Beaktats t.o.m. FörfS 476/2019.

10.8.2018/595

Lag om företagshemligheter

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om skyddet för företagshemligheter och tekniska anvisningar i samband med näringsverksamhet.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) företagshemlighet information

a) som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt handskas med information av det aktuella slaget,

b) som på grund av en egenskap som avses i underpunkt a har ekonomiskt värde i näringsverksamhet, och

c) som den legitima innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att skydda,

2) innehavare av en företagshemlighet en fysisk eller juridisk person som lagligen kontrollerar en företagshemlighet,

3) intrångsgörande produkter varor eller tjänster vilkas formgivning, egenskaper, funktion, produktionsprocess eller marknadsföring gynnas avsevärt av obehörigt anskaffade, utnyttjade eller röjda företagshemligheter.

3 §
Obehörigt anskaffande av företagshemlighet

Ingen får obehörigen anskaffa eller försöka anskaffa en företagshemlighet.

Anskaffandet av en företagshemlighet är obehörigt om det sker

1) genom att någon olovligen bereder sig tillgång till eller tillägnar sig den,

2) genom olovlig kopiering, olovlig avbildning, olovligt iakttagande eller annan olovlig hantering av sådana till innehavaren av en företagshemlighet hörande handlingar, föremål, material, ämnen eller elektroniska filer som innehåller en företagshemlighet eller från vilka en företagshemlighet kan härledas, eller

3) genom något annat förfarande som strider mot god affärssed än ett sådant som avses i 1 eller 2 punkten.

Anskaffandet av en företagshemlighet är också obehörigt om personen vid anskaffandet kände till eller borde ha känt till att företagshemligheten direkt eller indirekt har erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den på det sätt som avses i 4 §.

Anskaffandet av en företagshemlighet är inte obehörigt om företagshemligheten erhållits

1) genom oberoende upptäckt eller skapande,

2) genom iakttagelse, undersökning, demontering eller test av produkter eller föremål som har gjorts tillgängliga för allmänheten eller som lagligen innehas av någon som inte har skyldighet att begränsa anskaffandet av företagshemligheten,

3) när arbetstagare eller arbetstagarföreträdare utövar sin rätt till information och samråd, eller

4) genom något annat förfarande som överensstämmer med god affärssed än ett sådant som avses i 1–3 punkten i detta moment.

4 §
Obehörigt utnyttjande och röjande av företagshemlighet

En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som har anskaffat företagshemligheten obehörigen på ett sätt som avses i 3 § 2 eller 3 mom.

En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av en person som fått kännedom om företagshemligheten

1) medan han eller hon varit medlem av en sammanslutnings eller stiftelses förvaltningsråd eller styrelse, eller dess verkställande direktör, revisor eller likvidator eller skött någon därmed jämförbar uppgift,

2) i samband med saneringsförfarande i ett företag,

3) medan han eller hon fullgjort ett uppdrag för någon annan eller annars på grund av ett förtroligt affärsförhållande,

4) på något annat sätt än ett sådant som avses i 1–3 punkten, om personen är bunden av ett avtal eller en skyldighet som begränsar utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten.

Den som under den tid han eller hon varit anställd hos en annan fått kännedom om en företagshemlighet får inte under sin anställningstid obehörigen utnyttja eller röja företagshemligheten.

En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som känner till eller borde känna till att företagshemligheten direkt eller indirekt har erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den.

Det att intrångsgörande produkter produceras, bjuds ut till försäljning eller släpps ut på marknaden eller att intrångsgörande produkter importeras, exporteras eller lagras i dessa syften betraktas som obehörigt utnyttjande av företagshemligheten, om personen känner till eller borde känna till att det är fråga om intrångsgörande produkter.

5 §
Avslöjande av oegentligheter och utövande av yttrandefriheten

Trots bestämmelserna i 3 och 4 § är anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet inte obehörigt om anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet sker till skydd för allmänintresset för att avslöja oegentligheter eller olaglig verksamhet. Anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är inte heller obehörigt om det inte går utöver vad som kan anses vara godtagbart utövande av yttrandefrihet.

6 §
Röjande av företagshemlighet för arbetstagarföreträdare

Trots bestämmelserna i 4 § är röjande av en företagshemlighet inte obehörigt om arbetstagaren yppar företagshemligheten för en förtroendeman, ett förtroendeombud eller någon annan företrädare enligt lag eller kollektivavtal, om röjandet av företagshemligheten är nödvändigt för att företrädaren ska kunna sköta sina uppgifter enligt lag eller kollektivavtal.

7 §
Obehörigt utnyttjande och röjande av teknisk anvisning

Tekniska instruktioner eller koncept (tekniska anvisningar) som inte är allmänt tillgängliga får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som har anförtrotts sådana för utförande av arbete eller uppgifter eller annars för affärsändamål.

En teknisk anvisning får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som anförtrotts den tekniska anvisningen och som känner till eller borde känna till att anvisningen direkt eller indirekt erhållits från någon som obehörigen röjt den.

Det att produkter som gör intrång i en teknisk anvisning produceras, bjuds ut till försäljning eller släpps ut på marknaden eller att sådana produkter importeras, exporteras eller lagras i dessa syften betraktas som obehörigt utnyttjande av den tekniska anvisningen, om personen känner till eller borde känna till att det är fråga om produkter som gör intrång i en teknisk anvisning.

Vad som i 5 och 6 § föreskrivs om utnyttjande och röjande av en företagshemlighet tillämpas också på en teknisk anvisning.

När det gäller tekniska anvisningar tillämpas i fråga om förbud och interimistiska förbud mot utnyttjande och röjande, förelägganden om korrigeringsåtgärder, bestämmande av ersättningar för utnyttjande och ersättande av skada vad som i 8–11 § föreskrivs om förbud och interimistiskt förbud mot utnyttjande och röjande, föreläggande om korrigeringsåtgärder, bestämmande av ersättning för utnyttjandet och ersättande av skada när det gäller företagshemligheter.

8 §
Förbud och korrigeringsåtgärder

Den som i strid med bestämmelserna i 3 eller 4 § har anskaffat, röjt eller utnyttjat en företagshemlighet kan av en domstol, på yrkande av innehavaren av företagshemligheten,

1) förbjudas att börja utföra en gärning som gör intrång på företagshemligheten eller att fortsätta med eller att upprepa en gärning som gör intrång på företagshemligheten,

2) föreläggas att återkalla en intrångsgörande produkt från marknaden eller att ändra eller förstöra den,

3) föreläggas att helt eller delvis förstöra de handlingar, föremål, material, ämnen eller elektroniska filer som innehåller eller omfattar företagshemligheten eller att helt eller delvis överlämna dem till innehavaren av företagshemligheten.

Ett förbud mot röjande eller utnyttjande av en företagshemlighet kan riktas också mot den som fått kännedom om företagshemligheten under de omständigheter som avses i 4 § 2–4 mom., om det är uppenbart att personen vidtagit åtgärder för att obehörigen röja eller utnyttja företagshemligheten.

Ett förbud eller en korrigeringsåtgärd får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. Förbudet eller föreläggandet ska förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. På föreläggande och utdömande av vite tillämpas viteslagen (1113/1990) också i det fallet att vitet föreläggs av en allmän domstol.

9 §
Interimistiskt förbud

Ett sådant förbud som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten kan meddelas interimistiskt så att det gäller tills saken har avgjorts slutligt. Om förbudet gäller produktion, utbjudande till försäljning eller utsläppande på marknaden av produkter som påstås vara intrångsgörande eller import, export eller lagring av sådana produkter i dessa syften, kan det i samband med att förbudet meddelas bestämmas om kvarstad eller överlämnande av produkterna.

Ett interimistiskt förbud kan meddelas om käranden visar sannolika skäl för att

1) en företagshemlighet föreligger,

2) käranden är innehavare av företagshemligheten, och

3) kärandens rätt kränks eller att en kränkning är omedelbart förestående.

Ett interimistiskt förbud får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. I fråga om ansökan om, meddelande av och verkställande av ett interimistiskt förbud tillämpas i övrigt vad som i 7 kap. i rättegångsbalken och 8 kap. i utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om ansökan om, bestämmande av och verkställighet av säkringsåtgärder. Till den del det interimistiska förbudet gäller röjande av företagshemlighet tillämpas dock inte 8 kap. 3 § i utsökningsbalken.

10 §
Ersättning för utnyttjande

Domstolen kan på yrkande av svaranden bestämma att en ersättning för utnyttjande ska betalas till innehavaren av företagshemligheten i stället för att det meddelas ett förbud eller föreläggande om korrigeringsåtgärder enligt 8 §, om

1) svaranden, när denne började utnyttja företagshemligheten, varken kände till eller borde ha känt till att företagshemligheten erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den,

2) verkställandet av ett förbud eller en korrigeringsåtgärd skulle orsaka svaranden oskälig olägenhet, och

3) en ersättning för utnyttjandet som betalas till innehavaren av företagshemligheten bedöms vara skälig.

Ersättningen för utnyttjandet får inte överskrida beloppet av de licensavgifter eller andra avgifter som svaranden skulle vara tvungen att betala om svaranden fick tillstånd att utnyttja företagshemligheten under den period för vilken utnyttjandet av företagshemligheten skulle kunna förbjudas.

11 §
Gottgörelse och skadestånd

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar en företagshemlighet i strid med 4 §, är skyldig att till innehavaren av företagshemligheten betala en skälig gottgörelse för utnyttjandet av företagshemligheten och ersättning för all den skada som intrånget vållar.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar eller röjer en företagshemlighet i strid med 3 eller 4 §, är skyldig att ersätta innehavaren av företagshemligheten för all den skada som intrånget vållar.

Om den oaktsamhet som avses i 1 eller 2 mom. är ringa, kan ersättningen jämkas.

Bestämmelser om ersättning för skada som en arbetstagare vållat arbetsgivaren finns i 12 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001). På en arbetstagares och tjänstemans skadeståndsansvar tillämpas dessutom 4 kap. i skadeståndslagen (412/1974) och de bestämmelser i 3 kap. i den lagen som gäller arbetsgivarens ersättningsansvar för en skada som vållats utomstående.

12 §
Offentliggörande av dom

Domstolen kan i ett tvistemål som gäller ett förfarande som strider mot denna lag på yrkande av käranden ålägga svaranden att ersätta käranden för de kostnader som orsakas käranden av att denne offentliggör information om en lagakraftvunnen dom i vilken svaranden konstaterats ha förfarit i strid med denna lag. Ett sådant åläggande får inte meddelas om spridningen av information har begränsats någon annanstans i lag. Vid prövningen av om ett åläggande ska meddelas och av dess innehåll ska domstolen beakta den allmänna betydelsen av offentliggörandet, intrångets art och omfattning, de kostnader som offentliggörandet medför och andra omständigheter som påverkar saken. Om en fysisk person kan identifieras med hjälp av uppgifterna om honom eller henne, får uppgifterna offentliggöras endast om offentliggörandet är motiverat i synnerhet med hänsyn till den eventuella skada som detta kan medföra för personens integritet och anseende.

Domstolen ska bestämma ett maximibelopp för de skäliga kostnader för offentliggörande som svaranden ska ersätta och bestämma en tidsfrist för offentliggörandet. Käranden har inte rätt till ersättning om uppgifterna om domen inte har offentliggjorts inom en av domstolen utsatt tid räknat från den tidpunkt då domen vann laga kraft.

13 §
Tid för väckande av talan i vissa fall

Talan om meddelande av förbud eller föreläggande om korrigeringsåtgärder ska väckas inom fem år från det att innehavaren av företagshemligheten fick kännedom om den gärning som gjorde intrång på företagshemligheten och om intrångsgöraren, dock senast inom tio år från det att intrånget inträffade.

14 §
Begränsning av partsoffentligheten beträffande en juridisk person

Om en rättegång gäller obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet och en part i rättegången är en juridisk person, kan domstolen vid tillämpningen av lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) på begäran av den andra parten förordna att endast ett begränsat antal fysiska personer hos den juridiska personen i egenskap av part ska ha rätt att ta del av en rättegångshandling som innehåller en företagshemlighet eller delta i en muntlig förhandling där en företagshemlighet yppas. För att ett sådant förordnande ska få meddelas krävs det att domstolen i syfte att skydda företagshemligheten har bestämt att en rättegångshandling eller en del av den ska vara sekretessbelagd och beslutat att den muntliga förhandlingen i sin helhet eller till behövliga delar ska ske utan allmänhetens närvaro. Dessutom krävs det att väsentlig olägenhet eller skada skulle medföras för de intressen till vilkas skydd informationen har belagts med sekretess om flera fysiska personer än det begränsade antalet personer hos den juridiska personen fick kännedom om den sekretessbelagda informationen.

Om domstolens avgörande blir sekretessbelagt till den del det innehåller information om en företagshemlighet och det antal fysiska personer hos en juridisk person som i egenskap av part har rätt att ta del av en rättegångshandling som innehåller en företagshemlighet eller delta i en muntlig förhandling har begränsats enligt 1 mom. får under samma förutsättningar, på begäran av den andra parten, också rätten att i egenskap av part få det avgörande som innehåller sekretessbelagd information begränsas till att endast gälla ett begränsat antal fysiska personer.

En sådan begäran som avses i 1 och 2 mom. får dock inte bifallas, om detta skulle kunna äventyra parternas rätt till en rättvis rättegång.

Efter att ha hört parterna ska domstolen utse de fysiska personer som ska ha den rätt som avses i 1 och 2 mom.

I fråga om ett avgörande som träffas med stöd av denna paragraf gäller i tillämpliga delar 6 kap. i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar.

15 §
Missbruk av teknisk anvisning

Den som i syfte att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 1 mom., ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för missbruk av teknisk anvisning dömas till böter.

För missbruk av teknisk anvisning döms även den som i det syfte som avses i 1 mom. uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 2 eller 3 mom. med vetskap om att den tekniska anvisningen har fåtts av någon som obehörigen har röjt den eller att det är fråga om en produkt som gör intrång i den tekniska anvisningen.

16 §
Åtalsrätt

Åklagaren får väcka åtal för missbruk av teknisk anvisning endast om målsäganden anmäler brottet till åtal.

17 §
Hänvisning till strafflagen

I 30 kap. 4 § i strafflagen (39/1889) finns det bestämmelser om straff för företagsspioneri, i 5 § i det kapitlet bestämmelser om straff för brott mot företagshemlighet och i 6 § i det kapitlet bestämmelser om straff för missbruk av företagshemlighet. I 38 kap. 1 § i strafflagen finns det bestämmelser om straff för sekretessbrott och i 2 § i det kapitlet bestämmelser om straff för sekretessförseelse.

18 §
Behörig domstol

Sådana privaträttsliga yrkanden som avses i denna lag prövas av tingsrätten. Ett privaträttsligt yrkande som framställts mot en juridisk person eller mot en fysisk person som idkar näringsverksamhet får dock också prövas av marknadsdomstolen med iakttagande av vad som i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) föreskrivs om behandlingen av sådana tvistemål.

19 §
Sakkunniga

Tingsrätten får i ett mål som gäller obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet anlita biträde av högst två sakkunniga. De sakkunniga ska vara sådana personer som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (673/2016).

En sakkunnig ska lämna ett skriftligt utlåtande över de frågor som tingsrätten ställt till honom eller henne. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parterna och till vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig över den sakkunniges utlåtande.

I fråga om de sakkunnigas arvoden gäller vad som i 17 kap. 22 § i domstolslagen föreskrivs om sakkunnigledamöters arvode.

20 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2018.

På gärningar som har begåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På domstolsbehandlingen av mål som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 49/2018, EkUB 11/2018, RSv 70/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU (32016L0943); EUVL L 157, 15.6.2016, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.