mom. 1 punkt tillämpas så att arbetsgivarens skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag för arbetstagare under 18 år upphör den 1 januari 2005. Samma moments 2 punkt tillämpas på arbetstagare som fyllt 65 år innan denna lag träder i kraft och vars anställningsförhållande börjar när lagen träder i kraft eller därefter. Om arbetstagaren innan denna lag träder i kraft har uppnått den pensionsålder som enligt ett tilläggspensionsarrangemang som avses i 11 § i denna lag är lägre än 65 år, upphör skyldigheten för den arbetsgivare som ordnat tilläggspensionsskyddet att ordna pensionsskydd enligt denna lag efter att arbetstagaren fyllt 65 år. På grundval av en sådan förmån som nämns i 6 a § i denna lag intjänas pension från och med denna lags ikraftträdande. (1.10.2004/886)

Ett arbetsförhållande som börjat innan denna lag trädde i kraft och som pågår när denna lag träder i kraft avslutas den 31 december 2004 och den pensionsrätt som tjänats in i arbetsförhållandet räknas ut enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Likaså beräknas den pensionsrätt som intjänats innan denna lag trädde i kraft på basis av förmåner som enligt 7 f § berättigar till arbetspensionstillägg i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om beräkningen av arbetspensionstillägg. När pensionen beviljas höjs den intjänade pensionsrätten med den lönekoefficient som avses i 7 b § för att motsvara beräkningstidpunkten.

Om ett ovan i 4 mom. avsett anställningsförhållande fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet, räknas annan pension än deltidspension ut också enligt de bestämmelser i lagen om pension för arbetstagare som gällde innan denna lag trädde i kraft, under förutsättning att pensionsfallet inträffar före år 2012. När pensionen fastställs anses anställningsförhållandet i detta fall inte ha avbrutits den 1 januari 2005. När pensionen räknas ut tillämpas också bestämmelserna i 2, 5, 5 a, 6, 7, 7 c och 7 d § samt 9 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft. Om den pension som på detta sätt räknats ut för anställningsförhållandet är större än den pension som räknats ut enligt denna lag, skall skillnaden läggas till den pension som räknats ut enligt denna lag. (1.10.2004/886)

Arbetstagare födda före 1945 har rätt till förtida ålderspension enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft fram till 62 års ålder. På motsvarande sätt tillämpas på dessa arbetstagare 60 år som nedre åldersgräns för förtida ålderspension i stället för den nedre åldersgränsen 62 år enligt denna lags 3 a § 2 mom.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en arbetstagare född före 1944 rätt att få individuell förtidspension enligt 4 e och 19 e § lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, likväl så att han beviljas ålderspension efter uppnådd 63 års ålder. Den rätt till återstående tid som är ett villkor för individuell förtidspension bestäms enligt 6 a och 6 b § lagen om pension för arbetstagare, sådana de lyder före denna lags ikraftträdande. När pensionen räknas ut iakttas likväl bestämmelserna om invalidpension i 7 c och 7 d §. Individuell förtidspension ändras till ålderspension vid 63 års ålder. Härvid tillämpas dock inte 7 h § på ålderspensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag tillämpas på en sådan person som avses i 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1482/1995) 5 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder vid den nämnda lagens ikraftträdande. På en sådan person och på en person som avses i 4 och 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1263/1999) tillämpas 4 c § 3 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder vid den sistnämnda lagens ikraftträdande, samt 5, 6, 6 a–6 c, 7, 7 a– 7 d samt 8 § och 12 § 1 mom. 2 punkten samt 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådana de lyder före denna lags ikraftträdande. (1.10.2004/886)

Utan hinder av vad som bestäms i 4 f § 3 mom. i denna lag, fastställs den stabiliserade förvärvsinkomsten enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om pensionsfallet för deltidspensionen inträffar år 2005. På deltidspension för en arbetstagare som är född före år 1947 och på ålderspension som skall beviljas efter deltidspensionen tillämpas dessutom vad som bestäms i 4 § 2 mom., det inledande stycket i 4 f § 1 mom., 4 g § 2 mom. samt 5 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, samt i 5 § 6 mom., sådant det lydde den 31 december 2002. En sådan arbetstagare har rätt till förtida ålderspension från ingången av månaden efter den då 60 års ålder uppnås. Förtidsminskningen görs från 65 års ålder till pensionens början enligt den koefficient som anges i 5 a § 2 mom., sådant det lydde innan denna lag trädde i kraft. Arbetstagaren har dock rätt att efter att ha fyllt 63 år få oreducerad ålderspension. Om arbetstagaren dock efter att ha fyllt 65 år fortsätter i deltidsarbete, ändras deltidspensionen till lika stor ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den då 65 års ålder uppnås. Härvid intjänas på grundval av förvärvsinkomsten 1,5 procent per år i pension för tiden mellan ingången av kalendermånaden efter den då 65 års ålder uppnås och utgången av den månad då 68 års ålder uppnås. Om den ålderspension som intjänats för deltidsarbete börjar senare än från och med ingången av månaden efter den då 68 års ålder uppnås, höjs den uppskjutna pensionsdelen på det sätt som föreskrivs i 5 a § 1 mom. Vad som bestäms ovan i detta moment tillämpas också på den pension som skall beviljas efter sådan deltidspension i fråga om vilken pensionsfallet inträffat före denna lags ikraftträdande. (1.10.2004/886)

Om en invalid- eller arbetslöshetspension har fastställts enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, intjänas ny pension på basis av inkomster som erhålls under en tid med pension, utan hinder av vad som bestäms i 2 mom., i enlighet med 5 § 1 mom. 1 punkten i denna lag, och den pension som intjänats på detta sätt beviljas när invalid- eller arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension vid 65 års ålder eller, om arbetstagaren omfattas av det tilläggspensionssystem som avses i 11 §, enligt vilket pensionsåldern är lägre än 65 år, vid den lägre pensionsålder som gäller enligt tilläggspensionssystemet, på det sätt som föreskrivs i 4 § 6 mom. i denna lag. (1.10.2004/886)

Den nedre åldersgräns på 18 år som anges i 6 § 1 mom. i denna lag tillämpas på efter 1986 födda arbetstagares förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft eller därefter. Den åldersgräns på 68 år som anges i samma lagrum tillämpas på arbetstagarens förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft och därefter.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en före 1939 född arbetstagare rätt till barntillägg fortfarande enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

Denna lags 7 c–7 e § tillämpas på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2006 eller därefter. Om pensionsfallet inträffar under åren 2006–2009, beaktas som förvärvsinkomst för år 2004 när inkomsten för den återstående tiden bestäms den till årsinkomst ändrade pensionslön på grundval av vilken pensionsdelen för den återstående tiden skulle ha beräknats om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen den 31 december 2004, och förvärvsinkomsten för år 2005 beaktas så som bestäms i 7 c och 7 d § i denna lag. Härvid används även som granskningstid på motsvarande sätt det antal år som skall beaktas som grund för inkomsten för den återstående tiden. Om pensionsfallet inträffar år 2010, beaktas förvärvsinkomsten för år 2005 så som bestäms i 7 c, 7 d och 7 e § i denna lag, och granskningstiden bestäms på motsvarande sätt på basis av åren 2005–2010. Vid fastställandet av den inkomstförutsättning som avses i 4 h § 1 mom. 2 punkten i denna lag beaktas dock förvärvsinkomsterna för de fem kalenderår som föregår dagen för rehabiliteringsfallet. (1.10.2004/886)

Den förhöjning som avses i 7 g § i denna lag beviljas också beträffande en invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft. Härvid beviljas förhöjningen enligt den i 7 g § avsedda förhöjningsprocent som motsvarar arbetstagarens eller förmånslåtarens ålder vid ingången av år 2010. Förhöjningen läggs till en pension som samordnats enligt 8 eller 8 a § i denna lag. Om familjepensionen har fastställts enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, läggs förhöjningen till den familjepension som samordnats enligt 8 eller 8 a § i denna lag, sådana nämnda lagrum lydde innan denna lag trädde i kraft. (1.10.2004/886)

Om pensionsjämkning skall förrättas första gången före år 2004, används som den pensionsjämkningsgrund för år 1990 som avses i 8 d § 1 mom. i denna lag i stället för 649,69 euro 886,61 euro, från vilket belopp 16,97 euro dras av varje följande år. Beloppen motsvarar värdet 1 (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 7 b §. (1.10.2004/886)

Denna lags 9 § tillämpas också på sådan pension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft. (1.10.2004/886)

När de pensioner som avses ovan i 5 och 8 mom. räknas ut tillämpas fram till år 2011 ett index där avvägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,5 och avvägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,5. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indexet för varje kalenderår så som bestäms i 9 § i förordningen om pension för arbetstagare, sådan paragrafen lydde innan denna lag trädde i kraft. (1.10.2004/886)

Om en arbetstagares pensionsålder enligt minimiskyddet är lägre än 62 år enligt villkoren för ett gällande arbetsförhållande, eller om ett tilläggspensionsskydd baserar sig på att grundpensionen erhålls i förtid vid en ålder som är lägre än 62 år, när regeringens proposition angående denna lag avlåts, och arbetstagaren när den lägre åldern uppnås på grundval av detta arbetsförhållande omfattas av

1) ett tilläggspensionsarrangemang som registrerats enligt 11 § i denna lag,

2) ett tilläggspensionsarrangemang som omvandlats från ett enligt 11 § i denna lag registrerat tilläggspensionsarrangemang till en ickeformbunden gruppensionsförsäkring,

3) en icke-formbunden gruppensionsförsäkring som ersatt ett pensionsskydd som var bättre än minimiskyddet enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 3–9 punkten i denna lag,

4) en icke-formbunden gruppensionsförsäkring som ersatt ett tilläggspensionsskydd som ordnats i en pensionsstiftelse eller pensionskassa, eller

5) ett tilläggspensionsskydd som ordnats i en pensionsstiftelse eller en pensionskassa,

har arbetstagaren utan hinder av 4 § 2 mom. rätt att från detta arbetsförhållande gå i pension enligt denna lag vid en ålder som är lägre än 62 år. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment.

Vad som föreskrivs i 18 mom. gäller också en arbetstagare, vars i 1–3 punkten avsedda pensionsarrangemang i anslutning till ett arbetsförhållande som ersätts med ett tilläggspensionsskydd som ordnas i en pensionsstiftelse eller pensionskassa, eller vars i 1 och 5 punkten avsedda arrangemang ersätts med en icke-formbunden gruppensionsförsäkring efter att regeringens proposition om denna lag har avlåtits.

Rätt att få pension enligt denna lag vid en ålder som är lägre än 62 år gäller också personer som när denna lag träder i kraft redan pensionerats på basis av ett sådant pensionsarrangemang som avses i 18 mom. samt personer som har förlängt försäkringen enligt 11 § 3 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådant det lydde innan denna lag trädde i kraft. (1.10.2004/886)

När en grundpension enligt denna lag beviljas vid en ålder som är lägre än 62 år, beviljas pensionen till ett belopp som är nedsatt på det sätt som bestäms i de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda villkoren och grunderna för fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna. På en arbetstagare som omfattas av ett sådant arrangemang som avses i 18 mom. och som har uppnått en pensionsålder som är lägre än 65 år innan denna lag trädde i kraft, tillämpas de bestämmelser som var i kraft innan denna lag trädde i kraft.

Om arbetsgivaren innan denna lag trädde i kraft har ordnat ett pensionsskydd för sina arbetstagare i vilket pensionsbeloppet är större än pensionen enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, höjs inte detta tilläggspensionsskydd med anledning av att pensionen enligt minimivillkoren sjunker enligt bestämmelserna i denna lag. Genom en ändring av villkoren för detta tilläggspensionsskydd eller pensionskassans eller pensionsstiftelsens regler kan dock en minskning som motsvarar föreskrifterna i denna lag göras i tilläggspensionsskyddet. En förutsättning för minskningen är att tilläggspensionsskyddet har bestämts så att pensionen enligt minimivillkoren och tilläggspensionsskyddet tillsammans bildar ett helhetspensionsskydd av viss storlek och att helhetspensionsskyddets penningvärde inte kan anses ha sjunkit. När en pensionskassa beslutar ändra sina stadgar så att de motsvarar detta moment fattas beslutet oavsett 52 § lagen om försäkringskassor och pensionskassans stadgar med enkel majoritet. Vad som bestäms i den andra meningen i detta moment gäller dock inte registrerade tilläggspensionsarrangemang enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare.

Den ändring av indexjusteringen, som ikraftträdandet av 7 b och 9 § i denna lag föranleder, skall beaktas enligt den skälighetsprincip som andra meningen i 12 a § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare förutsätter i de grunder för försäkring enligt 11 § i lagen om pension för arbetstagare som social- och hälsovårdsministeriet fastställer. (1.10.2004/886)

De belopp som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten, 8 d § 1 mom., 19 b § 5 mom. i denna lag samt i ikraftträdelsebestämmelsens 15 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.

De belopp som anges i 4 c § 4 mom. 2 punkten, 4 h § 1 mom. 2 punkten, 6 a § 3 mom., 7 c § 1 och 4 mom. och 12 § 1 mom. 2 punkten motsvarar det löneindextal som fastställts för 2002.

RP 242/2002, ShUB 58/2002, RSv 298/2002

19.12.2003/1169:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagens 4 § 6 mom., 4 e § 2 mom., 6 a § 1 mom. och 2 mom. 5 punkten, 7 § 4 mom., 7 d § 1 mom., 7 f § 1 mom. 1 och 5 punkten, 8 § 3 mom. och 12 c § 1 mom. gäller till och med den 31 december 2004.

Om en i 10 d § avsedd pensionsanstalt inom den offentliga sektorn beviljar en pensionssökande som har fyllt 60 år och är född 1944–1947 invalidpension som individuell förtidspension, avgör pensionsanstalten inom den privata sektorn sökandens rätt att få invalidpension enligt pensionslagarna för den privata sektorn. När en pensionsanstalt inom den privata sektorn avgör ett invalidpensionsärende med stöd av 4 § 8 mom. skall den beakta det avgörande som pensionsanstalten inom den offentliga sektorn träffat samt det som sägs i de anvisningar som pensionsskyddscentralen meddelar med stöd av 4 § 8 mom.

Lagens 4 § 3 mom., 4 e § 2 mom., 10 d § 2 och 4–8 mom. och 12 d § 1 mom. tillämpas på pensionsansökningar som blir anhängiga efter det att lagen har trätt i kraft. De bestämmelser som nämns i första meningen i detta moment tillämpas dock inte, om pensionssökanden på grundval av eget arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller egen verksamhet som företagare får pension eller på basis av ansökan som blivit anhängig innan lagen trätt i kraft har rätt att få pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–4, 7, 8 eller 10–13 punkten och om han eller hon genom ansökan som blivit anhängig efter ikraftträdandet ansöker om ny pension eller fortsatt utbetalning av tidigare beviljad pension. Dessa bestämmelser tillämpas inte heller när pension som beviljats på ansökan vilken blivit anhängig innan lagen träder i kraft och som senare avbrutits börjar betalas på nytt efter det att lagen har trätt i kraft. Om förmånslåtaren vid sin död fick sådan pension på vilken inte tillämpats de bestämmelser som nämns i första meningen i detta moment, skall bestämmelserna inte heller tillämpas på familjepension som beviljas efter honom eller henne.

RP 85/2003, ShUB 26/2003, RSv 105/2003

19.12.2003/1170:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 85/2003, ShUB 26/2003, RSv 105/2003

30.12.2003/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagens 4 § 6 mom., 4 h § 1 mom. 2 punkt och 19 e § gäller fram till den 31 december 2004.

Lagens 18 § 5 mom., 19 § 1 och 3 mom. samt 19 b § 9 mom. tillämpas också på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptionstiden för en sådan fordran räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de lagar som gäller när denna lag träder i kraft.

RP 154/2003, ShUB 30/2003, RSv 132/2003

1.10.2004/885:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Vad som bestäms i 12 c § 2 mom. tillämpas dock från och med den 1 januari 2007.

Vad som i 5 b § 5–8 mom. i denna lag bestäms om rätten till invalidpension samt om indragning, avbrytande eller justering av invalidpension, tillämpas också på sådan invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet inträffat innan denna lag trädde i kraft.

Vad som i 7 § i denna lag bestäms om de förvärvsinkomster som utgör grund för pensionen tillämpas också på en pension som med stöd av 2, 5, 8 eller 9 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003) fastställs enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i 10 d § 2–5 mom. i denna lag iakttas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte om en av de pensionsanstalter som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft och en annan pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser som träder i kraft vid ingången av år 2005, om inte pensionsanstalterna avtalar om iakttagandet av arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn skulle vara sista pensionsanstalt och en arbetstagare ansöker om invalidpension som enligt 4 § 6 mom. i denna lag beviljas som oreducerad ålderspension i stället för att beviljas som invalidpension.

Utan hinder av vad som bestäms i 12 § 1 mom. 2 punkten utgörs, ifall pensionsfallet för invalidpensionen inträffar år 2006, den granskningstid som avses i 7 c § av år 2005 i stället för av de två senaste kalenderåren.

Utan hinder av vad som bestäms i 13 b § 4 mom., återbärs den vinst som Pensionsskyddscentralen erhåller efter den 31 december 2005 vid en eventuell försäljning av aktier som anskaffats i ett sådant kreditförsäkringsbolag som avses i 13 b § 5 mom. till pensionsanstalterna och beaktas i fråga om arbetsgivarens försäkringspremie i tillämpliga delar i enlighet med de principer i lagen om pension för arbetstagare som gäller vid denna lags ikraftträdande.

Utan hinder av vad som bestäms i 17 a § 2 mom. 1 punkten i denna lag, har Pensionsskyddscentralen rätt att få uppgifter om de förmåner som avses i 6 a § 2 mom. och 7 § 1 mom., sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft.

Vad som i 17 b § 2 mom. i denna lag bestäms om pensionstagarens underrättelseskyldighet tillämpas också på sådan invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft, samt på individuell förtidspension.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag, kan pensionslönen för ett anställningsförhållande som upphört innan denna lag trädde i kraft eller som avbrutits enligt 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003), i samband med ett pensionsfall som inträffat när denna lag trädde i kraft eller därefter, justeras enligt prövning i enlighet med 7 d §, sådan den lydde innan denna lag trädde i kraft, och pensionslönen för ett anställningsförhållande som upphört före år 1996 i enlighet med 8 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1482/1995).

De belopp som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten, 4 h § 1 mom. 2 punkten, 6 § 2 mom., 6 a § 2 mom., 7 c § 1 och 4 mom., 8 d § 1 mom., 12 § 1 mom. 2 punkten, 19 b § 5 mom. och 19 d § 4 mom. i denna lag motsvarar värdet 1 (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 7 b §.

RP 39/2004, ShUB 11/2004, RSv 86/2004

1.10.2004/886:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 39/2004, ShUB 11/2004, RSv 86/2004

26.8.2005/678:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2003, RP 47/2005, ShUB 11/2005, RSv 99/2005

22.12.2005/1119:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Den tillämpas på premier som betalas till en arbetstagare efter ikraftträdandet.

RP 68/2005, RP 129/2005, ShUB 22/2005, RSv 139/2005

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.