Beaktats t.o.m. FörfS 871/2019.

16.12.2016/1135

Elsäkerhetslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att säkerställa en trygg användning av elektrisk utrustning och elanläggningar och att förhindra uppkomsten av skadliga verkningar av de elektromagnetiska störningar som förorsakas av elanvändningen samt att trygga rättigheterna för den som lidit skada av elström eller magnetfält från elektrisk utrustning eller elanläggningar. Ett ytterligare syfte med denna lag är att säkerställa den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven och den fria rörligheten för elektrisk utrustning.

Denna lag innehåller bestämmelser om de krav som ställs på elektrisk utrustning och elanläggningar, om visande av att elektrisk utrustning och elanläggningar överensstämmer med kraven och om tillsynen över överensstämmelsen, om arbeten i elbranschen och övervakningen av dem samt om skadeståndsskyldigheten för innehavare av elektrisk utrustning och elanläggningar.

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning), nedan EMC-direktivet, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning, nedan lågspänningsdirektivet.

2 §
Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på elektrisk utrustning och elanläggningar som används vid produktion, överföring, distribution eller användning av el och vilkas elektriska eller elektromagnetiska egenskaper kan förorsaka risk för skada eller störningar.

Denna lag tillämpas också på radioutrustning och kommunikationsnät till den del som dessa kan förorsaka fara för någons liv, hälsa eller egendom eller skadliga störningar, om vilka det inte föreskrivs i informationssamhällsbalken (917/2014) eller i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

3 §
Begränsningar av tillämpningsområdet

Denna lag tillämpas inte på

1) utsläppande på marknaden och ibruktagande av eldrivna maskiner till den del det finns bestämmelser om eldrivna maskiner i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008),

2) sådana produkter och sådan utrustning för hälso- och sjukvård och tillbehör till dem som avses i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010); denna lag tillämpas dock på produkterna, utrustningen och tillbehören i fråga, om det gäller reparations- och underhållsarbeten,

3) skada som beror på avbrott i elöverföringen, eldistributionen eller elleveransen eller på ersättandet av skada som uppstått på grund av ett i 97 § i elmarknadslagen (588/2013) avsett fel i eldistributionen, den övriga nättjänsten eller elleveransen.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om tillämpning av bestämmelserna i 2–5 kap. på elektrisk utrustning och elanläggningar, till den del som bestämmelserna i de kapitlen gäller visande av överensstämmelse med kraven i fråga om produkter som är uteslutande avsedda för militärt bruk, den som utför certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning, anmälningar om elanläggningar och ansvariga personer, lämnande av uppgifter och ordnande av övervakning vid objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar. Huvudstaben övervakar under försvarsministeriets styrning elsäkerheten vid sådana objekt med iakttagande av denna lag.

4 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) elektrisk utrustning med elektricitet driven och för produktion, överföring eller mätning av elektricitet avsedd

a) färdig anordning,

b) installationsutrustning,

c) sådan kombination av anordningar som tillhandahålls på marknaden som en funktionell enhet,

d) komponent eller sammansatt inbyggnadsdel som är avsedd att byggas in i en apparat av slutanvändaren,

2) elanläggning fast installation eller annan motsvarande funktionell helhet bestående av elektrisk utrustning och eventuellt andra anordningar, förnödenheter och konstruktioner,

3) elektromagnetisk störning ett elektromagnetiskt fenomen som kan försvaga den elektriska utrustningens eller elanläggningars funktion; störningen kan utgöras av ett elektromagnetiskt brus, en oönskad signal eller en förändring i själva överföringsmediet,

4) elektromagnetisk kompatibilitet den elektriska utrustningens och elanläggningars förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att förorsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan elektrisk utrustning eller andra elanläggningar i samma omgivning,

5) elektromagnetisk miljö de sammanlagda elektromagnetiska fenomen som kan observeras på en viss plats,

6) organ för bedömning av överensstämmelse organ som utför kalibrering, provning, certifiering och kontroll samt andra åtgärder för bedömning av överensstämmelse,

7) ekonomisk aktör tillverkare av elektrisk utrustning, tillverkarens representant samt importörer och distributörer av elektrisk utrustning,

8) teknisk dokumentation dokument för beskrivning av den elektriska utrustningens egenskaper som tillverkaren ska upprätta för att visa att viss elektrisk utrustning överensstämmer med kraven,

9) tillverkare varje fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka elektrisk utrustning och saluför utrustningen i fråga, i eget namn eller under eget varumärke,

10) harmoniserad standard en europeisk standard som antagits på grundval av Europeiska kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning,

11) teknisk specifikation dokument där det fastställs vilka tekniska krav som elektrisk utrustning eller en elanläggning ska uppfylla,

12) ackreditering ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, nedan NLF-förordningen,

13) CE-märkning märkning genom vilken tillverkaren visar att elektrisk utrustning överensstämmer med de i den harmoniserade unionslagstiftningen om anbringande av CE-märkning föreskrivna kraven,

14) tillverkarens representant varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

15) importör varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som släpper ut elektrisk utrustning från ett tredjeland på unionsmarknaden,

16) utsläppande på marknaden tillhandahållande för första gången av elektrisk utrustning av viss typ på unionsmarknaden,

17) bedömning av överensstämmelse en process där det utreds huruvida de väsentliga säkerhetskraven för elektrisk utrustning och elanläggningar är uppfyllda,

18) distributör varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller elektrisk utrustning på marknaden,

19) tillhandahållande på marknaden varje leverans av elektrisk utrustning för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt,

20) tillbakadragande varje åtgärd för att förhindra att elektrisk utrustning som befinner sig i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

21) återkallelse varje åtgärd för att dra tillbaka elektrisk utrustning som redan tillhandahållits slutanvändarna,

22) fast installation elanläggning som är en kombination av olika typer av apparater eller andra anordningar, som är monterad, installerad och avsedd för permanent användning på en på förhand fastställd plats,

23) distributionsnätsinnehavare en sammanslutning eller inrättning som i sin besittning har ett distributionsnät och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet,

24) auktoriserad besiktningsman en person som utför besiktningar av elanläggningar och som elsäkerhetsmyndigheten har godkänt som auktoriserad besiktningsman,

25) auktoriserat organ en juridisk person som elsäkerhetsmyndigheten har godkänt för att utföra besiktningar av elanläggningar,

26) kompetensbedömningsorgan en juridisk person som elsäkerhetsmyndigheten har godkänt för att utföra kompetensbedömningar när det gäller personer som ansöker om elbehörighet,

27) verksamhetsutövare varje fysisk eller juridisk person som utför byggnads-, reparations- eller underhållsarbeten på elanläggningar eller reparations- och underhållsarbeten på elektrisk utrustning,

28) elskada skada som elektrisk utrustning eller elanläggning förorsakat genom förmedling av elström eller magnetfält,

29) störningstålighet den elektriska utrustningens och elanläggningars förmåga att fungera som avsett utan försämring trots inverkan av en elektromagnetisk störning,

30) anmält organ ett organ som utsetts av någon av Europeiska unionens medlemsstater och som anmälts till Europeiska kommissionen och som har rätt att utföra bedömningar av överensstämmelse,

31) harmoniserad unionslagstiftning all unionslagstiftning genom vilken villkoren för saluföring av elektrisk utrustning harmoniseras.

5 §
Förhållande till annan lagstiftning

Bestämmelser om minimikraven på ackrediteringen av organ för bedömning av överensstämmelse, på marknadskontrollen, på yttre gränskontrollen av produkter som importeras från tredjeländer samt på CE-märkningen av produkter finns i NLF-förordningen.

Bestämmelser om hissar finns i hissäkerhetslagen (1134/2016).

Bestämmelser om överensstämmelse med kraven i fråga om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda att användas i explosionsfarliga omgivningar finns i lagen om överensstämmelse med kraven för utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar (1139/2016).

Bestämmelser om marknadskontroll, yttre gränskontroll enligt artiklarna 27–29 i NLF-förordningen, tillsynsmyndigheterna och sökande av ändring finns i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter (1137/2016).

Bestämmelser om de krav som ställs på anmälda organ, om tillsynen över anmälda organ och om sökande av ändring finns i lagen om anmälda organ för vissa produktgrupper (278/2016).

Bestämmelser om kraven avseende säkerheten i arbetet finns i arbetarskyddslagen (738/2002).

Bestämmelser om ersättningsfrågor i samband med avbrott i elöverföring, eldistribution och elleverans och i samband med fel i eldistribution, den övriga nättjänsten eller elleveransen finns i elmarknadslagen.

Bestämmelser om utsläppande på marknaden av radioutrustning finns i 30 kap. i informationssamhällsbalken.

6 §
Allmänna krav på elektrisk utrustning och elanläggningar

Elektrisk utrustning och elanläggningar ska konstrueras, byggas, tillverkas och repareras samt underhållas och användas på ett sådant sätt att

1) de inte medför fara för någons liv, hälsa eller egendom,

2) de inte medför oskälig elektrisk eller elektromagnetisk störning,

3) deras funktion inte lätt påverkas av elektriska eller elektromagnetiska störningar.

Elektrisk utrustning eller elanläggningar som inte uppfyller de krav som ställs i 1 mom. får inte släppas ut på marknaden, överlåtas till någon annan eller tas i bruk.

2 kap

Krav på elektrisk utrustning

7 §
Påvisande av den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven

Den som släpper ut elektrisk utrustning på marknaden ska kunna visa att den elektriska utrustningen uppfyller kraven i 6 §.

Den som tillverkar eller importerar elektrisk utrustning som inte släpps ut på marknaden men som överlåts till att användas också av andra, ska kunna visa att den elektriska utrustningen uppfyller kraven i 6 §.

8 §
Tillämpningsområdet för kraven på elektrisk utrustning

Bestämmelserna i 9–28 § tillämpas på elektrisk utrustning som är konstruerad för användning vid en märkspänning mellan 50 och 1 000 V för växelström och mellan 75 och 1 500 V för likström.

Bestämmelserna i 9–28 § tillämpas dessutom, oberoende av spänningsgränser, på elektrisk utrustning vars fysiska egenskaper är av sådan karaktär att

1) utrustningen kan alstra eller bidra till elektromagnetisk emission som överstiger den nivå som tillåter radio- och teleutrustning och annan utrustning att fungera som avsett, eller

2) utrustningens funktion i oacceptabel utsträckning kan försämras av de elektromagnetiska störningar som normalt uppstår när den används som avsett.

Närmare bestämmelser om begränsningar av tillämpningsområdet för bestämmelserna om krav på elektrisk utrustning utfärdas genom förordning av statsrådet.

9 §
Elektrisk utrustning för marknadsföringsändamål

En ekonomisk aktör får förevisa elektrisk utrustning på utställningar eller använda elektrisk utrustning i marknadsföringssyfte trots att dess överensstämmelse med kraven inte har visats. I ett sådant fall ska den elektriska utrustningen vara försedd med en tydlig märkning av vilken det framgår namnet på och datumet för mässan, demonstrationstillfället eller utställningen. Dessutom ska det av märkningen klart framgå att den elektriska utrustningen inte överensstämmer med kraven och att den inte är till salu förrän tillverkaren eller importören har fått den att överensstämma med kraven. Visningar får endast äga rum under förutsättning att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa elsäkerheten och undvika elektromagnetiska störningar.

10 §
Tillhandahållande på marknaden

Elektrisk utrustning får tillhandahållas på marknaden endast om den uppfyller kraven i denna lag.

11 §
Begränsning av utsläppandet på marknaden och användningen av elektrisk utrustning

Elsäkerhetsmyndigheten får begränsa utsläppande på marknaden och ibruktagande av elektrisk utrustning, om

1) ett befintligt eller förutsett problem i fråga om den elektromagnetiska kompatibiliteten på en viss plats måste undanröjas, eller

2) begränsningar behövs av säkerhetsskäl för att skydda allmänt tillgängliga kommunikationsnät eller mottagar- eller sändarstationer när utrustningen används för förbättrande av säkerheten inom noggrant angivna frekvensområden.

Elsäkerhetsmyndigheten ska anmäla begränsningar av utsläppande på marknaden och ibruktagande till Europeiska kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

12 §
Väsentliga krav på elektrisk utrustning

Elektrisk utrustning ska med beaktande av aktuell tillämpbar teknik vara så konstruerad och tillverkad att den, när den har installerats och underhållits på rätt sätt och används för avsett ändamål, är elektromagnetiskt kompatibel och inte medför någon risk för människors hälsa, säkerhet, husdjur eller egendom. Skyddet av elektrisk utrustning mot den fara som utrustningen kan orsaka och skyddet mot sådan fara som kan orsakas av yttre påverkan på den elektriska utrustningen ska säkerställas.

Elnätsinnehavaren får inte införa strängare säkerhetskrav på elektrisk utrustning än de säkerhetskrav som föreskrivs i denna paragraf eller med stöd av den när det gäller anslutning till nät eller elleverans till användare av elektrisk utrustning.

Närmare bestämmelser om de väsentliga säkerhetskraven på elektrisk utrustning och de väsentliga kraven i fråga om elektromagnetisk kompatibilitet utfärdas genom förordning av statsrådet.

13 §
Tillverkarens skyldighet att säkerställa att den elektriska utrustningen överensstämmer med kraven

Innan elektrisk utrustning släpps ut på marknaden ska tillverkaren säkerställa och kunna visa att den elektriska utrustningen har konstruerats och tillverkats så att den uppfyller de i 12 § föreskrivna väsentliga kraven i fråga om säkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet.

Tillverkaren ska genomföra ett lämpligt förfarande för bedömning av den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven och upprätta den tekniska dokumentation som krävs för att visa att den elektriska utrustningen överensstämmer med kraven.

Tillverkaren ska upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och fästa en CE-märkning på elektrisk utrustning, när den elektriska utrustningens överensstämmelse med tillämpliga krav har visats. I och med att tillverkaren upprättar EU-försäkran om överensstämmelse övertar tillverkaren ansvaret för att den elektriska utrustningen överensstämmer med de väsentliga krav som ställs på den.

Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse ska finnas på finska eller svenska eller på ett annat språk som elsäkerhetsmyndigheten godtar.

Tillverkaren ska bevara den tekniska dokumentationen om elektrisk utrustning och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år från det att den elektriska utrustningen har släppts ut på marknaden.

Närmare bestämmelser om förfaranden för bedömning av överensstämmelse, den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse och dess innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §
Tillverkarens skyldighet att säkerställa att serietillverkning överensstämmer med kraven

Tillverkaren ska säkerställa att elektrisk utrustning som tillverkas i serie överensstämmer med kraven i denna lag.

Tillverkaren ska ta hänsyn till ändringar i konstruktionen eller egenskaperna hos elektrisk utrustning och ändringar i de harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till när överensstämmelse med kraven uppges.

Tillverkaren ska, i syfte att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet, utföra provning av elektrisk utrustning som tillhandahålls på marknaden, om tillverkaren anser det befogat på grund av de risker som är förenade med den elektriska utrustningen. Tillverkaren ska granska och vid behov föra bok över klagomål, elektrisk utrustning som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av elektrisk utrustning samt informera distributörerna om sådan övervakning.

15 §
CE-märkning

Bestämmelser om de allmänna principerna för CE-märkning finns i artikel 30 i NLF-förordningen.

Tillverkaren ska fästa en CE-märkning på elektrisk utrustning som uppfyller kraven i denna lag innan den elektriska utrustningen släpps ut på marknaden. Märkningen ska fästas på den elektriska utrustningen så att märkningen är synlig, lätt läsbar och varaktig. Om det inte är möjligt eller motiverat att fästa CE-märkningen på den elektriska utrustningen, ska den fästas på utrustningens förpackning och på de dokument som åtföljer förpackningen.

16 §
Märkningar på elektrisk utrustning, kontaktuppgifter och medföljande dokument

Tillverkaren ska säkerställa att elektrisk utrustning som släpps ut på marknaden har försetts med sådana märkningar som krävs enligt denna lag och att utrustningen åtföljs av relevanta bruksanvisningar och tillbörlig säkerhetsinformation.

Den elektriska utrustningen ska vara försedd med typnummer, partinummer eller serienummer eller annan identifieringsmärkning. Om den elektriska utrustningens storlek eller art inte tillåter detta, ska de obligatoriska uppgifterna finnas på förpackningen eller i den dokumentation som åtföljer den elektriska utrustningen.

Tillverkaren ska ange sitt namn, sitt registrerade produktnamn eller registrerade varumärke och sin postadress på den elektriska utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i den dokumentation som åtföljer utrustningen. I adressen ska det anges en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas.

Den säkerhetsinformation och de bruksanvisningar som åtföljer den elektriska utrustningen ska innehålla behövliga uppgifter om hur den elektriska utrustningen kan användas på ett säkert sätt för avsett ändamål.

Märkningarna på den elektriska utrustningen, säkerhetsinformationen och bruksanvisningarna samt de dokument som åtföljer den elektriska utrustningen ska vara avfattade på finska och svenska. De ska vara tydliga, begripliga och lättfattliga.

Närmare bestämmelser om de krav som gäller märkningarna på, uppgifterna om och bruksanvisningarna för elektrisk utrustning utfärdas genom förordning av statsrådet.

17 §
Tillverkarens representant

En tillverkare får genom skriftlig fullmakt utse tillverkarens representant.

Tillverkaren får inte överlåta de skyldigheter som avses i 13 § 1 och 2 mom. på tillverkarens representant.

Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som specificeras i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att åtminstone

1) hålla EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen tillgängliga för elsäkerhetsmyndigheten i tio år från det att den elektriska utrustningen har släppts ut på marknaden,

2) på motiverad begäran från elsäkerhetsmyndigheten lämna denna alla behövliga uppgifter och dokument som behövs för att visa att den elektriska utrustningen överensstämmer med kraven,

3) på begäran av elsäkerhetsmyndigheten samarbeta med denna i åtgärder som syftar till att undanröja risker som är förenade med den elektriska utrustning som omfattas av representantens uppdrag.

18 §
Importörens skyldigheter i samband med att elektrisk utrustning släpps ut på marknaden

Importören får släppa ut på marknaden endast sådan elektrisk utrustning som överensstämmer med kraven.

Innan elektrisk utrustning släpps ut på marknaden ska importören säkerställa att

1) tillverkaren har genomfört ett i 13 § 2 mom. avsett tillbörligt förfarande för bedömning av den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven,

2) tillverkaren har utarbetat teknisk dokumentation,

3) den elektriska utrustningen är försedd med CE-märkning,

4) den elektriska utrustningen åtföljs av föreskriven dokumentation,

5) den elektriska utrustningen har försetts med märkningar och kontaktuppgifter enligt 16 § 2 och 3 mom.,

6) den elektriska utrustningen åtföljs av säkerhetsinformation och bruksanvisningar enligt 16 § 4 mom.

Om importören har skäl att misstänka att elektrisk utrustning inte uppfyller de väsentliga säkerhetskraven eller de väsentliga krav som gäller elektromagnetisk kompatibilitet enligt denna lag, får importören inte släppa ut den elektriska utrustningen på marknaden förrän den har fåtts att överensstämma med kraven. Om den elektriska utrustningen är förenad med en risk, ska importören informera tillverkaren och elsäkerhetsmyndigheten om den.

19 §
Importörens skyldighet att lämna sina kontaktuppgifter

Importören ska ange sitt namn, registrerade produktnamn eller registrerade varumärke och sin postadress på den elektriska utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i den dokumentation som åtföljer utrustningen.

20 §
Importörens skyldighet att bevara och lämna dokument

Importören ska hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för elsäkerhetsmyndigheten i tio år från det att den elektriska utrustningen har släppts ut på marknaden och säkerställa att den tekniska dokumentationen på begäran kan ställas till elsäkerhetsmyndighetens förfogande.

21 §
Distributörens skyldigheter vid tillhandahållande av elektrisk utrustning på marknaden

En distributör ska iaktta vederbörlig omsorg för att säkerställa att den elektriska utrustning som denne tillhandahåller på marknaden överensstämmer med kraven enligt denna lag.

Innan elektrisk utrustning tillhandahålls på marknaden ska distributören kontrollera att

1) den elektriska utrustningen är försedd med CE-märkning,

2) den elektriska utrustningen åtföljs av föreskriven dokumentation,

3) den elektriska utrustningen har försetts med de märkningar och kontaktuppgifter som avses i 16 § 2 och 3 mom. och i 19 §,

4) den elektriska utrustningen åtföljs av säkerhetsinformation och bruksanvisningar enligt 16 § 4 mom.

Om distributören har skäl att misstänka att elektrisk utrustning inte uppfyller de väsentliga säkerhetskraven eller de väsentliga krav som gäller elektromagnetisk kompatibilitet, får distributören inte tillhandahålla den elektriska utrustningen på marknaden innan den har fåtts att överensstämma med kraven enligt denna lag. Om den elektriska utrustningen är förenad med en risk, ska distributören informera tillverkaren eller importören och elsäkerhetsmyndigheten om den.

22 §
Importörens och distributörens skyldighet att säkerställa lagrings- och transportförhållandena för elektrisk utrustning

Importören och distributören ska, så länge dessa har ansvaret för lagring eller transport av elektrisk utrustning, se till att den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven inte äventyras.

23 §
Tillämpning av bestämmelserna om tillverkarens skyldigheter på importören och distributören

Importören och distributören har samma skyldigheter som tillverkaren, om de släpper ut elektrisk utrustning på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar elektrisk utrustning som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven i denna lag kan påverkas.

24 §
Ekonomiska aktörers identifieringsuppgifter

Ekonomiska aktörer ska på begäran för elsäkerhetsmyndigheten identifiera alla ekonomiska aktörer som har levererat elektrisk utrustning till dem eller som de har levererat elektrisk utrustning till.

Ekonomiska aktörer ska kunna lägga fram de uppgifter som avses i 1 mom. i tio år från det att de fått elektrisk utrustning levererad och i tio år från det att de själva har levererat elektrisk utrustning.

25 §
Ekonomiska aktörers skyldigheter när elektrisk utrustning inte överensstämmer med kraven

Om tillverkaren eller importören har skäl att misstänka att den elektriska utrustning som denne släppt ut på marknaden inte uppfyller kraven i denna lag, ska tillverkaren eller importören omedelbart vidta åtgärder för att få den elektriska utrustningen att överensstämma med kraven, dra tillbaka den eller vid behov ordna med återkallelse av den.

Om distributören har skäl att misstänka att den elektriska utrustning som denne tillhandahåller på marknaden inte överensstämmer med kraven i denna lag, ska distributören se till att det vidtas behövliga åtgärder för att få den elektriska utrustningen att överensstämma med kraven, dra tillbaka den eller ordna med återkallelse av den.

Om elektrisk utrustning medför en risk, ska den ekonomiska aktören omedelbart informera de nationella behöriga myndigheterna i de EU-medlemsstater på vilkas marknader denne tillhandahållit den elektriska utrustningen och meddela detaljerade uppgifter om bristande överensstämmelse med kraven och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

När det anses behövligt för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet, ska tillverkaren och importören utföra provning av elektrisk utrustning som tillhandahålls på marknaden, granska och vid behov föra bok över klagomål, elektrisk utrustning som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av elektrisk utrustning samt informera distributörerna om sådan övervakning.

26 §
Ekonomiska aktörers skyldighet att lämna uppgifter och samarbeta med elsäkerhetsmyndigheten

En ekonomisk aktör ska på begäran lämna elsäkerhetsmyndigheten alla uppgifter och dokument som behövs för att den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven ska kunna visas. Uppgifterna och dokumenten ska lämnas på finska, svenska eller på ett annat språk som elsäkerhetsmyndigheten godtar.

En ekonomisk aktör ska på begäran av elsäkerhetsmyndigheten samarbeta med myndigheten i åtgärder som syftar till att undanröja risker som är förenade med elektrisk utrustning som den ekonomiska aktören tillhandahåller på marknaden.

27 §
Krav på elektromagnetisk kompatibilitet för elektrisk utrustning som byggs in i en fast installation

På elektrisk utrustning som tillhandahålls på marknaden och som kan byggas in i en fast installation tillämpas kraven på elektriska utrustningars elektromagnetiska kompatibilitet.

På sådan elektrisk utrustning som är avsedd att bli inbyggd i en bestämd fast installation och som inte annars tillhandahålls på marknaden tillämpas inte bestämmelserna om kraven på elektromagnetisk kompatibilitet i 11–25 §. Den fasta installationens identitet och dess egenskaper avseende elektromagnetisk kompatibilitet ska framgå av den medföljande dokumentationen tillsammans med de försiktighetsåtgärder som ska vidtas när apparaten byggs in i den fasta installationen för att installationens överensstämmelse med kraven inte ska äventyras. Dokumenten ska vara försedda med de märkningar och kontaktuppgifter som avses i 16 § 2 och 3 mom. och i 19 §. Av dokumenten ska dessutom framgå vilken goda tekniska praxis som iakttagits.

Den som bygger en fast installation ska säkerställa att den dokumentation som krävs överlämnas till innehavaren av elanläggningen. Innehavaren ska bevara dokumentationen så att elsäkerhetsmyndigheten har tillgång till den under hela den tid installationen är i bruk.

28 §
Presumtion om överensstämmelse för elektrisk utrustning

Elektrisk utrustning anses uppfylla de väsentliga säkerhetskrav och de väsentliga krav på elektromagnetisk kompatibilitet som avses i 12 §, om den helt eller delvis överensstämmer med de harmoniserade standarder vars referensuppgifter har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Elektrisk utrustning kan uppfylla de väsentliga säkerhetskraven och de väsentliga kraven på elektromagnetisk kompatibilitet fastän den inte överensstämmer med de harmoniserade standarderna. Den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven ska då kunna visas på ett tillförlitligt sätt.

Närmare bestämmelser om de standarder som ger presumtion om överensstämmelse med kraven för elektrisk utrustning och om den ordning i vilken dessa ska tillämpas utfärdas genom förordning av statsrådet.

29 §
Särskilda krav på anslutningsdon för hushållsbruk

Stickproppar och vägguttag för hushållsbruk får tillhandahållas på marknaden, överlåtas till andra eller tas i bruk endast om de överensstämmer med den standard om anslutningsdon som tillämpas i Finland.

Bestämmelsen i 1 mom. omfattar också stickproppar och vägguttag som är inbyggda i elektrisk utrustning.

En ekonomisk aktör som tillverkar stickproppar eller vägguttag eller släpper sådana ut på marknaden i Finland ska säkerställa att ett intyg över att stickpropparna eller vägguttagen uppfyller kraven i den standard som avses i 1 mom. står till elsäkerhetsmyndighetens förfogande.

3 kap

Krav på elanläggningar

30 §
Begränsning av tillämpningsområdet

Bestämmelserna i 32–34 § tillämpas inte på elanläggningar i kommunikationsnät, hissar, luftfartyg, fordon eller farkoster.

31 §
Säkerhetskrav på elanläggningar

Elanläggningar ska konstrueras, byggas och repareras i enlighet med god säkerhetsteknisk praxis med beaktande av de krav som anges i 6 § 1 mom. 1 punkten.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska elanläggningar uppfylla väsentliga säkerhetskrav. De väsentliga säkerhetskraven omfattar skyddet mot elektriska stötar, skyddet mot brand och hetta och andra skadeverkningar, kraven på specialutrustning samt kraven under exceptionella förhållanden, den ömsesidiga kompatibiliteten av olika anläggningar samt andra väsentliga strukturella krav. Kraven gäller också behövliga märkningar och dokument.

I elanläggningars konstruktion ska de förhållanden som råder i Finland och de installationssätt som tillämpas här beaktas.

Närmare bestämmelser om de väsentliga säkerhetskraven på elanläggningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

32 §
Uppfyllande av säkerhetskraven

Elanläggningar anses uppfylla de väsentliga säkerhetskrav som avses i 31 §, om de konstrueras, byggs och repareras med tillämpning av de standarder eller publikationer som avses i 33 § vilkas motsvarighet med de väsentliga kraven har fastställts i enlighet med 33 §.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan elanläggningar vid behov visas uppfylla de väsentliga säkerhetskraven genom iakttagande av vad som föreskrivs i 34 §.

33 §
Tillämpliga standarder och publikationer

Elsäkerhetsmyndigheten offentliggör en förteckning över de standarder vilka, om de följs, medför att en elanläggning anses överensstämma med kraven i denna lag.

Om standarder inte har uppgjorts i fråga om vissa elanläggningar, kan sådana publikationer tillämpas som är jämförbara med standarder och vilkas motsvarighet med de väsentliga säkerhetskraven har fastställts i enlighet med 1 mom.

Om en standard eller dess upplaga byts ut, uppdaterar elsäkerhetsmyndigheten förteckningen över standarder. En elanläggning som vid tidpunkten för uppdatering av förteckningen är under uppbyggnad får färdigställas och tas i bruk enligt den föregående standarden inom tre år från uppdateringen.

34 §
Avvikelse från standarderna

Avvikelser från standarderna får göras vid behov, om motsvarande nivå av säkerhet kan uppnås på annat sätt.

Den som konstruerar eller bygger en elanläggning ska utarbeta en skriftlig redogörelse för avvikelsen innan byggandet eller reparationen av elanläggningen inleds, och ha beställarens samtycke till avvikelsen. Redogörelsen ska vara så avfattad att det utgående från den kan konstateras att kraven är uppfyllda. Redogörelsen kan vid behov kompletteras med ett utlåtande från ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman.

Närmare bestämmelser om förfarandet för avvikelse från standarderna utfärdas genom förordning av statsrådet.

35 §
Ändring i driftsförhållandena

Innehavaren av en elanläggning ska, om driften eller driftsförhållandena ändras, sörja för att det vidtas behövliga åtgärder för att säkerställa elanläggningens säkerhet under de förändrade förhållandena.

36 §
Sammankoppling av elanläggningar

Den som sammankopplar elanläggningar ska säkerställa att åtgärden inte förorsakar sådan fara eller störning som avses i 6 §. För att detta ska kunna säkerställas ska innehavarna av de elanläggningar som ska kopplas samman ge varandra tillräckliga tekniska uppgifter om sina elanläggningars konstruktion.

37 §
Tillämpningsområdet för kraven på elanläggningars elektromagnetiska kompatibilitet

Kraven i 38–41 § tillämpas på elanläggningar vars fysiska egenskaper är av sådan karaktär att

1) anläggningarna kan alstra eller bidra till elektromagnetisk emission som överstiger den nivå där radio- och teleutrustning och annan utrustning kan fungera som avsett, eller

2) anläggningarnas funktion i oacceptabel utsträckning kan försämras av de elektromagnetiska störningar som normalt uppstår när anläggningarna används som avsett.

Närmare bestämmelser om begränsningar av tillämpningsområdet för kraven på elanläggningars elektromagnetiska kompatibilitet utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 §
Elanläggningar för marknadsföringsändamål

En elanläggning får förevisas på utställningar eller användas för marknadsföringsändamål fastän den inte uppfyller kraven enligt denna lag. I ett sådant fall ska elanläggningen vara försedd med en tydlig märkning av vilken det framgår namnet på och datumet för mässan, demonstrationstillfället eller utställningen. Av märkningen på elanläggningen ska det dessutom klart framgå att elanläggningen inte överensstämmer med kraven och att den inte är till salu förrän den har fåtts att överensstämma med kraven. Visningar får endast äga rum under förutsättning att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa elsäkerheten och undvika elektromagnetiska störningar.

39 §
Väsentliga krav med avseende på elanläggningars elektromagnetiska kompatibilitet

Elanläggningar ska konstrueras och byggas i enlighet med god teknisk praxis så att de, om de underhålls och repareras på rätt sätt, är elektromagnetiskt kompatibla. När det gäller fasta installationer ska uppgifterna om komponenters avsedda användning beaktas för att det ska kunna säkerställas att de väsentliga kraven på elanläggningar är uppfyllda.

Den som bygger en elanläggning ska dokumentera tillämpad teknisk praxis och överlämna dokumentationen till elanläggningens innehavare. Denne ska hålla dokumentationen tillgänglig för kontroll för elsäkerhetsmyndigheten så länge som elanläggningen i fråga är i drift.

Närmare bestämmelser om de väsentliga kraven på elanläggningars elektromagnetiska kompatibilitet och de särskilda kraven på fasta installationer utfärdas genom förordning av statsrådet.

40 §
Presumtion om elanläggningars överensstämmelse med kraven när det gäller väsentliga krav på elektromagnetisk kompatibilitet

En elanläggning anses uppfylla de väsentliga krav på elektromagnetisk kompatibilitet som avses i 39 §, om anläggningen överensstämmer med de harmoniserade standarder vars referensuppgifter har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller delar av dessa standarder.

En elanläggning kan uppfylla de väsentliga kraven på elanläggningars elektromagnetiska kompatibilitet fastän den inte överensstämmer med de harmoniserade standarderna. I sådana fall ska elanläggningens överensstämmelse med kraven kunna visas på ett tillförlitligt sätt.

41 §
Ibruktagande av elanläggningar och begränsningar som gäller ibruktagande

En elanläggning får tas i bruk endast om den uppfyller de krav som ställs på den i denna lag.

Innan en elanläggning tas i bruk ska den som byggt elanläggningen säkerställa att elanläggningen har konstruerats och tillverkats så att den uppfyller säkerhetskraven enligt 31 § och de väsentliga kraven angående elektromagnetisk kompatibilitet enligt 39 §.

Elsäkerhetsmyndigheten får begränsa ibruktagande och drift av en elanläggning, om

1) ett befintligt eller med fog förutsett problem i fråga om den elektromagnetiska kompatibiliteten på en viss plats måste undanröjas, eller

2) begräsningar behövs av säkerhetsskäl för att skydda allmänt tillgängliga kommunikationsnät eller mottagar- eller sändarstationer när anläggningen används för förbättrande av säkerheten inom noggrant angivna frekvensområden.

Elsäkerhetsmyndigheten ska anmäla begränsningar av ibruktagande och drift av elanläggningar till Europeiska kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

42 §
Tidpunkten för ibruktagande av elanläggningar

En elanläggning anses ha blivit tagen i bruk vid den tidpunkt då till anläggningen kopplas spänning för att den ska kunna drivas. Som ibruktagande av en elanläggning betraktas dock inte sådana övervakade driftssituationer vilka behövs vid provkörning eller ibruktagningsbesiktning av anläggningen.

En elanläggning anses ha blivit tagen i bruk för sitt egentliga bruksändamål vid den tidpunkt då den lokal där elanläggningen har installerats tas i bruk för sitt planerade bruksändamål eller den verksamhet som elanläggningen har konstruerats för inleds.

43 §
Ibruktagningsbesiktning av elanläggningar

En elanläggning får tas i bruk först när det vid ibruktagningsbesiktningen i tillräcklig mån har utretts att anläggningen inte förorsakar sådan fara eller störning som avses i 6 §. Också ändrings- och ombyggnadsarbeten på elanläggningar ska genomgå en ibruktagningsbesiktning. Den som bygger en elanläggning ska sörja för ibruktagningsbesiktningen av elanläggningen. Om byggaren försummar sina skyldigheter eller är förhindrad att fullgöra dem, ska elanläggningens innehavare sörja för besiktningarna.

Den som bygger en elanläggning ska till anläggningsinnehavarens förfogande sätta upp ett besiktningsprotokoll över ibruktagningsbesiktningen, förutom när det gäller för ringa arbeten. Också vid ringa arbeten ska elanläggningens provningsresultat dock vid behov lämnas till anläggningsinnehavaren.

Närmare bestämmelser om innehållet i protokollet över ibruktagningsbesiktningen och om sådana ringa arbeten över vilka något protokoll inte behöver upprättas utfärdas genom förordning av statsrådet.

44 §
Klassificering av elanläggningar

Elanläggningar delas in i olika klasser utgående från kraven på certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar samt kraven i fråga om underhållsprogram enligt följande:

1) elanläggningar av klass 1:

a) elanläggningar i ett bostadshus med fler än två lägenheter,

b) andra elanläggningar än elanläggningar i bostadshus och vilka som skyddsanordning har ett överströmsskydd med märkström på över 35 ampere och inte hör till klasserna 2 eller 3,

2) elanläggningar av klass 2:

c) elanläggningar till vilka det hör delar med över 1 000 V nominell spänning, med undantag av sådana elanläggningar som endast innehåller anordningar med över 1 000 V spänning som matas med högst 1 000 V nominell spänning, eller med dem jämförbara anläggningar, och

d) elanläggningar vars anslutningseffekt, som här avser totalvärdet av anslutningseffekterna för anslutningar i anläggningsinnehavarens fastighet eller i en enhetlig fastighetsgrupp, överstiger 1 600 kilovoltampere,

3) elanläggningar av klass 3:

c) nätinnehavarens distributions- och överföringsnät och annat motsvarande elnät.

Klassificeringen av elanläggningar tillämpas inte på elanläggningar i kommunikationsnät, hissar, luftfartyg, fordon eller farkoster.

45 §
Certifieringsbesiktning av elanläggningar

Elanläggningar ska utöver ibruktagningsbesiktning dessutom genomgå certifieringsbesiktning, om det är fråga om elanläggning av klass 1, 2 eller 3. Också betydande ändrings- och utbyggnadsarbeten på elanläggningarna ska genomgå certifieringsbesiktning.

Den som bygger en elanläggning ska se till att elanläggningen genomgår certifieringsbesiktning. Om byggaren försummar sin skyldighet eller är förhindrad att fullgöra den, ska elanläggningens innehavare sörja för besiktningen.

Närmare bestämmelser om sådana ändrings- och utbyggnadsarbeten på en elanläggning som ska betraktas som betydande utfärdas genom förordning av statsrådet.

46 §
Tidpunkten för, innehållet i och den som utför certifieringsbesiktningen

Certifieringsbesiktningen ska utföras innan elanläggningen tas i bruk för sitt egentliga bruksändamål eller inom en bestämd tid därefter. I certifieringsbesiktningen ska genom stickprov eller på något annat lämpligt sätt i tillräcklig mån säkerställas att elanläggningen uppfyller de föreskrivna kraven på elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet och att anläggningen har genomgått tillbörlig ibruktagningsbesiktning. Certifieringsbesiktningen ska alltid inbegripa eventuella behandlingsrum, explosionsfarliga omgivningar och brandfarliga utrymmen som finns inom objektet.

Certifieringsbesiktningen får utföras av ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman som avses i 75 §.

Den som utför en certifieringsbesiktning ska till anläggningsinnehavarens förfogande utfärda ett besiktningsintyg och fästa en besiktningsdekal på huvudcentralen eller på motsvarande ställe. Anläggningsinnehavaren ska bevara besiktningsintyget i minst 10 år.

Närmare bestämmelser om tidpunkten för certifieringsbesiktning i fråga om olika anläggningstyper samt om innehållet i besiktningsintyget och besiktningsdekalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

47 §
Elanläggningsinnehavarens ansvar för anläggningens säkerhet och elektromagnetiska kompatibilitet

Innehavaren av en elanläggning ansvarar för anläggningens säkerhet, det underhåll som behövs för att hålla anläggningen i skick samt för att anläggningen uppfyller kraven enligt denna lag.

Innehavaren av en elanläggning ska se till att anläggningens skick och säkerhet övervakas och att de brister och fel som upptäckts i anläggningen avhjälps tillräckligt snabbt.

48 §
Underhåll av och underhållsprogram för elanläggningar

Innehavaren av en elanläggning av klass 2 eller 3 ska se till att det görs upp ett underhållsprogram för upprätthållande av elsäkerheten. Anläggningsinnehavaren svarar för att underhållsprogrammet följs. När underhållsprogrammet görs upp ska de behov som härleds från elanläggningens driftmiljö beaktas.

För andra elanläggningars del kan underhållsprogrammet ersättas med bruks- och serviceanvisningar för apparatur och anläggningar.

49 §
Periodisk besiktning av elanläggningar

Elanläggningar av klass 1 eller 2 som är i drift ska, med undantag av elanläggningar i bostadshus, genomgå en periodisk besiktning med tio års intervaller.

Om en del av ett bostadshus består av affärslokaler eller andra utrymmen vilka i huvudsak tjänar något annat syfte än boende och vilka som skyddsanordning har ett överströmsskydd med märkström på över 35 ampere, ska en periodisk besiktning av elanläggningarna i dem utföras med tio års intervaller.

Elanläggningar av klass 3 ska genomgå periodisk besiktning med fem års intervaller.

Innehavaren av en elanläggning ska sörja för den periodiska besiktningen av anläggningen.

50 §
Innehållet i en periodisk besiktning och den som utför besiktningen

Vid en periodisk besiktning ska genom stickprov eller på något annat lämpligt sätt i tillräcklig mån säkerställas att

1) anläggningen kan drivas på ett tryggt sätt, underhållet är tillräckligt för att upprätthålla en tillräcklig säkerhetsnivå och de åtgärder som krävs i underhållsprogrammet har utförts på anläggningen,

2) de redskap, ritningar, scheman och anvisningar som behövs vid användning och skötsel av elanläggningen är tillgängliga,

3) det finns adekvata besiktningsprotokoll över utbyggnads- och ändringsarbeten på anläggningen.

En periodisk besiktning ska alltid inbegripa eventuella behandlingsrum, explosionsfarliga omgivningar och brandfarliga utrymmen inom objektet.

Periodiska besiktningar får utföras av ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman som avses i 75 §.

51 §
Besiktningsprotokollet över periodisk besiktning samt besiktningsdekal

Den som utför en periodisk besiktning ska till anläggningsinnehavarens förfogande utfärda ett besiktningsprotokoll och fästa en besiktningsdekal på huvudcentralen eller på motsvarande ställe.

Anläggningsinnehavaren ska bevara besiktningsprotokollet samt beviset på att de brister som nämnts i protokollet har avhjälpts åtminstone till följande periodiska besiktning.

Närmare bestämmelser om innehållet i besiktningsprotokollet och besiktningsdekalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

52 §
Distributionsnätsinnehavarens register

Distributionsnätsinnehavaren ska föra register över elanläggningar vid anslutningarna inom sitt distributionsområde. I registret ska sådana uppgifter lagras utgående från vilka anläggningens typ, byggare samt innehavare eller ägare på tillbörligt sätt kan identifieras med tanke på övervakning av elsäkerheten och utredning av eventuella skador.

4 kap

Krav på elarbeten och driftsarbeten

53 §
Definition av elarbete och driftsarbete

Med elarbete avses reparations- och underhållsarbeten på elektrisk utrustning samt byggnads-, reparations- och underhållsarbeten på elanläggningar.

Som elarbete betraktas inte demontering av elektrisk utrustning eller elanläggningar, om utrustningen eller anläggningarna på tillförlitligt och behörigt sätt gjorts spänningslösa.

Med driftsarbete avses åtgärder för att driva en elanläggning och åtgärder för besiktning av en elanläggning.

54 §
Grundläggande krav på elarbete och driftsarbete

Den som utför elarbete eller driftsarbete ska ha förtrogenhet med eller vara instruerad för uppgiften och de relevanta elsäkerhetskraven.

55 §
Förutsättningar för utförande av elarbeten

En verksamhetsutövare får utföra elarbete under följande förutsättningar:

1) en person med tillräcklig behörighet har utsetts för att leda arbetena (ledare av elarbeten),

2) en person som självständigt utför och övervakar arbetet har tillräcklig behörighet eller annars tillräcklig yrkeskunskap,

3) verksamhetsutövaren förfogar över arbetsredskap som behövs för arbetet i fråga samt över bestämmelser om elsäkerhet,

4) en anmälan om verksamheten har gjorts till elsäkerhetsmyndigheten innan verksamheten för elarbeten inleds.

I en anmälan enligt 1 mom. 4 punkten ska det klarläggas att de krav som ställs i 1 mom. och i 58 § är uppfyllda. Av anmälan ska framgå att ledaren av elarbeten har gett sitt samtycke till uppgiften. Anmälan ska också innehålla i 86 § 2 mom. 1–3 punkten avsedda uppgifter för anteckning i registret. En skriftlig anmälan om ändringar i registrerade uppgifter ska lämnas till elsäkerhetsmyndigheten inom en månad från ändringarna. Anmälan får också lämnas elektroniskt.

56 §
Undantag från förutsättningarna för utförande av elarbeten

Undantag från de i 55 § föreskrivna kraven kan göras

1) vid elarbeten på kraftsystemet hos ett elfordon som lämpar sig för vägtrafikbruk, om personen i fråga är tillräckligt insatt eller instruerad i elsystemet i den ifrågavarande fordonsmodellen och farorna med elektricitet,

2) vid delentreprenad i samband med installation av jordkabel, som omfattar endast nedsättning av kabeln i diket, övertäckande av kabeln eller plogning, om personen i fråga uppfyller de i 73 § föreskrivna kraven och arbetet leds och övervakas av en verksamhetsutövare som uppfyller de i 55 § föreskrivna förutsättningarna och som också ansvarar för kabelinstallationen i dess helhet,

3) vid sådana ringa elarbeten av engångskaraktär som utförs av en person med behörighetsintyg som avses i 66–71 § och som berättigar till sådant arbete,

4) vid byggandet av en temporär elanläggning i undervisningssyfte, om arbetet utförs i laboratorieutrymmen till en läroanstalt inom elbranschen och arbetet leds och övervakas av en i 73 § avsedd yrkesutbildad person inom elbranschen,

5) vid elarbete som utförs av en i 73 § avsedd yrkesutbildad person inom elbranschen och som omfattar en elanläggning i en bostad eller ett bostadshus som är i hans eller hennes eget eller någon av de närmast anhörigas besittning; en sådan yrkesutbildad person ska ha ett av ett kompetensbedömningsorgan utfärdat intyg över sin behörighet, och med undantag av ringa arbeten ska sådana arbeten genomgå en certifieringsbesiktning.

Undantag från de i 55 § föreskrivna kraven kan dessutom göras vid följande lekmannaarbeten

1) löstagning och fastsättning av täcklock för installationsdosor för högst 250 V nominell spänning, installation, reparation och underhåll av enfasiga stickproppar, anslutningsledningar, skarvsladdar och inredningsarmaturer, samt med dem jämförbara arbeten,

2) elarbeten på anläggningar för högst 50 V nominell växelspänning eller 120 V nominell likspänning,

3) reparation av elektrisk utrustning som uppförts för eget bruk, om reparationen anknyter till hobbyverksamhet inom elbranschen.

Närmare bestämmelser om de elarbeten och de arbetsobjekt som avses i 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

57 §
Utsedd ledare av elarbeten

Verksamhetsutövaren ska utse en ledare av elarbeten innan verksamheten inleds.

En ny ledare av elarbeten ska utses inom tre månader från det att ledaren av elarbeten frånträder sin uppgift eller blir förhindrad att sköta sina uppgifter av någon annan orsak än en kortvarig frånvaro.

58 §
Krav på verksamhetsutövare och ledare av elarbeten

Ledaren av elarbeten ska vara en verksamhetsutövare eller vara anställd hos någon som bedriver verksamhet med elarbeten. Samma person får vara utsedd till ledare av elarbeten för högst tre verksamhetsutövare samtidigt.

Verksamhetsutövaren ska ge ledaren av elarbeten tillräckliga möjligheter att leda och övervaka elarbetena. En ledare av elarbeten ska ha en faktisk möjlighet att sköta sin uppgift.

Ledaren av elarbeten ska känna till de krav som gäller elsäkerhet och upprätthålla sina yrkeskunskaper.

59 §
Uppgifter för en ledare av elarbeten

Ledaren av elarbeten svarar för att

1) denna lag iakttas vid elarbeten,

2) elektrisk utrustning och elanläggningar befinner sig i sådant skick som förutsätts i denna lag innan de tas i bruk eller överlämnas till någon annan,

3) de som utför elarbeten är yrkeskunniga och tillräckligt instruerade för sina uppgifter.

60 §
Elanläggningar som kräver en driftsledare

Innehavaren av en elanläggning ska utse en driftsledare för driftsarbeten, om

1) elanläggningen omfattar delar med över 1 000 V nominell spänning, med undantag av elektrisk utrustning med över 1 000 V spänning som matas med högst 1 000 V nominell spänning eller med sådan utrustning jämförbara anläggningar, eller

2) elanläggningens anslutningseffekt, som här avser totalvärdet av anslutningseffekterna för anslutningar i anläggningsinnehavarens fastighet eller i en enhetlig fastighetsgrupp, överstiger 1 600 kilovoltampere.

Innehavaren av en elanläggning ska utse en driftsledare inom tre månader från det att anläggningen tagits i drift.

Innehavaren av en elanläggning ska göra en anmälan om elanläggningen och den utsedda driftsledaren enligt 1 mom. till elsäkerhetsmyndigheten inom tre månader från det att elanläggningen tagits i drift. I anmälan ska det klarläggas att de i 61 § föreskrivna kraven är uppfyllda. Av anmälan ska framgå att driftsledaren har gett sitt samtycke till uppgiften. En anmälan ska också göras om sådana väsentliga ändringar som gäller elanläggningen eller driftsledaren inom en månad från det att de skett.

Innehavaren av en elanläggning ska utse en ny driftsledare inom tre månader från det att driftsledaren frånträder sin uppgift eller blir förhindrad att sköta sina uppgifter av någon annan orsak än en kortvarig frånvaro.

61 §
Krav på innehavare av elanläggningar och driftsledare

Driftsledaren ska vara antingen anläggningens innehavare eller anställd hos denne. Som driftsledare kan också en sådan person arbeta som är anställd av en sammanslutning med vilken elanläggningens innehavare ingått ett underhållsavtal som gäller elanläggningen. Dessutom kan en person som inte är anställd hos elanläggningens innehavare vara driftsledare, om elanläggningen omfattar högst tre transformatorstationer för högst 20 kilovolts nominell spänning eller sådana separata ställverk för över 1 000 V nominell spänning som kan likställas med en transformatorstation.

På anställningsförhållandet för en elnätsinnehavares driftsledare tillämpas bestämmelserna i elmarknadslagen.

Anläggningsinnehavaren ska ge driftsledaren tillräckliga möjligheter att leda och övervaka driftsarbetena. Innehavaren ska dessutom ge driftsledaren behövliga uppgifter om de byggnads- och reparationsarbeten som utförts på elanläggningen och om de besiktningar som gjorts med anledning av dem.

Driftsledaren ska känna till de krav som gäller elsäkerhet och upprätthålla sina yrkeskunskaper.

62 §
Driftsledarens uppgifter

Driftsledaren svarar för att

1) denna lag iakttas vid driften och underhållet av en elanläggning,

2) elanläggningen befinner sig i sådant skick under driften som förutsätts i denna lag,

3) de som utför driftsarbeten är yrkeskunniga och tillräckligt instruerade för sina uppgifter.

63 §
Enkla reparations- och underhållsarbeten som utförs under ledning av driftsledaren

Oberoende av bestämmelserna i 55 § får enkla reparations- och underhållsarbeten som kan likställas med driftsarbeten utföras under ledning av driftsledaren.

64 §
Driftsarbeten som är tillåtna för lekmän och instruerade personer

Den som saknar yrkeskompetens inom elbranschen får utföra driftsarbeten på anläggningar vars spänningsförande delar har skyddats mot beröring.

Den som är instruerad för vissa uppgifter och en viss typ av anläggning får också utföra driftsarbeten på en anläggning vars spänningsförande delar har skyddats mot oavsiktlig beröring och där riskerna är under kontroll.

65 §
Kompetensbedömningsorgan och behörighetsintyg

Ledare av elarbeten och driftsledare ska ha behörighetsintyg för arbetena i fråga. Bestämmelser om den behörighet som krävs för olika uppgifter finns i 66–71 §.

Kompetensen hos ledare av elarbeten och driftsledare bedöms och behörighetsintyg utfärdas av ett kompetensbedömningsorgan. Kompetensbedömningsorganet ska ge behörighetsintyg till personer som uppfyller kraven på elbehörighet enligt denna lag.

Kompetensbedömningsorganet utfärdar också intyg som avses i 56 § 1 mom. 5 punkten.

Elsäkerhetsmyndigheten fastställer innehållet i och formen för behörighetsintyg som avses i 1–3 mom.

Kompetensbedömningsorganet ska på begäran utfärda intyg över i Finland bedriven yrkesverksamhet inom elbranschen.

66 §
Elbehörighet 1

Elbehörighet 1 ger rätt att arbeta som ledare av elarbeten vid alla elarbeten och som driftsledare vid alla driftsarbeten.

För elbehörighet 1 krävs en avlagd lämplig elsäkerhetsexamen samt

1) en lämplig högskoleexamen inom det tekniska området, ingenjörsexamen inom elkraftsteknik eller teknikerexamen inom elkraftsteknik eller motsvarande examen, och

2) efter avlagd examen minst två års tillräckligt omfattande arbetserfarenhet som ger förtrogenhet med byggande av elanläggningar, av vilken minst ett år skaffats i uppgifter som ger förtrogenhet med byggande eller driftsledning av elanläggningar för över 1 000 V växelspänning eller över 1 500 V likspänning.

67 §
Begränsad elbehörighet 1

Begränsad elbehörighet 1 ger rätt att arbeta som ledare av elarbeten för elektrisk utrustning och elanläggningar för högst 1 000 V växelspänning och 1 500 V likspänning samt som driftsledare för driften av elanläggningar för högst 20 kilovolts nominell spänning.

För begränsad elbehörighet 1 krävs en avlagd lämplig elsäkerhetsexamen samt

1) en lämplig specialyrkesexamen för elövermontör eller lämplig specialyrkesexamen inom elnätsbranschen eller motsvarande examen, och

2) efter avlagd examen minst sex års tillräckligt omfattande arbetserfarenhet som ger förtrogenhet med byggande av elanläggningar, av vilken minst två år skaffats i uppgifter som ger förtrogenhet med byggande eller driftsledning av elanläggningar för över 1 000 V växelspänning eller över 1 500 V likspänning.

68 §
Elbehörighet 2

Elbehörighet 2 ger rätt att arbeta som ledare av elarbeten och driftsledare för elektrisk utrustning och elanläggningar för högst 1 000 V växelspänning och 1 500 V likspänning.

För elbehörighet 2 krävs en avlagd lämplig elsäkerhetsexamen samt

1) en lämplig högskoleexamen inom det tekniska området, ingenjörsexamen inom elkraftsteknik eller teknikerexamen inom elkraftsteknik eller motsvarande examen och efter avlagd examen minst två års arbetserfarenhet, eller

2) en lämplig grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare utbildning eller examen och efter avlagd examen minst tre års arbetserfarenhet.

Den arbetserfarenhet som avses i 2 mom. ska inbegripa tillräckligt omfattande erfarenhet av arbeten som ger förtrogenhet med byggande av elanläggningar.

69 §
Elbehörighet 3

Elbehörighet 3 ger rätt att arbeta som ledare av elarbeten vid reparation av elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till ett nät med växelspänning på högst 1 000 V eller likspänning på högst 1 500 V.

Med reparation likställs byte av en enstaka komponent i en elanläggning och installation av en enstaka matarledning för elektrisk utrustning eller elanläggning som ska repareras eller som ny anslutas till nätet, då installationen görs ifrån en installationsdosa eller fastighetens fördelningscentral utan att centralens struktur ändras. Elbehörighet 3 ger dock inte behörighet att bygga en fastighets elanläggning till övriga delar.

För elbehörighet 3 krävs en avlagd lämplig elsäkerhetsexamen och sådan tillräcklig yrkeskunskap i fråga om el- och driftsarbeten som avses i 73 §.

70 §
Kompletterande krav i fråga om elbehörighet

Ett intyg över sådan behörighet som avses i 69 §, begränsat till det arbetsområde inom elbranschen som motsvarar sökandens utbildning, kan av ett kompetensbedömningsorgan på ansökan beviljas den som inom arbetsområdet har avlagt en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare utbildning eller examen och skaffat sig minst ett års arbetserfarenhet av elarbeten inom arbetsområdet, eller som har två års erfarenhet av ifrågavarande elarbeten och tillräcklig grundläggande kunskap i branschen.

Den som inte inhämtat tillräckligt omfattande arbetserfarenhet enligt 69 §, kan av kompetensbedömningsorganet beviljas ett behörighetsintyg begränsat till det arbetsområde som stämmer överens med arbetserfarenheten.

Närmare bestämmelser om beaktande av arbetserfarenhet som skaffats före den utbildning som krävs för behörigheten utfärdas genom förordning av statsrådet.

71 §
Utländsk utbildning och arbetserfarenhet

När kompetensbedömningsorganet beviljar behörighetsintyg ska organet beakta utbildning som skaffats utomlands och arbetserfarenhet från elbranschen som förvärvats utomlands. Bestämmelser om begäran om utlåtande från universitet, högskolor eller andra läroanstalter till stöd för beslutsfattandet finns i 4 § 2 mom. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015).

Kompetensbedömningsorganet kan bedöma en persons kompetens också utgående från ett utländskt behörighetsintyg eller motsvarande dokument.

När kompetensbedömningsorganet beviljar behörighetsintyg ska det iaktta kraven i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Om behörighetsintyg söks på basis av yrkeserfarenhet, beviljar kompetensbedömningsorganet behörighetsintyget i den omfattning som motsvarar arbetserfarenheten av elarbeten.

72 §
Elsäkerhetsexamen

Med elsäkerhetsexamen enligt 66–69 § avses en examen som visar att personen i fråga har förtrogenhet med de bestämmelser, standarder och anvisningar som hänför sig till säkerheten i elarbeten.

Elsäkerhetsmyndigheten fastställer examensfordringarna samt examensintygets innehåll och form. Elsäkerhetsmyndigheten sörjer även för anordnandet av examina och utövar tillsyn över nivån på och bedömningen av examina.

Ett intyg över avlagd elsäkerhetsexamen gäller i fem år.

73 §
Yrkesutbildade personer inom elbranschen

Som tillräckligt yrkeskunnig för att övervaka och självständigt utföra el- och driftsarbeten inom den bransch som motsvarar utbildningen och arbetserfarenheten betraktas den som instruerats i dessa arbeten och som

1) avlagt en lämplig högskoleexamen inom det tekniska området och skaffat sig sex månaders arbetserfarenhet av elarbeten,

2) avlagt en lämplig ingenjörs- eller teknikerexamen inom elbranschen och skaffat sig sex månaders arbetserfarenhet av elarbeten,

3) avlagt en lämplig yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare utbildning eller examen och skaffat sig sex månaders arbetserfarenhet av elarbeten,

4) avlagt en lämplig yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare utbildning eller examen och skaffat sig ett års arbetserfarenhet av elarbeten, eller

5) skaffat sig sex års arbetserfarenhet av elarbeten och tillräckliga grundläggande kunskaper i branschen.

Den arbetserfarenhet som avses i 1 mom. ska ge förtrogenhet med el- och driftsarbetena i fråga.

Den som ger sådana instruktioner som avses i 1 mom. ska uppfylla de behörighetskrav som anges i 1 och 2 mom.

Trots bestämmelserna i 1 mom. betraktas även den som har två års arbetserfarenhet av el- och driftsarbete på elektrisk utrustning av ett bestämt slag och tillräckliga grundläggande kunskaper i branschen eller en lämplig utbildning inom elbranschen och ett års arbetserfarenhet av sådana elarbeten som tillräckligt yrkeskunnig för att självständigt utföra arbeten på likartad elektrisk utrustning eller anläggningar som kan jämföras med likartad elektrisk utrustning.

74 §
Närmare bestämmelser om studieinnehållet i yrkesexamina och om arbetserfarenhet

Närmare bestämmelser om studieinnehållet i en lämplig yrkesexamen eller kompletterande utbildning enligt 66–70 och 73 § utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om definitionen av den arbetserfarenhet som förutsätts enligt 66–68 § utfärdas genom förordning av statsrådet.

75 §
Auktoriserad besiktningsman och auktoriserat organ

Certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar av elanläggningar får utföras av en auktoriserad besiktningsman eller av ett auktoriserat organ så som föreskrivs i denna lag.

76 §
Godkännande som kompetensbedömningsorgan, auktoriserat organ eller auktoriserad besiktningsman samt registeranmälan

Elsäkerhetsmyndigheten godkänner på ansökan ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ och en auktoriserad besiktningsman efter att myndigheten har försäkrat sig om att förutsättningarna för godkännande som kompetensbedömningsorgan, auktoriserat organ eller auktoriserad besiktningsman är uppfyllda.

I beslutet om godkännande bestäms organets eller den auktoriserade besiktningsmannens behörighetsområde, uppgifter, verksamhetsområde och arrangemangen i anslutning till tillsynen över organet eller den auktoriserade besiktningsmannen samt ställs vid behov också andra krav, begränsningar och villkor som gäller organets eller den auktoriserade besiktningsmannens verksamhet och som syftar till att säkerställa att uppgifterna sköts på tillbörligt sätt. Beslutet kan meddelas för bestämd tid eller tills vidare. Godkännandet som auktoriserad besiktningsman gäller fem år i sänder.

Kompetensbedömningsorgan, auktoriserade organ och auktoriserade besiktningsmän ska göra en anmälan till elsäkerhetsmyndigheten för att bli antecknade i registret enligt 86 §. I sin anmälan ska kompetensbedömningsorgan och auktoriserade organ lämna de uppgifter som avses i 86 § 4 mom. och auktoriserade besiktningsmän de uppgifter som avses i 86 § 3 mom. Kompetensbedömningsorgan, auktoriserade organ och auktoriserade besiktningsmän ska göra en anmälan till elsäkerhetsmyndigheten om väsentliga ändringar i ovannämnda uppgifter inom en månad från det att ändringarna skett.

Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan om godkännande som kompetensbedömningsorgan, auktoriserat organ eller auktoriserad besiktningsman och om innehållet i registeranmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

77 §
Förutsättningar för godkännande som kompetensbedömningsorgan eller auktoriserat organ

Förutsättningar för godkännande som kompetensbedömningsorgan eller auktoriserat organ är att

1) organet i sin verksamhet som kompetensbedömningsorgan eller auktoriserat organ är opartiskt och oavhängigt,

2) organet har tillräckligt med yrkeskunnig personal med god teknisk och yrkesinriktad utbildning samt tillräckligt omfattande erfarenhet av arbeten som ger förtrogenhet med verksamheten i fråga,

3) den person som ansvarar för de besiktningar som organet utför har ett behörighetsintyg som ger rätt att vara verksam som ledare av elarbeten hos byggare av elanläggningar som måste besiktas, och organets besiktningsmän uppfyller förutsättningarna för självständigt arbete enligt 73 §,

4) organet förfogar över sådana anordningar, redskap och system som verksamheten förutsätter,

5) organet har ett på ett opartiskt sätt bedömt och övervakat system för att säkerställa verksamhetens kvalitet med avseende på elsäkerheten samt ändamålsenliga anvisningar för verksamheten och övervakningen av den,

6) organet har en ansvarsförsäkring som med hänsyn till verksamhetens omfattning och art är tillräcklig för att ersätta de skador som verksamheten orsakar.

Den aktör som ansöker om godkännande som kompetensbedömningsorgan eller auktoriserat organ ska genom en ackreditering som gjorts av Säkerhets- och kemikalieverkets ackrediteringsenhet (Ackrediteringstjänsten FINAS) eller av något annat ackrediteringsorgan som omfattas av ackrediteringsorganens avtal om ömsesidigt erkännande visa att den uppfyller vad som föreskrivs i 1 mom.

Ett kompetensbedömningsorgan och ett auktoriserat organ får anlita utomstående provningstjänster och besiktningstjänster samt andra utomstående tjänster. I det fallet ska organet se till att den som producerar tjänsten på motsvarande sätt uppfyller vad som föreskrivs i 1 mom. Organet ansvarar för det arbete som det lagt ut på en underleverantör. Organet ska hålla de dokument som gäller bedömningen av en underleverantörs behörighet tillgängliga för elsäkerhetsmyndigheten. Organet ska utan dröjsmål göra en anmälan om en underleverantör som organet anlitar till elsäkerhetsmyndigheten för anteckning i registret. Registeranmälan ska innehålla de uppgifter som avses i 86 § 4 mom. 5 punkten.

78 §
Förutsättningar för godkännande som auktoriserad besiktningsman

Förutsättningar för godkännande som auktoriserad besiktningsman är att besiktningsmannen

1) är opartisk och oavhängig i sina besiktningsuppgifter,

2) har tillräcklig yrkeskunskap och erfarenhet samt ett behörighetsintyg som ger rätt att vara verksam som ledare av elarbeten hos byggare av elanläggningar som måste besiktas,

3) förfogar över sådana anordningar, redskap och system som verksamheten förutsätter,

4) på ett tillförlitligt sätt visar hur han eller hon säkerställer kvaliteten på sitt arbete med avseende på elsäkerheten,

5) har en ansvarsförsäkring som med hänsyn till verksamhetens omfattning och art är tillräcklig för att ersätta de skador som verksamheten orsakar.

79 §
Skyldigheter för organ och auktoriserade besiktningsmän

Ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ och en auktoriserad besiktningsman ska bevaka utvecklingen av bestämmelser och standarder inom sitt ansvarsområde och samverka med andra organ och auktoriserade besiktningsmän inom ansvarsområdet i den omfattning som behövs för att säkerställa att arbetsmetoderna är enhetliga.

Ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ och en auktoriserad besiktningsman ska årligen lämna elsäkerhetsmyndigheten en berättelse om sin verksamhet.

Ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ och en auktoriserad besiktningsman ska till elsäkerhetsmyndigheten anmäla alla ändringar som har betydelse med tanke på uppfyllandet av förutsättningarna för godkännande.

80 §
Tjänsteansvar och principerna för god förvaltning

De anställda hos kompetensbedömningsorgan och de anställda hos auktoriserade organ samt auktoriserade besiktningsmän handlar under straffrättsligt tjänsteansvar när de fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag.

När kompetensbedömningsorgan, auktoriserade organ och auktoriserade besiktningsmän fullgör offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag ska de iaktta lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och språklagen (423/2003). Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

81 §
Återkallelse av ett godkännande

Om ett auktoriserat organ, en auktoriserad besiktningsman eller ett kompetensbedömningsorgan eller en i 77 § 3 mom. avsedd underleverantör till ett organ handlar i strid med bestämmelser eller föreskrifter, eller inte uppfyller föreskrivna krav eller inte iakttar de villkor eller begränsningar som ställts i beslutet, ska elsäkerhetsmyndigheten sätta ut en tillräckligt lång frist för organet eller den auktoriserade besiktningsmannen för att rätta till saken.

Elsäkerhetsmyndigheten ska återkalla sitt godkännande, om organet eller den auktoriserade besiktningsmannen inte har avhjälpt väsentliga eller allvarliga brister, förseelser eller försummelser inom den utsatta tiden.

82 §
Krav som gäller säkerheten vid elarbeten

Vid sådant elarbete, driftsarbete och arbete i närheten av en elanläggning som kan medföra risk för elstöt eller ljusbåge iakttas arbetarskyddslagen. Vid arbetet ska dessutom de väsentliga säkerhetskraven enligt denna lag iakttas. Dessa krav gäller den person som ska utses att svara för säkerheten vid arbetsobjektet, anvisningar och instruktioner, arbetsredskap, arbetsmetoder och varningssymboler samt förhindrande av att arbetstagare och utomstående kommer in på ett farligt område.

De väsentliga säkerhetskrav som avses i 1 mom. iakttas i tillämpliga delar vid sådant lekmannaarbete som avses i 56 § 2 mom. på så sätt att säkerheten vid elarbetet kan tryggas i tillräcklig mån.

Närmare bestämmelser om de väsentliga säkerhetskrav som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

83 §
Uppfyllande av säkerhetskraven

Arbetet anses uppfylla de väsentliga säkerhetskrav som avses i 82 § om det utförs med tillämpning av de standarder eller publikationer som avses i 84 §.

Att säkerhetskraven är uppfyllda ska vid behov, med avvikelse från 1 mom., kunna påvisas genom iakttagande av vad som föreskrivs i 85 §.

84 §
Tillämpliga standarder och publikationer

Elsäkerhetsmyndigheten offentliggör en förteckning över de standarder vilka, om de följs, medför att säkerheten i elarbetet anses överensstämma med de väsentliga säkerhetskraven enligt denna lag.

Om standarder inte har uppgjorts i fråga om vissa arbetsmetoder eller elanläggningar, får sådana publikationer tillämpas som är jämförbara med standarder och vilkas motsvarighet med de väsentliga säkerhetskraven har bekräftats i enlighet med 1 mom.

85 §
Avvikelse från standarder

Avvikelser från standarderna får göras vid behov, om motsvarande säkerhetsnivå kan uppnås på annat sätt.

En skriftlig redogörelse för avvikelsen ska upprättas innan elarbetet eller driftsarbetet inleds. Redogörelsen ska vara så avfattad att det utgående från den kan konstateras att kraven uppfylls. En avvikelse ska bekräftas skriftligen av ledaren av elarbeten eller driftsledaren.

Närmare bestämmelser om detaljerna i förfarandet för avvikelse från standarder utfärdas genom förordning av statsrådet.

86 §
Elsäkerhetsmyndighetens register och offentliga informationstjänst

Elsäkerhetsmyndigheten för register över verksamhetsutövare, auktoriserade besiktningsmän, auktoriserade organ och kompetensbedömningsorgan för tillsynen över dessa samt för säkerställande av att de som är i behov av elarbetstjänster kan försäkra sig om att verksamheten bedrivs på tillbörligt sätt. Uppgifter som antecknats i registret ska avföras utan dröjsmål när de inte längre behövs med tanke på tillsynen över verksamheten.

I registret antecknas följande uppgifter om verksamhetsutövare:

1) en fysisk persons namn, personbeteckning, firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer, adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och andra kontaktuppgifter,

2) en juridisk persons firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer och adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och andra kontaktuppgifter,

3) namnet på ledaren av elarbeten, dennes personbeteckning och andra kontaktuppgifter,

4) registreringsbeteckning,

5) påföljder som med stöd av 95 § påförts en verksamhetsutövare eller en ledare av elarbeten.

I registret antecknas följande uppgifter om auktoriserade besiktningsmän:

1) en fysisk persons namn, personbeteckning, firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer, adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och andra kontaktuppgifter,

2) auktorisationens omfattning,

3) registreringsbeteckning,

4) uppgift om återkallelse av godkännandet som auktoriserad besiktningsman.

I registret antecknas följande uppgifter om auktoriserade organ och kompetensbedömningsorgan:

1) organets firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer och adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och andra kontaktuppgifter,

2) auktorisationens omfattning,

3) registreringsbeteckning,

4) uppgift om återkallelse av godkännandet som auktoriserat organ eller kompetensbedömningsorgan,

5) namnet på organets underleverantör, dennes personbeteckning, firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer, behörighetsområde, adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och andra kontaktuppgifter.

Oberoende av bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan elsäkerhetsmyndigheten via ett elektroniskt datanät offentliggöra namnet på en verksamhetsutövare som gjort en anmälan enligt 55 §, dennes firma, adress till verksamhetsstället, företags- och organisationsnummer, registreringsbeteckning och namnet på ledaren av elarbeten samt namnet på en auktoriserad besiktningsman, dennes firma, ett auktoriserat organs eller ett kompetensbedömningsorgans firma, adress till verksamhetsstället, företags- och organisationsnummer, registreringsbeteckning och omfattningen av auktorisationen (offentlig informationstjänst). I den offentliga informationstjänsten får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerade verksamhetsutövarens namn eller verksamhetsutövarens rätt att bedriva verksamhet eller namnet på ledaren av elarbeten eller kommunen. Elsäkerhetsmyndigheten ska avföra uppgifterna om en verksamhetsutövare eller ledare av elarbeten ur den offentliga informationstjänsten omedelbart, om verksamhetsutövaren eller ledaren av elarbeten har upphört med sin verksamhet eller om elsäkerhetsmyndigheten har förbjudit verksamhetsutövaren eller ledaren av elarbeten att bedriva verksamhet. Elsäkerhetsmyndigheten ska avföra uppgifterna om en auktoriserad besiktningsman, ett auktoriserat organ eller ett kompetensbedömningsorgan ur den offentliga informationstjänsten omedelbart efter det att godkännandet har återkallats eller verksamheten har upphört.

5 kap

Tillsyn

87 §
Styrning av tillsynen

Styrningen av tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag hör till arbets- och näringsministeriets uppgifter.

88 §
Tillsynsmyndighet

Elsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över att denna lag iakttas. Elsäkerhetsmyndighet är Säkerhets- och kemikalieverket.

89 §
Elsäkerhetsmyndighetens rätt att få information

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att av ekonomiska aktörer, verksamhetsutövare, ledare av elarbeten, innehavare av elanläggningar och driftsledare få uppgifter som nödvändiga för tillsynen. Rätten att få information gäller även sådana för tillsynen nödvändiga upplysningar som är sekretessbelagda på grund av att de gäller enskild affärsverksamhet eller yrkesutövning eller en enskild persons ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller annars är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet när de innehas av en myndighet.

Elsäkerhetsmyndigheten har, oberoende av sekretessbestämmelserna, rätt att också av auktoriserade organ, auktoriserade besiktningsmän och av kompetensbedömningsorgan få uppgifter som är nödvändiga för tillsynen.

90 §
Rätt att få information av myndigheter samt att lämna ut sekretessbelagd information

Elsäkerhetsmyndigheten har, oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att av andra myndigheter få uppgifter som är nödvändiga för tillsynen eller för utredning av orsaker till elolyckor.

Elsäkerhetsmyndigheten får, oberoende av sekretessbestämmelserna, lämna ut sådan information som den fått vid tillsynen och som gäller en enskild persons eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden (10.8.2018/678)

1) till åklagaren för åtalsprövning och till polisen och andra förundersökningsmyndigheter för förebyggande eller utredning av brott,

2) till räddningsmyndigheterna samt till arbetarskydds-, miljöskydds- och konsumentskyddsmyndigheterna, om det är nödvändigt att lämna ut informationen för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter,

3) till behöriga myndigheter i ett annat land och till internationella organ, för fullgörande av förpliktelser som grundar sig på Europeiska unionens rättsakter eller internationella överenskommelser som är bindande för Finland.

91 §
Rätt att företa inspektioner

För tillsynen över att denna lag iakttas har elsäkerhetsmyndigheten rätt att företa inspektioner på de ställen där elektrisk utrustning eller elanläggningar tillverkas, byggs, repareras, underhålls, upplagras eller säljs samt där elektrisk utrustning eller en elanläggning drivs. Vid inspektionerna följs bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen.

I utrymmen som används för boende av permanent natur får inspektioner enligt 1 mom. företas endast om det finns sannolika skäl att misstänka att elektrisk utrustning eller en elanläggning som finns i utrymmena orsakar allvarliga störningar för radiokommunikationen eller för eldistributionsnäten eller kommunikationsnätverken eller elektrisk utrustning eller elanläggningar som kopplats till dem, och det finns skäl att misstänka i 117 § 1 mom. 1–3, 8, 18, 21 eller 22 punkten avsedd överträdelse av elsäkerhetsbestämmelserna, och inspektionen är nödvändig för att skydda människors liv, säkerhet eller näringsutövning.

92 §
Besiktning av elanläggningar som inte överensstämmer med kraven

Om elsäkerhetsmyndigheten har grundad anledning att misstänka att en elanläggning inte uppfyller kraven i 31 eller 40 §, har myndigheten rätt att låta utföra besiktning av elanläggningen eller bestämma att elanläggningens innehavare ska låta besikta elanläggningen.

Om elsäkerhetsmyndigheten låter utföra en besiktning eller någon annan motsvarande undersökning av en elanläggning och elanläggningen visar sig strida mot de i 31 och 40 § föreskrivna kraven, kan elsäkerhetsmyndigheten ålägga innehavaren av elanläggningen att ersätta kostnaderna för besiktningen eller undersökningen. Om det vid besiktningen eller undersökningen upptäcks att avvikelse från kraven har orsakats av åtgärder som vidtagits av den som har byggt elanläggningen, kan elsäkerhetsmyndigheten ålägga byggaren att ersätta kostnaderna för besiktningen eller undersökningen.

93 §
Anlitande av utomstående experter

Elsäkerhetsmyndigheten har rätt att anlita utomstående experter vid undersökning, provning och bedömning av överensstämmelse med kraven. Utomstående experter får assistera elsäkerhetsmyndigheten vid besiktningar som avses i denna lag samt undersöka och testa elektrisk utrustning och elanläggningar.

En utomstående expert ska ha den sakkunskap och kompetens som uppgifterna kräver.

På utomstående experter tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

En utomstående expert har inte den rätt som föreskrivs i 91 § 2 mom. att vidta tillsynsåtgärder i utrymmen som används för boende av permanent natur.

94 §
Elsäkerhetsmyndighetens åtgärder i fråga om elektrisk utrustning och elanläggningar som inte överensstämmer med kraven samt underhållet och driften av dem

Om elektrisk utrustning eller en elanläggning eller dess underhåll eller drift inte överensstämmer med denna lag, kan elsäkerhetsmyndigheten ålägga innehavaren av utrustningen eller anläggningen att avhjälpa bristerna och försummelserna inom utsatt tid eller förbjuda driften. Elsäkerhetsmyndigheten kan vid behov kräva att den elektriska utrustningen eller anläggningen ska kopplas bort från elnätet. Elsäkerhetsmyndigheten får dock inte förbjuda driften av en distributionsnätsinnehavares elanläggning, om förbudet medför oskäliga nackdelar för elanvändarna.

Om det ur teknisk synpunkt är ändamålsenligt att koppla bort en elanläggning från nätet i elaggregatet hos det nätbolag som matar el in i anläggningen, ska nätbolaget vidta bortkopplingsåtgärden på elsäkerhetsmyndighetens begäran.

95 §
Tvångsmedel

Om en verksamhetsutövare inte iakttar denna lag eller de bestämmelser som utfärdats eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den, ska elsäkerhetsmyndigheten uppmana verksamhetsutövaren att inom utsatt tid avhjälpa bristen. Om en ledare av elarbeten eller en driftsledare vid utförandet av sina uppgifter inte iakttar denna lag eller de bestämmelser som utfärdats eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den kan elsäkerhetsmyndigheten ge denne en varning. Om bristerna eller försummelserna är allvarliga eller väsentliga och om de trots en uppmaning eller varning inte har avhjälpts, kan elsäkerhetsmyndigheten för viss tid eller tills vidare helt eller delvis förbjuda verksamhetsutövaren, ledaren av elarbeten eller driftsledaren att utöva verksamhet.

Elsäkerhetsmyndigheten ska omedelbart underrätta verksamhetsutövaren om en varning eller ett verksamhetsförbud som myndigheten har gett ledaren av elarbeten samt anläggningsinnehavaren om en varning eller ett verksamhetsförbud som myndigheten har gett driftsledaren.

Om de fall som avses i 1 mom. inbegriper allvarliga brister, kan elsäkerhetsmyndigheten bestämma att verksamhetsutövarens alla större elanläggningar inom viss tid ska genomgå en certifieringsbesiktning.

96 §
Vite och hot om tvångsutförande

Elsäkerhetsmyndigheten får förena ett förbud eller föreläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller med hot om att den försummade åtgärden utförs på den försumliges bekostnad. Bestämmelser om vite och tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

97 §
En auktoriserad besiktningsmans eller ett auktoriserat organs åtgärder i fråga om verksamhet som inte överensstämmer med kraven

Om en auktoriserad besiktningsman eller ett auktoriserat organ i samband med besiktning upptäcker att driften av elektrisk utrustning eller en elanläggning medför omedelbara risker, ska besiktningsmannen eller organet anmäla detta skriftligen till innehavaren av utrustningen eller anläggningen samt uppmana innehavaren att sluta driva utrustningen eller anläggningen och att koppla bort den från elnätet. Den som har utfört besiktningen ska utan dröjsmål sända en kopia av anmälan till elsäkerhetsmyndigheten, som ska vidta behövliga åtgärder.

Om en auktoriserad besiktningsman eller ett auktoriserat organ vid en certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning upptäcker allvarliga brister, ska besiktningsmannen eller organet bestämma att den elanläggning som varit föremål för besiktningen ska besiktas på nytt. Elanläggningens innehavare ska beställa en ny besiktning inom tre månader från det att det bestämts att en sådan besiktning ska göras. Endast av väl motiverade skäl kan besiktningen beställas hos någon annan än den som utfört den ursprungliga besiktningen.

Auktoriserade besiktningsmän och auktoriserade organ ska årligen meddela elsäkerhetsmyndigheten vem som har byggt de certifieringsbesiktade objekt som blivit föremål för ny besiktning samt lämna ett sammandrag av de elanläggningar för vilka en ny besiktning har bestämts.

Om det vid besiktning upptäcks att elektrisk utrustning eller en elanläggning har fel eller brister som minskar säkerheten vid drift, ska den auktoriserade besiktningsmannen eller det auktoriserade organet underrätta innehavaren av den elektriska utrustningen eller elanläggningen om detta.

98 §
Handräckning av polisen

Polisen är skyldig att ge elsäkerhetsmyndigheten handräckning för tillsynen över efterlevnaden och verkställigheten av denna lag. Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011).

6 kap

Skada och olägenhet

99 §
Ansvar oberoende av vållande

Innehavaren av elektrisk utrustning eller en elanläggning som orsakat en elskada är skyldig att ersätta elskadan oberoende av vållande, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.

100 §
Begränsningar av skadeståndsansvaret

Innehavaren av elektrisk utrustning eller en elanläggning är enligt denna lag inte ansvarig för en elskada, om

1) elskadan har förorsakats annan elektrisk utrustning eller elanläggning vars märkspänning överstiger 400 V, eller

2) elskadan har förorsakats av sådan elektrisk utrustning eller elanläggning som hör till en fastighets inre elförsörjning, eller av elektrisk utrustning eller elanläggning som har anslutits till denna, och vars märkspänning uppgår till högst 400 V.

101 §
Jämkning vid elskada

Om den skadelidande har medverkat till skadan eller om någon annan omständighet som inte har samband med den elektriska utrustningen eller elanläggningen eller med användningen av dem även varit orsak till skadan, kan skadeståndet enligt vad som är skäligt jämkas.

Ersättning för personskada får till följd av den skadelidandes medverkan nedsättas endast om den skadelidande själv eller, i ett fall där någon med försörjningsplikt har förolyckats, den förolyckade har medverkat till skadan på annat sätt än genom lindrigt vållande.

102 §
Tillämpning av skadeståndslagen

Vid bestämmande av skadestånd ska 5 kap., 6 kap. 2 och 3 § samt 7 kap. 3 § i skadeståndslagen iakttas.

103 §
Utrustnings- eller anläggningsägarens ansvar

Den som äger elektrisk utrustning eller en elanläggning och som har överlåtit utrustningen eller anläggningen i någon annans besittning svarar för elskada upp till utrustningens eller anläggningens värde på samma sätt som innehavaren av utrustningen eller anläggningen. Innehavaren av utrustningen eller anläggningen är skyldig att ersätta ägaren för det belopp som denne har erlagt, om inte domstolen finner det vara riktigt att ägaren ska svara för skadan.

104 §
Preskriptionstid för skadestånd

Skadestånd enligt denna lag för elskada ska krävas inom två år från den tidpunkt när den händelse som förorsakade skadan inträffade.

105 §
Skadestånd med stöd av annan lag

Denna lag begränsar inte den skadelidandes rätt till skadestånd för elskada på basis av avtal eller med stöd av skadeståndslagen, produktansvarslagen (694/1990) eller någon annan lag.

106 §
Ogiltiga avtalsvillkor

Ett villkor i ett anslutningsavtal mellan distributionsnätsinnehavaren och en elanvändare, som anslutits till distributionsnätsinnehavarens nät med en märkspänning om högst 400 V, genom vilket den skadelidandes rätt till skadestånd enligt denna lag begränsas, är utan verkan.

Ett villkor i ett avtal som har ingåtts innan skadan visade sig och som inte är ett sådant avtal som avses i 1 mom. är utan verkan, om villkoret begränsar den skadelidandes rätt till skadestånd enligt denna lag för personskada eller för skada på egendom som är avsedd för enskild användning eller konsumtion och som den skadelidande har använt huvudsakligen för detta ändamål.

107 §
Regressrätt gentemot den som förorsakat skadan

En ägare eller innehavare av elektrisk utrustning eller elanläggning som har betalat skadestånd enligt denna lag, är berättigad att kräva det belopp denne har betalat av den som förorsakat skadan enligt de grunder som gäller dennes skadeståndsansvar.

108 §
Störning eller fara som orsakas av en elanläggning

Om en elanläggning förorsakar en annan elanläggning eller dess drift störning eller fara, eller genom förmedling av den andra anläggningen orsakar störning eller fara trots att båda anläggningarna stämmer överens med bestämmelserna och god teknisk sed, ska ägaren till den senare byggda anläggningen, om inte något annat följer av 2 mom., i sin anläggning vidta de åtgärder som behövs för att avlägsna störningen eller faran.

Om en störning eller fara kan avlägsnas med avsevärt mindre kostnader än vad åtgärderna enligt 1 mom. skulle medföra genom att den tidigare byggda anläggningens tekniska konstruktion ändras eller kompletteras, och detta kan göras utan oskäligt men för anläggningens funktion, ska den tidigare byggda anläggningens ägare göra de behövliga ändringarna eller kompletteringarna i sin anläggning.

109 §
Anläggningsägarens ersättningsskyldighet

Ägaren till den senare byggda elanläggningen är skyldig att ersätta kostnaderna för de åtgärder som avses i 108 § 2 mom. När kostnaderna bestäms ska den nytta eller olägenhet beaktas som åtgärden eventuellt medför för ägaren till den tidigare byggda anläggningen på grund av att anläggningens prestationsförmåga eller driftskostnader ändras.

110 §
Tidpunkten för byggande av en elanläggning

Som senare byggd betraktas den av två elanläggningar eller den del av dem vars byggande har inletts senare. Om en anläggning eller en del av den ändras till sitt driftssätt eller sin tekniska konstruktion så att anläggningen eller dess drift förorsakar sådan störning eller fara som avses i 108 § eller så att anläggningen blir väsentligt mera utsatt för störning eller fara, anses dock anläggningen till denna del vara byggd vid tidpunkten för ändringen.

111 §
Tvistlösning vid undanröjande av störning eller fara

Om ägarna till elanläggningarna inte uppnår enighet om de åtgärder som behövs för undanröjande av en i 108–110 § avsedd störning eller fara avgörs frågan av elsäkerhetsmyndigheten, om inget annat har avtalats.

112 §
Fara eller störning som orsakas av elektrisk utrustning

Vad som i 108–111 § föreskrivs om elanläggningar gäller också enskild elektrisk utrustning.

113 §
Flyttning eller ändring av byggd elanläggning

Om det sedan byggnadsarbetena på en elanläggning eller på en del av en sådan har inletts i dess närhet har byggts eller kommer att byggas en landsväg, farled, järnväg, ett flygfält, en gasledning, vattenledning eller någon annan motsvarande ledning eller en byggnad eller någon annan konstruktion på ett sådant sätt att elanläggningen med hänsyn till den allmänna säkerheten eller för skyddande av anläggningen bör flyttas eller ändras, är elanläggningens ägare skyldig att göra de behövliga ändringarna. De kostnader som detta medför ska dock ersättas av den som äger vägen, farleden, flygfältet, ledningen, byggnaden eller konstruktionen.

114 §
Anmälan om och undersökning av olyckor

Polisen, räddnings- och arbetarskyddsmyndigheten och distributionsområdets distributionsnätsinnehavare ska till elsäkerhetsmyndigheten anmäla allvarliga olyckstillbud och olyckor som orsakat allvarliga person-, sak- eller miljöskador och där elektrisk utrustning eller en elanläggning varit inblandad.

En personskada ska betraktas som allvarlig om den har dödlig utgång eller förorsakar allvarlig skada på en persons hälsa. Som allvarlig sak- eller miljöskada ska betraktas sak- eller miljöskada som inte är ringa. Ett olyckstillbud ska betraktas som allvarligt om det har förorsakat uppenbar risk för person-, sak- eller miljöskada.

Elsäkerhetsmyndigheten ska undersöka en i 2 mom. avsedd olycka som förorsakat allvarliga skador, om elsäkerhetsmyndigheten bedömer det behövligt för att utreda orsaken till olyckan eller för att förebygga olyckor. Elsäkerhetsmyndigheten har också rätt att undersöka andra olyckor och allvarliga olyckstillbud som förorsakats av el, om detta behövs för utredning av orsaken till olyckan eller för förebyggande av olyckor.

Bestämmelser om skyldighet att anmäla en olycka eller ett olyckstillbud till Olycksutredningscentralen finns i 16 § i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011).

7 kap

Särskilda bestämmelser

115 §
Anmälda organs intyg över överensstämmelse

Ett anmält organ ska utfärda ett EU-typintyg eller intyg över överensstämmelse till tillverkaren, om elektrisk utrustning eller en elanläggning uppfyller kraven i denna lag.

Anmälda organ ska förvara kopior av intyg som avses i 1 mom. och tillägg till dem samt den tekniska dokumentationen, inklusive dokumentation som utarbetats av tillverkaren, så länge som intyget i fråga är giltigt.

Närmare bestämmelser om EU-typintyg och intyg över överensstämmelse samt om innehållet i intygen utfärdas genom förordning av statsrådet.

116 §
Avslag eller återkallelse av intyg

Om ett anmält organ upptäcker att elektrisk utrustning eller en elanläggning inte uppfyller de väsentliga säkerhetskrav som gäller den, ska det anmälda organet kräva att tillverkaren avhjälper bristen. Organet får då inte utfärda något intyg om överensstämmelse till tillverkaren.

Om ett anmält organ efter det att ett intyg har utfärdats anser att elektrisk utrustning eller en elanläggning inte längre överensstämmer med kraven, ska organet kräva att tillverkaren avhjälper bristen, och vid behov återkalla intyget tillfälligt eller slutgiltigt.

Om bristen inte avhjälps eller om åtgärderna inte får önskat resultat, ska det anmälda organet enligt behov återkalla intyget tillfälligt eller slutgiltigt eller belägga intyget med restriktioner.

117 §
Straffbestämmelser

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1) skyldigheten enligt 7 § 1 mom. att endast släppa sådan elektrisk utrustning ut på marknaden som uppfyller kraven enligt 6 §,

2) skyldigheten enligt 7 § 2 mom. att tillverka eller importera endast sådan elektrisk utrustning som uppfyller kraven enligt 6 §,

3) tillverkarens skyldighet enligt 13 § 1 mom. att säkerställa att den elektriska utrustningen har konstruerats och tillverkats så att den uppfyller de väsentliga kraven på säkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet,

4) tillverkarens skyldighet enligt 13 § 2 mom. att genomföra ett lämpligt förfarande för bedömning av den elektriska utrustningens överensstämmelse med kraven eller upprätta den tekniska dokumentation som krävs för att visa att elektrisk utrustning överensstämmer med kraven,

5) tillverkarens skyldighet enligt 13 § 3 mom. att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse för elektrisk utrustning eller skyldighet att fästa en CE-märkning på elektrisk utrustning,

6) tillverkarens skyldighet enligt 14 § 1 mom. att säkerställa att elektrisk utrustning i serietillverkning överensstämmer med kraven,

7) tillverkarens skyldighet enligt 16 § 1 mom. att se till att elektrisk utrustning som släpps ut på marknaden har försetts med sådana märkningar som krävs och att elektrisk utrustning åtföljs av relevanta bruksanvisningar och tillbörlig säkerhetsinformation,

8) importörens skyldighet enligt 18 § 1 mom. att endast släppa sådan elektrisk utrustning ut på marknaden som överensstämmer med kraven,

9) importörens skyldighet enligt 18 § 2 mom. att säkerställa att tillverkaren har genomfört bedömning av överensstämmelse med kraven, att tillverkaren har utarbetat teknisk dokumentation, att den elektriska utrustningen är försedd med CE-märkning, att den elektriska utrustningen åtföljs av behövlig dokumentation, att den elektriska utrustningen har försetts med behövliga märkningar och kontaktuppgifter samt att den elektriska utrustningen åtföljs av säkerhetsinformation och bruksanvisningar,

10) importörens skyldighet enligt 18 § 3 mom. att informera tillverkaren och elsäkerhetsmyndigheten om en risk som är förenad med den elektriska utrustningen,

11) distributörens skyldighet enligt 21 § 2 mom. att kontrollera att den elektriska utrustningen är försedd med CE-märkning, att den elektriska utrustningen åtföljs av behövlig dokumentation, att den elektriska utrustningen är försedd med behövliga märkningar och kontaktuppgifter samt att den elektriska utrustningen åtföljs av säkerhetsinformation och bruksanvisningar,

12) distributörens skyldighet enligt 21 § 3 mom. att informera tillverkaren eller importören och elsäkerhetsmyndigheten om en risk som är förenad med den elektriska utrustningen,

13) tillverkarens och importörens skyldighet enligt 25 § 1 mom. att vidta korrigerande åtgärder,

14) distributörens skyldighet enligt 25 § 2 mom. att se till att det vidtas korrigerande åtgärder,

15) ekonomiska aktörers skyldighet enligt 25 § 3 mom. att underrätta om risker,

16) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 35 § att säkerställa en elanläggnings säkerhet när driften eller driftsförhållandena ändras,

17) skyldigheten enligt 36 § att säkerställa att sammankopplingen av elanläggningar inte medför fara,

18) anläggningsbyggarens skyldighet enligt 41 § 2 mom. att innan en elanläggning tas i bruk säkerställa att elanläggningen har konstruerats och tillverkats så att den uppfyller de väsentliga kraven på säkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet,

19) anläggningsbyggarens skyldighet enligt 43 § 1 mom. att utföra en ibruktagningsbesiktning av elanläggningen,

20) anläggningsbyggarens eller anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 45 § att se till att elanläggningen genomgår en certifieringsbesiktning,

21) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 47 § 1 mom. att sörja för elanläggningens säkerhet och elektromagnetiska kompatibilitet,

22) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 47 § 2 mom. att se till att de fel och brister som upptäckts i elanläggningen avhjälps,

23) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 48 § 1 mom. att se till att det görs upp ett underhållsprogram för elanläggningen och att programmet följs,

24) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 49 § att se till att elanläggningen genomgår periodiska besiktningar,

25) verksamhetsutövarens skyldighet enligt 55 § 1 mom. att se till att förutsättningarna för elarbete uppfylls,

26) skyldigheten enligt 59 § för ledaren av elarbeten,

27) anläggningsinnehavarens skyldighet enligt 60 § 3 mom. att göra en anmälan om elanläggningen och den utsedda driftsledaren till elsäkerhetsmyndigheten,

28) driftsledarens skyldighet enligt 62 §,

29) skyldigheten att iaktta de väsentliga säkerhetskrav som föreskrivs i 82 § eller med stöd av den,

30) förbud eller föreläggande som meddelats med stöd av 94 eller 95 §,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot bestämmelserna om elsäkerhet dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud eller ett föreläggande som utfärdats med stöd av denna lag och som förstärkts med vite får inte för samma gärning dömas till straff med stöd av 1 mom.

Bestämmelser om CE-märkningsförseelse finns i lagen om CE-märkningsförseelse (187/2010).

118 §
Sökande av ändring i elsäkerhetsmyndighetens beslut

I ett förvaltningsbeslut som elsäkerhetsmyndigheten har fattat i enlighet med denna lag får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett beslut som elsäkerhetsmyndigheten har fattat ska iakttas trots ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

I ett beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutgörande eller hot om avbrytande får ändring dock sökas på det sätt som föreskrivs i viteslagen.

119 §
Sökande av ändring i beslut som fattats av ett anmält organ, ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman

Omprövning av ett beslut som ett anmält organ, ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman har fattat med stöd av denna lag får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen.

I ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett beslut som ett anmält organ, ett kompetensbedömningsorgan, ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman har fattat ska iakttas trots ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

120 §
Delegationen för el- och hissäkerhet

Vid utvecklingen och uppföljningen av bestämmelserna i denna lag och hissäkerhetslagen biträds arbets- och näringsministeriet och elsäkerhetsmyndigheten av en delegation för el- och hissäkerhet som statsrådet tillsätter för tre år.

Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

121 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Genom denna lag upphävs elsäkerhetslagen (410/1996), nedan den lag som upphävs.

122 §
Övergångsbestämmelser

Elektrisk utrustning och elanläggningar som har släppts ut på marknaden före denna lags ikraftträdande och vars överensstämmelse med kraven har säkerställts i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag får fortsätta att tillhandahållas på marknaden vid lagens ikraftträdande. Intygen över sådan utrustnings och sådana elanläggningars överensstämmelse med kraven förblir alltjämt i kraft.

Elanläggningar som har byggts före denna lags ikraftträdande behöver inte ändras så att de stämmer överens med denna lag, om de inte medför fara för någons liv, hälsa eller egendom.

De behörighetsintyg, undantagslov och dispenser som beviljats före denna lags ikraftträdande förblir i kraft i samma omfattning som hittills.

En verksamhetsutövare som med stöd av den lag som upphävs gjort en anmälan om elarbeten till elsäkerhetsmyndigheten eller som har fått fortsätta sin verksamhet med stöd av övergångsbestämmelsen i ellagen (319/1979), får fortsätta sin verksamhet i samma omfattning som hittills.

Den certifieringsbehörighet för elentreprenörer som beviljats med stöd av den lag som upphävs förblir i kraft till den dag som anges i beslutet om beviljande av behörighet, men dock i högst fem år från ikraftträdandet av denna lag.

Med avvikelse från 72 § 3 mom. gäller de intyg över elsäkerhetsexamen som utfärdats före den 31 maj 2010 i tio år.

Ett auktoriserat organ, ett kompetensbedömningsorgan och en auktoriserad besiktningsman som har godkänts före denna lags ikraftträdande får utan särskilt godkännande fortsätta som sådant auktoriserat organ, sådant kompetensbedömningsorgan eller sådan auktoriserad besiktningsman som avses i denna lag på de villkor som anges i auktorisationsbeslutet. En auktoriserad besiktningsman som har godkänts före denna lags ikraftträdande anses uppfylla också kravet på behörighetsintyg enligt 78 § 2 punkten, om dennes behörighet ansetts vara tillräcklig i beslutet om godkännande.

Om intervallen mellan periodiska besiktningar av en elanläggning förkortas till följd av denna lag, kan nästa periodiska besiktning av anläggningen dock göras med iakttagande av tidigare gällande besiktningsintervall.

När ändring söks i ett förvaltningsbeslut som har meddelats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Delegationen för elsäkerhet, som arbets- och näringsministeriet tillsatt den 22 oktober 2014, fortsätter sitt arbete mandatperioden ut. Efter denna lags ikraftträdande avses med delegationen för elsäkerhet den delegation för el- och hissäkerhet som det föreskrivs om i denna lag.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller i beslut som meddelats med stöd av den lag som upphävs hänvisas till den lag som upphävs, ska en hänvisning enligt denna lags tillämpningsområde anses avse motsvarande bestämmelse i denna lag och en hänvisning enligt hissäkerhetslagens tillämpningsområde anses avse motsvarande bestämmelse i hissäkerhetslagen.

RP 116/2016, EkUB 24/2016, RsV 152/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU (32014L0030) EUT nro: L 96, 29.3.2014, s. 79, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU (32014L0035) EUT nro: L 96, 29.3.2014, s. 357

Ikraftträdelsestadganden:

10.8.2018/678:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2018.

RP 49/2018, EkUB 11/2018, RSv 70/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU (32016L0943); EUVL L 157, 15.6.2016, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.