Beaktats t.o.m. FörfS 744/2017.

29.12.2009/1686

Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om tekniska säkerhetskrav för fartyg, fartygs lastlinjer, besiktning av fartyg, skeppsmätning och säker drift av fartyg.

2 §
Definitioner

I denna lag och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den avses med

1) SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981) jämte ändringar,

2) non-SOLAS-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg,

3) MARPOL 73/78-konventionen protokollet av år 1978 (FördrS 51/1983) till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg jämte ändringar,

4) Helsingforskonventionen 1992 års konvention om Östersjöområdets marina miljö (FördrS 2/2000) och dess bilagor jämte ändringar,

4 a) barlastvattenkonventionen den år 2004 ingångna internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment, med senare ändringar, (17.6.2016/474)

4 a punkten har tillfogats genom L 474/2016, som träder i kraft genom förordning.

5) koden för höghastighetsfartyg internationella säkerhetskoden för höghastighetsfartyg i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) sjösäkerhetskommittés resolution MSC.36(63) (1994 HSC-koden) av den 20 maj 1994 samt sjösäkerhetskommitténs resolution MSC.97(73) (2000 HSC-koden) av den 5 december 2000, jämte ändringar,

6) fiskefartygsdirektivet rådets direktiv 97/70/EG om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 99/19/EG och 2002/35/EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG och förordning (EG) nr 219/2009,

7) Torremolinosprotokollet det 1993 upprättade protokoll jämte ändringar som hänför sig till 1977 års internationella konvention om säkerheten på fiskefartyg,

8) koden för specialfartyg säkerhetskoden för specialfartyg i IMO:s generalförsamlings resolution A.534(13) av den 17 november 1983 samt i sjösäkerhetskommitténs resolution MSC.266(84) av den 13 maj 2008, jämte ändringar,

9) klassificeringssällskapsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, med senare ändringar, (28.6.2017/483)

10) lastlinjekonventionen 1966 års internationella lastlinjekonvention (FördrS 52/1968) jämte ändringar,

11) Östersjölastlinjeöverenskommelsen överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Socialistiska Rådsrepublikernas Förbunds regering om lastlinjer på Östersjön (FördrS 26/1988),

12) skeppsmätningskonventionen 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/1982),

13) sjöarbetskonventionen konventionen om arbete till sjöss från 2006 (FördrS 52/2013), (7.11.2014/879)

13 a) fartygsåtervinningsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, (8.9.2017/629)

14) fartyg färdmedel och anordningar som vilar på och är avsedda för färd på vatten,

15) yrkesbåt ett fartyg med en längd på minst 5,5 men under 24 meter som används för att utöva yrke eller idka näring, (7.11.2014/879)

16) specialfartyg ett mekaniskt självgående fartyg som utöver besättningsmedlemmarna medför fler än tolv personer med specialuppdrag ombord och som används för vetenskaplig forskning, sjöpersonalutbildning, kabelläggning, sjöräddning av fartyg och annan egendom eller för något annat motsvarande specialändamål, dock inte fartyg som används som vanliga passagerarfartyg,

17) fritidsbåt varje båt avsedd för sport- och fritidsändamål, oavsett typ eller framdrivningsmaskineri, med en skrovlängd på 2,5–24 meter, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder; med fritidsbåt avses dock inte ett fartyg som hyrs ut bemannat eller obemannat,

18) fiskefartyg fartyg som är utrustade eller används för att fånga fisk eller andra i vatten levande naturresurser, i kommersiellt syfte,

19) passagerarfartyg fartyg som används för handelssjöfart och medför fler än tolv passagerare; med passagerare avses alla personer med undantag av fartygets befälhavare och besättningsmedlemmarna eller andra personer som i någon egenskap är anställda eller sysselsatta ombord på ett fartyg för det fartygets behov eller barn under ett år,

20) ro-ro-passagerarfartyg fartyg som medför fler än tolv passagerare och som har ro-ro-lastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori enligt definitionen i regel II-2/A/2 i bilaga I till non-SOLAS-direktivet,

21) höghastighetsfartyg ett höghastighetsfartyg enligt definitionen i regel 1 kapitel X i bilagan till SOLAS-konventionen,

22) höghastighetspassagerarfartyg höghastighetsfartyg enligt definitionen i regel 1 kapitel X i bilagan till SOLAS-konventionen, vilka medför fler än tolv passagerare; som höghastighetspassagerarfartyg betraktas inte i 38 punkten avsedda passagerarfartyg av klass B, C eller D som används på inrikes resor, om deras deplacement vid konstruktionsvattenlinjen är mindre än 500 kubrikmeter och deras maximihastighet, enligt definitionen i punkt 1.4.30 i koden för höghastighetsfartyg, understiger 20 knop,

23) pråm fartyg med en längd på minst 12 meter som saknar eget framdrivningsmaskineri; minimilängden gäller inte pråmar som används för arbete under vattenytan, (7.11.2014/879)

24) hyresbåt fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar (621/2005) och som hyrs ut för fritidsbruk bemannade eller obemannade och som i annan än reguljär trafik medför högst tolv passagerare; dock inte en segelbåt med ett skrov vars längd enligt tillverkarens uppgift är under 5,5 meter, en båt med motor vars effekt enligt motortillverkarens uppgift är under 15 kilowatt, en vattenskoter och inte heller en roddbåt, (7.11.2014/879)

25) lastfartyg andra än i 15–24 punkten avsedda fartyg med en längd på minst 5,5 meter, (7.11.2014/879)

26) tankfartyg lastfartyg vars lastrum har byggts eller lämpar sig huvudsakligen för transport av flytande last i bulk,

27) fartygs längd 96 procent av hela längden i vattenlinjen på 85 procent av minsta malldjupet, mätt från kölens överkant, eller längden från förstävens förkant till roderhjärtstockens mittpunkt i samma vattenlinje, om detta mått är större; för fartyg konstruerade med styrlastighet ska längden mätas i en vattenlinje som är parallell med konstruktionsvattenlinjen; i fråga om fartyg med en längd under 12 meter är längden dock lika med fartygets största längd,

28) bruttodräktighet den i fartygets mätbrev angivna bruttodräktighet som har fastställts enligt formeln i bilaga I till skeppsmätningskonventionen; bruttodräktigheten för en fast kombination som består av skjutbogserare och pråm är den sammanlagda bruttodräktigheten för dessa,

29) nettodräktighet den i fartygets mätbrev angivna nettodräktighet som har fastställts enligt formeln i bilaga I till skeppsmätningskonventionen; nettodräktigheten för en fast kombination som består av skjutbogserare och pråm är den sammanlagda nettodräktigheten för dessa,

30) internationellt lastmärke ett lastmärke i enlighet med lastlinjekonventionen,

31) östersjölastmärke ett lastmärke i enlighet med Östersjölastlinjeöverenskommelsen,

32) fiskefartygs klasser klasserna I, II och III så att fartyg med en längd som underskrider 15 meter hör till klass I, fartyg med en längd av minst 15 meter men under 24 meter hör till klass II samt fartyg med en längd av minst 24 meter till klass III,

33) reguljär trafik trafik enligt på förhand fastställda tidtabeller eller rutter,

34) internationell fart trafik mellan utländska hamnar eller mellan Finland och utländska hamnar; den internationella farten indelas i fyra fartområden som följer:

a) östersjötrafik är trafik utanför området för inrikes fart på Östersjön inklusive Finska viken och Bottniska viken med latitudparallellen genom Skagen, 57° 44,8" nordlig bredd, som gräns mellan Danmark och Sverige mot Nordsjön,

b) närtrafik är trafik utanför området för östersjötrafik på Nordsjön och därmed förbundna vatten, dock inte längre bort än 12° västlig längd i väster eller 48° nordlig bredd i söder eller 64° nordlig bredd i norr,

c) europatrafik är trafik utanför området för närtrafik, dock inte i västligare än 12° västlig längd, sydligare än 30° nordlig bredd eller östligare än 45° östlig längd,

d) fjärrtrafik är trafik utanför området för närtrafik och utanför området för europatrafik.

35) internationell resa en resa till sjöss från en hamn i Finland till en hamn utanför Finland, eller omvänt,

36) inrikes fart trafik mellan finska hamnar; med inrikes fart jämställs fart via Saima kanal och därtill direkt anslutna ryska vattenområden till Viborg samt fart mellan Vihrevoj och Viborg; inrikes farten delas in i tre fartområden som följer:

a) fartområdeI omfattar åar, älvar, kanaler, hamnar, sjöar samt sådana områden i den inre skärgården som inte direkt är utsatta för sjögång från öppna havet och dessutom korta oskyddade farledsavsnitt i den inre skärgården,

b) fartområde II omfattar den yttre skärgården och sådana skärgårdsområden som är direkt utsatta för sjögång från öppna havet,

c) fartområde III omfattar öppna havsområden vid inrikes fart,

37) inrikes resa en resa på finskt havsområde från en finsk hamn till en annan finsk hamn eller tillbaka till samma finska hamn,

38) klassificering av passagerarfartyg passagerarfartygsklasser för passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet beroende på vilket havsområde de trafikerar:

a) passagerarfartyg i klassA ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas också utanför det område som trafikeras av fartyg i klasserna B, C och D,

b) passagerarfartyg i klassB ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor, också inom det område som trafikeras av fartyg i klasserna C och D, under vilka fartyget aldrig befinner sig mer än 20 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

c) passagerarfartyg i klassC ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor, också inom det område som trafikeras av fartyg i klass D, på havsområden där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en särskild begränsad period av året för trafik uteslutande under en sådan period och där fartyget aldrig befinner sig mer än 15 sjömil från en skyddad plats eller mer än 5 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

d) passagerarfartyg i klassD ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor på havsområden där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 1,5 meter är mindre än 10 procent, under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en särskild begränsad period av året för trafik uteslutande under en sådan period och där fartyget aldrig befinner sig mer än 6 sjömil från en skyddad plats eller mer än 3 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

39) fångstområde I sjöarna samt den inre och yttre skärgården fram till den yttre gränsen av Finlands inre territorialvatten, fångstområde II havsområdena i Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken norr om breddgraden 59 00 N, och fångstområde III de övriga havsområdena i Östersjön, varvid gränsen mot Nordsjön går mellan Danmark och Sverige vid Skagens breddgrad 57 44,8 N,

40) vintertrafik gång i nybruten isränna eller gång med ansatser i fast is,

41) klassificeringssällskapsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, (22.7.2011/910)

42) erkänt klassificeringssällskap ett klassificeringssällskap som erkänts enligt klassificeringssällskapsförordningen och med vilket Trafiksäkerhetsverket har slutit avtal om besiktningsbemyndigande, (7.11.2014/879)

43) redare den som äger eller hyr hela fartyget och som ensam eller tillsammans med andra personer utövar faktisk beslutanderätt i fartygssäkerhetsfrågorna; i denna lag jämställs med redaren en sådan person som enligt avtal eller på något annat sätt faktiskt har hand om frågor med anknytning till fartygets fartygssäkerhet.

L om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar 621/2005 har upphävt genom L 1712/2015. Se L om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar 1712/2015.

3 §
Fartyg på vilka lagen tillämpas

Denna lag tillämpas på finska fartyg på finskt vattenområde och utanför finskt vattenområde samt på utländska fartyg på finskt vattenområde enligt vad som bestäms nedan.

Denna lag tillämpas på finska fiskefartyg som har en längd av minst 10 meter. Inom fartområde I för inrikes fart tillämpas lagen dock endast på fiskefartyg som har en längd av minst 12 meter. Lagen tillämpas dessutom på utländska fiskefartyg i klass III som används för fångst på Finlands territorialvatten eller som lossar fångsten i en finsk hamn.

Denna lag tillämpas inte på fritidsbåtar.

Denna lag tillämpas inte på följande fartyg, om de besiktas inom ett annat adekvat besiktningssystem:

1) försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg som inte regelbundet används i allmän trafik för transport av passagerare eller gods, eller på

2) fartyg som används för sådan frivillig sjöräddning som inte är kommersiell verksamhet.

4 §
Hänvisningar till annan lagstiftning

I lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995) föreskrivs om tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen och andra bestämmelser om fartygssäkerhet.

I lagen om säker lastning och lossning av vissa bulkfartyg (1206/2004) bestäms om harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning.

I lagen om tryckbärande anordningar (869/1999) bestäms om tryggande av säkerhet och om tillsynsmyndighetens uppgifter i fråga om tryckbärande anordningar i fartyg.

Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser om fartygs elmateriel också i elsäkerhetslagen (410/1996).

Bestämmelser om förhindrande av miljöförorening finns i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009). (22.7.2011/910)

I sjötrafiklagen (463/1996) finns bestämmelser om krav på fartyg som används för handelssjöfart och krav på fritidsbåtar, till den del kraven inte regleras i någon annan lag.

I lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar finns bestämmelser om skydd av människors säkerhet och hälsa samt egendom och miljön mot fritidsbåtars, vattenskotrars och deras utrustnings skadliga egenskaper samt om avgasutsläpp och bullerutsläpp från motorerna på fritidsbåtar och vattenskotrar.

I lagen om marin utrustning (1503/2011) finns bestämmelser om sådan marin utrustning i fråga om vilken det finns internationella överenskommelser om hur överensstämmelsen med kraven ska säkerställas. (29.12.2011/1505)

Bestämmelser om inspektioner och utlåtanden för sjöarbetscertifikat i enlighet med sjöarbetskonventionen finns i lagen om fartygspersonalens arbets- och boendemiljö samt mathållningen ombord på fartyg (395/2012). (7.11.2014/879)

ElsäkerhetsL 410/1996 har upphävts genom ElsäkerhetsL 1135/2016, som gäller fr.o.m. 1.1.2017.

5 §
Allmänna säkerhetskrav för fartyg

Ett fartyg som används i sjöfart ska vara så konstruerat, byggt, utrustat och lastat eller barlastat och försett med sådana nödvändiga förnödenheter samt även i övrigt sådant att det med hänsyn såväl till farvattnens beskaffenhet som till den fart i vilken fartyget används kan anses att liv, egendom och miljö är tryggade.

2 kap

Säkerhetskrav för fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen

6 §
Allmänna tekniska säkerhetskrav

Ett fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska uppfylla de krav på konstruktioner och utrustning samt arrangemang för dessa som i konventionen uppställs för fartyget. Vid fartygets drift ska iakttas de funktionella krav som uppställs i SOLAS-konventionen i syfte att säkerställa fartygssäkerheten.

Ett fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska uppfylla de förpliktande bestämmelser enligt koderna i anslutning till SOLAS-konventionen som gäller fartygs konstruktioner, utrustning och arrangemang för dessa.

Utöver vad som anges i SOLAS-konventionen ska ett fartyg som omfattas av konventionen uppfylla kraven enligt de regler som ett erkänt klassificeringssällskap utarbetat om fartygets skrov, maskineri samt elektriska och automatiska anläggningar eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Trafiksäkerhetsverket.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på fartygssäkerheten kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om de tekniska och funktionella kraven enligt SOLAS-konventionen, i första hand med tillämpning av IMO:s anvisningar och rekommendationer, samt godkänna säkerhetskonstruktioner, säkerhetssystem och säkerhetsutrustning enligt SOLAS-konventionen.

7 §
Eftergifter

För ett fartyg som i vanliga fall inte används i internationell fart men som undantagsvis måste göra en internationell resa kan Trafiksäkerhetsverket medge eftergifter från bestämmelserna i SOLAS-konventionen, om fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och beskaffenhet samt farvattnet.

Under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen kan Trafiksäkerhetsverket dessutom för ett sådant fartyg vars konstruktion inrymmer nya slags komponenter medge eftergifter i fråga om utrustningskraven avseende säker navigering, om tillämpningen av kraven allvarligt skulle försvåra forskningsarbetet för att utveckla komponenter av detta slag och möjligheterna att installera dem för bruk på fartyg i internationell fart.

8 §
Likvärdigheter

Trafiksäkerhetsverket kan tillåta att vissa tillbehör, utrustning eller apparater som avviker från kraven i SOLAS-konventionen installeras i ett fartyg, att ämnen som avviker från kraven i konventionen används på fartyget eller att arrangemang som avviker från kraven i konventionen tillämpas i fartyget, om Trafiksäkerhetsverket utifrån utförda tester eller på något annat sätt har konstaterat att tillbehören, utrustningen, apparaten, materialet och det särskilda arrangemanget är minst lika effektiva som de som föreskrivs i SOLAS-konventionen.

Under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen kan Trafiksäkerhetsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material eller ett särskilt arrangemang i anslutning till ett fartyg i ett enskilt fall kan ersättas på något annat sätt än vad som anges i SOLAS-konventionen.

9 §
Eftergifter som gäller tekniska säkerhetskrav

I de fall som anges i SOLAS-konventionen kan Trafiksäkerhetsverket, under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen, medge eftergifter för enskilda fartyg eller fartygsklasser i fråga om de krav som ställs på fartygets eller fartygsklassens konstruktioner, utrustning eller arrangemangen för dessa.

10 §
Alternativt arrangemang för säkerhetsarrangemangen för ett fartyg

Trafiksäkerhetsverket kan för ett enskilt fartyg godkänna att säkerhetsarrangemangen för ett fartyg genomförs på ett annat sätt än vad som anges i SOLAS-konventionen, om man på detta sätt uppnår minst samma säkerhetsnivå som när reglerna enligt SOLAS-konventionen iakttas.

11 §
Avvikelser, eftergifter och likvärdigheter som gäller säkerhetskrav för navigering

Trafiksäkerhetsverket meddelar i enlighet med kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen föreskrifter om i vilken omfattning reglerna 15–28 i kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet under 150 och på sådana fartyg med en bruttodräktighet under 500 som uteslutande navigerar i skyddade kustvatten eller i inre farvatten i Finland. Trafiksäkerhetsverket meddelar även föreskrifter om till vilka delar reglerna i kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen ska tillämpas på fartyg i inrikes fart.

Trafiksäkerhetsverket kan meddela föreskrifter i enlighet med kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen om allmänna avvikelser från kraven på navigationsutrustning för fartyg som saknar mekanisk framdrivning.

Trafiksäkerhetsverket kan vid behov medge partiella eller villkorliga eftergifter från säkerhetskraven för navigering eller likvärdigheter enligt kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen när ett fartyg används på en resa där den största distansen från fartyget till land, resans längd och beskaffenhet, frånvaron av allmänna sjöfartsrisker och andra omständigheter som påverkar säkerheten är sådana att det vore oändamålsenligt eller onödigt att tillämpa SOLAS-konventionen fullt ut. Trafiksäkerhetsverket ska då ta hänsyn till hur eftergifterna och likvärdigheterna eventuellt inverkar på övriga fartygs säkerhet.

12 §
Trafiktillstånd för höghastighetsfartyg

Redaren eller dennes ombud ska för höghastighetsfartyg ansöka om trafiktillstånd enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i SOLAS-konventionen.

Trafiksäkerhetsverket ska bevilja och vid behov återkalla trafiktillstånd för höghastighetsfartyg enligt säkerhetskoden för höghastighetsfartyg, på de grunder som anges i koden.

13 §
Information till IMO

Trafiksäkerhetsverket ska informera IMO om eftergifter beviljade enligt 7 § 2 mom., alternativa arrangemang godkända enligt 10 § samt om partiella eller villkorliga eftergifter eller likvärdigheter beviljade enligt 11 § 3 mom.

Trafiksäkerhetsverket ska informera IMO om i 8 § 1 mom. avsedda beslut om likvärdighet samt lämna en rapport om utförda undersökningar.

3 kap

Säkerhetskrav för passagerarfartyg som används på inrikes resor och omfattas av tillämpningsområdet för non-SOLAS-direktivet

14 §
Klassificering av passagerarfartyg

Passagerarfartyg som omfattas av tillämpningsområdet för non-SOLAS-direktivet delas in i klasserna A, B, C och D i enlighet med non-SOLAS-direktivet beroende på vilket havsområde de trafikerar.

Trafiksäkerhetsverket bestämmer närmare gränserna för de havsområden som avses i 1 mom.

Vid tillämpning av bestämmelserna och föreskrifterna om radiokommunikation definieras havsområdena i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV till SOLAS-konventionen.

15 §
Allmänna tekniska säkerhetskrav

Ett passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i non-SOLAS-direktivet uppställs för det.

Utöver vad som anges i non-SOLAS-direktivet ska ett fartyg som omfattas av direktivet uppfylla kraven enligt de regler som ett erkänt klassificeringssällskap utarbetat om fartygets skrov, maskineri samt elektriska och automatiska anläggningar eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Trafiksäkerhetsverket.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om fartygs tekniska säkerhet.

16 §
Ytterligare säkerhetskrav

För säkerställande av en tillräcklig nivå med tanke på fartygssäkerheten kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om omständigheter kring den tekniska säkerheten för passagerarfartyg som omfattas av tillämpningsområdet för non-SOLAS-direktivet, om det på grund av klimat- och väderleksförhållanden eller andra särskilda lokala förhållanden är nödvändigt att förbättra säkerhetskraven enligt direktivet.

17 §
Likvärdigheter

Trafiksäkerhetsverket kan meddela föreskrifter enligt vilka det är tillåtet att tillämpa regler som motsvarar reglerna i bilaga I till non-SOLAS-direktivet, om de motsvarande reglerna är minst lika effektiva som reglerna i bilaga I.

18 §
Eftergifter

Trafiksäkerhetsverket kan meddela närmare tekniska föreskrifter enligt vilka passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet medges eftergifter från vissa särskilda krav enligt direktivet när de används för inrikes resor.

Trafiksäkerhetsverket ska förena eftergiften med driftkrav enligt non-SOLAS-direktivet genom vilka det säkerställs att säkerhetsnivån för fartyget inte blir lägre.

19 §
Trafiktillstånd för höghastighetspassagerarfartyg

Redaren eller dennes ombud ska för höghastighetspassagerarfartyg ansöka om trafiktillstånd enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i non-SOLAS-direktivet.

Trafiksäkerhetsverket ska bevilja och vid behov återkalla trafiktillstånd för höghastighetspassagerarfartyg enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i non-SOLAS-direktivet, på de grunder som anges i koden.

20 §
Information till kommissionen

Trafiksäkerhetsverket ska omedelbart informera Europeiska gemenskapernas kommission om de åtgärder som avses i 16-18 §.

4 kap

Säkerhetskrav för fiskefartyg, specialfartyg, fartyg i inlandssjöfart och andra fartyg samt ett särskilt krav i fråga om den förliga porten på ro-ro-fartyg (16.12.2011/1322)

21 §
Fiskefartyg som omfattas av tillämpningsområdet för fiskefartygsdirektivet

Ett fiskefartyg som omfattas av tillämpningsområdet för fiskefartygsdirektivet ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i fiskefartygsdirektivet och i övriga direktiv uppställs för fartyget i fråga. Fartyget ska också uppfylla kraven enligt Torremolinosprotokollet så som anges i fiskefartygsdirektivet. (22.7.2011/910)

Utöver vad som anges i fiskefartygsdirektivet ska vid konstruktion, byggande och underhåll av skrov, huvud- och hjälpmaskineri samt elektriska och automatiska anläggningar på ett fiskefartyg iakttas de föreskrifter som fastställts för klassificering av en erkänd organisation eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Trafiksäkerhetsverket.

För genomförande av fiskefartygsdirektivet och övriga direktiv meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om fiskefartygs tekniska säkerhet. (22.7.2011/910)

Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket i enskilda fall medge undantag från kraven enligt fiskefartygsdirektivet, om undantaget inte försämrar fartygssäkerheten.

Under de förutsättningar som anges i fiskefartygsdirektivet kan Trafiksäkerhetsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material och särskilda arrangemang i enskilda fall kan betraktas som likvärdiga enligt vad som annars förutsätts i fiskefartygsdirektivet.

22 §
Specialfartyg

Ett specialfartyg som omfattas av koden för specialfartyg ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i koden uppställts för fartyget i fråga.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på fartygssäkerheten kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om de tekniska kraven för specialfartyg i enlighet med IMO:s anvisningar och rekommendationer.

Trafiksäkerhetsverket kan i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i koden för specialfartyg, om det är fråga om en enstaka resa i skyddade kustvatten och fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

För ett fartyg som i vanliga fall inte används som specialfartyg men som undantagsvis gör en resa som specialfartyg kan Trafiksäkerhetsverket medge eftergifter från bestämmelserna i koden för specialfartyg, om fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

Under de förutsättningar som anges i koden för specialfartyg kan Trafiksäkerhetsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material och särskilda arrangemang i enskilda fall kan betraktas som likvärdiga enligt vad som annars förutsätts i koden för specialfartyg.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om hur koden för specialfartyg ska tillämpas på specialfartyg med en bruttodräktighet under 500.

22 a § (16.12.2011/1322)
Fartyg i inlandssjöfart

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart, nedan direktivet om fartcertifikat för fartyg, är i kraft i Finland. På fartyg i inlandssjöfart i Finland tillämpas dock inte de tekniska föreskrifterna i direktivet om fartcertifikat för fartyg eller i andra av Europeiska unionens direktiv om inlandssjöfart, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lagstiftningen.

23 §
Övriga fartyg

För andra än i 21 och 22 § avsedda fartyg meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare tekniska föreskrifter för uppfyllande av de allmänna säkerhetskraven enligt 5 § och för säkerställande av en tillräcklig nivå med hänsyn till fartygssäkerheten. Föreskrifterna kan gälla fartygets

1) konstruktion och utrustning,

2) stabilitet,

3) huvud- och hjälpmaskineri, anordningar och system,

4) navigationsutrustning,

5) navigationsljus samt kommunikations- och signalutrustning,

6) radioutrustning,

7) brandsäkerhet,

8) livräddningsanordningar,

9) elinstallationer och elektriska anläggningar,

10) andra motsvarande tekniska omständigheter.

Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket i enskilda fall medge avvikelser från de föreskrifter som avses i 1 mom., om fartygssäkerheten inte försämras väsentligt.

24 §
Specialkrav i fråga om den förliga porten på ro-ro-fartyg

Den förliga ramp som leder till bildäcket på finska ro-ro-fartyg och utländska ro-ro-passagerarfartyg som går i reguljär trafik från eller till en hamn i Finland ska till konstruktion och arrangemang vara sådan att den inte skadas om den förliga bordläggningsporten går sönder eller lossnar.

Trafiksäkerhetsverket kan meddela närmare tekniska föreskrifter om konstruktion och arrangemang i fråga om den förliga rampen.

5 kap

Fartygs lastlinjer

25 §
Syftet med fartygs lastlinje och fribord

Syftet med fartygets lastlinje och fribord är att ange hur djupt fartyget maximalt får lastas.

26 §
Fartyg på vilka bestämmelserna i kapitlet inte ska tillämpas

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på de fartyg som nämns i 3 § 3 mom., på fiskefartyg i inrikes fart eller på obemannade pråmar, med undantag för pråmar som är fast kopplade till ett skjutande fartyg.

27 §
Fartyg i internationell fart

Ett fartyg i internationell fart ska uppfylla kraven enligt bestämmelserna i lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

Fartyget ska ha ett internationellt lastmärke och ett internationellt lastlinjecertifikat eller ett östersjölastmärke och ett östersjölastlinjecertifikat eller ett internationellt dispenscertifikat så som bestäms i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

Trafiksäkerhetsverket kan meddela närmare tekniska föreskrifter för genomförande av lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

28 §
Fartyg i inrikes fart

Ett passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet ska uppfylla de lastlinjekrav som uppställs i non-SOLAS-direktivet.

Andra än i 1 mom. avsedda fartyg i inrikes fart med en längd av minst 24 meter ska ha ett lastmärke för inrikes fart och ett nationellt lastlinjecertifikat som anger hur djupt fartyget får lastas. Om fartyget har ett internationellt lastmärke och lastlinjecertfikat eller ett östersjölastmärke och ett östersjölastlinjecertifikat, behövs det inte något särskilt lastmärke för inrikes fart eller något nationellt lastlinjecertifikat.

Andra än i 1 mom. avsedda fartyg i inrikes fart med en längd över 15 meter men under 24 meter ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt. För fartyg som avses i detta moment kan Trafiksäkerhetsverket vid behov bestämma ett lastmärke för inrikes fart och utfärda ett nationellt lastlinjecertifikat, om det med hänsyn till av fartygets användningsändamål och fartområdet behövs för att säkerställa säker drift av fartyget.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om lastlinjerna för passagerarfartyg i inrikes fart som omfattas av non-SOLAS-direktivet. Trafiksäkerhetsverket meddelar också närmare tekniska föreskrifter om krav i fråga om konstruktion för övriga fartyg i inrikes fart samt om fribord och uträknandet av det. Dessutom meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare tekniska föreskrifter om mått, placering och utmärkning av lastmärket för inrikes fart och de linjer som används utöver lastmärket.

29 §
Eftergifter

För ett finskt fartyg med nya typer av lösningar kan Trafiksäkerhetsverket medge eftergifter från de bestämmelser i lastlinjekonventionen som om de tillämpas, i betydande grad kan hindra forskning för att vidareutveckla dessa nya typer av lösningar och hindra ibruktagandet av dem på fartyg som används på internationella resor. Ett fartyg av detta slag ska dock uppfylla de säkerhetskrav som med hänsyn till den totala säkerheten är tillräckliga för den drift som fartyget är avsett för.

För ett finskt fartyg som i vanliga fall inte används i internationell fart men som undantagsvis gör en internationell resa kan Trafiksäkerhetsverket medge eftergifter från bestämmelserna enligt lastlinjekonventionen, om fartyget uppfyller säkerhetskrav tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

Trafiksäkerhetsverket ska informera IMO om eftergifter enligt 1 och 2 mom.

30 §
Likvärdigheter

Trafiksäkerhetsverket kan tillåta att vissa tillbehör, en viss utrustning eller en viss apparat installeras i ett finskt fartyg eller att ett visst material används eller ett särskilt arrangemang tillämpas på fartyget som är annorlunda än vad som krävs i lastlinjekonventionen, om Trafiksäkerhetsverket utifrån utförda tester eller på något annat sätt har konstaterat att tillbehören, utrustningen, apparaten, materialet och det särskilda arrangemanget är minst lika ändamålsenliga som de som föreskrivs i lastlinjekonventionen.

Trafiksäkerhetsverket ska informera IMO om i 1 mom. avsedda beslut som gäller fartyg i internationell fart samt lämna en rapport om utförda undersökningar.

31 §
Avvikelser från lastlinjebestämmelserna i inrikes fart

Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket i enskilda fall medge avvikelser från lastlinjebestämmelserna för inrikes fart när det gäller andra fartyg än passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet, om fartygssäkerheten inte försämras väsentligt.

32 §
Ansökan om bestämmande av lastmärke

Ett finskt fartygs redare eller dennes ombud ska lämna in en skriftlig ansökan om bestämmande av lastmärkets placering till Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap som befullmäktigats av Trafiksäkerhetsverket.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till ansökan, ansökningstidpunkten och ordnandet av bestämmande av lastmärke.

33 § (7.11.2014/879)
Bestämmande av lastmärke samt lastlinjecertifikat

Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap bestämmer placeringen av ett lastmärke och utfärdar ett lastlinjecertifikat. I fråga om inrikes fart bestäms placeringen av ett lastmärke och utfärdas lastlinjecertifikat för ett eller flera fartområden för inrikes fart.

Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan på basis av den placering av ett lastmärke som verket eller sällskapet bestämt utfärda ett interimistiskt lastlinjecertifikat för ett fartyg för högst fem månader.

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i lastlinjecertifikatet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt lastlinjecertifikat hos Trafiksäkerhetsverket eller hos ett erkänt klassificeringssällskap.

34 §
Ändring av fartyg efter bestämmandet av lastmärke

Om ett fartyg efter bestämmandet av lastmärke har ändrats så att fartygets fribord kan påverkas, får fartyget inte användas förrän redaren eller dennes ombud har anmält ändringen till Trafiksäkerhetsverket eller ett av Trafiksäkerhetsverket bemyndigat erkänt klassificeringssällskap och ett nytt fribord har bestämts för fartyget.

6 kap

Besiktning av fartyg

35 §
Besiktningens syfte

Syftet med besiktningen av ett fartyg är att få visshet om att fartyget till sin konstruktion, sitt maskineri och sin utrustning uppfyller kraven i enlighet med bestämmelserna och föreskrifterna om fartygets säkerhet. Syftet med besiktningen är också att säkerställa att fartyget överensstämmer med bestämmelserna och föreskrifterna om förhindrande av förorening av miljön förorsakad av fartyg.

Vid besiktningen kontrolleras dessutom att fartyget innehar ett i sjöarbetskonventionen avsett certifikat för arbete till sjöss.

2 mom. träder i kraft 1.3.2013 enligt F 150/2013.

I samband med besiktning eller på grundval av den ska det dessutom

1) bestämmas fartygets fartområde,

2) säkerställas att fartyget har lämplig bemanning och fartygspersonalen lämplig behörighet,

3) beträffande ett passagerarfartyg fastställas det största tillåtna antalet passagerare, vilket inte får överstiga det antal som redaren eller fartygets befälhavare anhåller om,

4) kontrolleras att fartyget har giltiga certifikat och säkerhetscertifikat samt övriga behövliga bevis, handlingar och författningar,

5) avgöras om fartyget får användas i vintertrafik,

6) kontrolleras att fartyget har behöriga däcks- och lastmärken, samt

7) kontrolleras att fartyget även i övrigt i varje avseende är i sjövärdigt skick.

36 § (22.7.2011/910)
Besiktningsförrättare

Trafiksäkerhetsverket utför besiktning av finska fartyg. Trafiksäkerhetsverket kan bemyndiga ett erkänt klassificeringssällskap att utföra en besiktning partiellt eller helt. Ett klassificeringssällskap som bemyndigats av Trafiksäkerhetsverket ska ha ett ombud som har hemort i Finland och som för klassificeringssällskapets talan inför domstol och andra myndigheter.

Trafiksäkerhetsverket ska samarbeta med det erkända klassificeringssällskap som det bemyndigat i utformningen av klassificeringssällskapets regler och förfaranden och samråda med klassificeringssällskapet för att uppnå en enhetlig tolkning av de internationella konventionerna.

Trafiksäkerhetsverket kan ge en besiktningsman som det utsett och som inte är anställd hos Trafiksäkerhetsverket i uppdrag att partiellt eller helt utföra en besiktning av ett fartyg i inrikes fart.

Vid besiktning av yrkesbåtar kan Trafiksäkerhetsverket anlita ett sådant anmält organ som avses i 11 § i lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar.

37 §
Besiktning som utförts av myndigheter i andra stater

Trafiksäkerhetsverket kan begära att en myndighet i en stat som är fördragsslutande part i SOLAS-konventionen, MARPOL 73/78-konventionen, lastlinjekonventionen eller barlastvattenkonventionen utför någon annan än en första besiktning. En sådan besiktning är likvärdig med en i detta kapitel avsedd besiktning. (17.6.2016/474)

1 mom. har ändrats genom L 474/2016, som träder i kraft genom förordning. Den tidigare formen lyder:

Trafiksäkerhetsverket kan begära att en myndighet i en stat som är fördragsslutande part i SOLAS-konventionen, MARPOL 73/78-konventionen eller lastlinjekonventionen ska utföra en annan besiktning än första besiktning. En besiktning av detta slag är likvärdig med en besiktning som utförts enligt detta kapitel.

Ett fartyg som för flagg tillhörande en avtalspart till de konventioner som nämns i 1 mom. kan besiktas i Finland, om en behörig myndighet i fartygets flaggstat anhåller om detta hos Trafiksäkerhetsverket.

38 §
Utsedda besiktningsmän

En utsedd besiktningsman ska ha sådan behörighet att han eller hon kan utföra besiktningar på behörigt sätt. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för utsedda besiktningsmän utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utnämningsbrev för utsedda besiktningsmän utses för viss tid, högst fem år. Utnämningsbrevet ska kunna förnyas på ansökan om sökanden kan visa att han eller hon har bibehållit sin behörighet.

Trafiksäkerhetsverket ska återkalla utnämningsbrevet för en utsedd besiktningsman, om

1) den utsedda besiktningsmannen inte längre i fråga om kunskaper och färdigheter uppfyller villkoren för erhållande av utnämningsbrev, eller

2) den utsedda besiktningsmannen allvarligt eller upprepade gånger bryter mot denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Den utsedda besiktningsmannen ska höras innan utnämningsbrevet återkallas.

I de fall som avses i 3 mom. kan Trafiksäkerhetsverket ålägga den utsedda besiktningsmannen att genast återlämna sitt utnämningsbrev till Trafiksäkerhetsverket.

Utnämningsbrevet återkallas helt eller för viss tid. Tiden räknas från det att personen i fråga har delgetts beslutet eller senast från det att utnämningsbrevet upphör att gälla.

7 mom. har upphävts genom L 7.11.2014/879. (7.11.2014/879)

39 § (22.7.2011/910)
Avtal om besiktningsbemyndigande

Trafiksäkerhetsverket ska ingå ett skriftligt avtal med de erkända klassificeringssällskap som verket bemyndigar att utföra besiktningar. Avtal om besiktningsbemyndigande ska innehålla bestämmelser om åtminstone de omständigheter som anges i artikel 5.2 i klassificeringssällskapsdirektivet. Finsk lag ska tillämpas på avtalet.

40 §
Vägran att utfärda ett besiktningsbemyndigande

Om Trafiksäkerhetsverket bemyndigar ett erkänt klassificeringssällskap i enlighet med 39 §, kan det inte vägra att bemyndiga ett annat erkänt klassificeringssällskap som har hemvist inom Europeiska unionens område att utföra besiktningar, om det inte finns grundad anledning till att begränsa klassificeringssällskapens antal.

41 § (22.7.2011/910)
Återkallande av ett besiktningsbemyndigande

Trafiksäkerhetsverket ska återkalla ett besiktningsbemyndigande, om erkännandet av klassificeringssällskapet har återkallats i enlighet med artikel 7 i klassificeringssällskapsförordningen.

Trafiksäkerhetsverket kan dra in eller återkalla ett besiktningsbemyndigande, om klassificeringssällskapet trots Trafiksäkerhetsverkets anmärkning eller varning i väsentlig grad eller upprepade gånger försummar sin skyldighet att utföra besiktning i enlighet med det avtal som avses i 39 §.

42 § (22.7.2011/910)
Tillsyn över erkända klassificeringssällskap

Trafiksäkerhetsverket ska övervaka att ett erkänt klassificeringssällskap sköter sina uppgifter enligt det avtal som avses i 39 § och uppfyller kriterierna i bilagan till klassificeringssällskapsförordningen. Trafiksäkerhetsverket ska utföra en inspektion vartannat år och rapportera om inspektionerna till Europeiska kommissionen.

Trafiksäkerhetsverket ska lämna Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska unionen de anmälningar som avses i klassificeringssällskapsdirektivet.

43 §
Ansökan om och ordnande av besiktning

Redaren eller dennes ombud ska skriftligen hos Trafiksäkerhetsverket ansöka om första besiktning av ett nytt fartyg och av ändringsarbeten på ett befintligt fartyg samt om godkännande av ritningar och planer i anslutning till dessa.

Ansökan om andra än i 1 mom. avsedda besiktningar ska göras skriftligen hos Trafiksäkerhetsverket eller hos en utsedd besiktningsman.

Redaren eller dennes ombud kan hos ett erkänt klassificeringssällskap som bemyndigats av Trafiksäkerhetsverket ansöka om besiktningar som Trafiksäkerhetsverket bemyndigat klassificeringssällskapet i fråga att utföra.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till de ansökningar som avses i 1 och 2 mom., om ansökningstidpunkten och om ordnandet av besiktningar.

44 §
Förrättande av besiktning

Redaren ska se till att fartyget besiktas och avtala med Trafiksäkerhetsverket eller med ett erkänt klassificeringssällskap som bemyndigats av Trafiksäkerhetsverket eller med en utsedd besiktningsman om tid och plats för besiktningen.

Fartygets befälhavare ska se till att det på fartyget, innan besiktningen inleds, har vidtagits sådana förberedande åtgärder som krävs för att besiktningen ska kunna utföras systematiskt och utan dröjsmål samt ställa tillräckligt med personal till besiktningsförrättarens förfogande.

Besiktningen ska förrättas så att den medför minsta tänkbara olägenhet och dröjsmål för fartyget.

45 §
Besiktningsslag

Sjösäkerhetsbesiktningar som utförs på fartyg är första besiktning, förnyad besiktning, periodisk besiktning, mellanliggande besiktning och årlig besiktning.

Första besiktningen omfattar ingående inspektion av fartygets konstruktion, maskineri och utrustning, utvändig inspektion av fartygets botten och den första periodiska inspektionen av tryckbärande anordningar.

Förnyad besiktning omfattar inspektion av fartygets konstruktion och utrustning samt utvändig inspektion av fartygets botten.

Vid periodisk besiktning kontrolleras att brandsäkerhetsarrangemangen samt släckningsanordningar, livräddningsutrustning och livräddningsarrangemang, radioutrustning, navigeringsutrustning, lotslejdare, lotshissar jämte arrangemang samt andra anordningar som förutsätts i SOLAS-konventionen är i skick och lämpliga med beaktande av fartområdena för fartyget.

Vid mellanliggande besiktning säkerställs att fartygets konstruktion, pannor, tryckbärande anordningar, maskinerier jämte utrustning, manöveranordningar och därtill hörande styrsystem och elektriska anordningar är i gott skick. I den mellanliggande besiktningen ingår dessutom utvändig inspektion av fartygets botten.

Vid årlig besiktning kontrolleras genom visuell granskning att fartygets konstruktion, maskineri och utrustning har underhållits så att vid föregående besiktning konstaterad sjövärdighet har bevarats och att sådan utrustning eller sådana anordningar ombord på fartyget som krävs i ett beslut av Trafiksäkerhetsverket inte utan tillstånd har avlägsnats eller bytts ut.

46 §
Sjösäkerhetsbesiktning av fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen

Ett fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen ska genomgå första besiktning så som bestäms i SOLAS-konventionen innan det sätts i trafik som finskt fartyg.

För genomförande av SOLAS-konventionen meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare tekniska föreskrifter om utförandet av i 1 mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt SOLAS-konventionen i enlighet med IMO:s anvisningar.

47 §
Sjösäkerhetsbesiktning av fartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet

Ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och ett höghastighetspassagerarfartyg i inrikes fart vilka omfattas av non-SOLAS-direktivet ska genomgå första besiktning innan det sätts i trafik som finskt fartyg så som bestäms i non-SOLAS-direktivet.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om utförandet av i mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt non-SOLAS-direktivet.

48 §
Sjösäkerhetsbesiktning av andra fartyg i inrikes fart än sådana som omfattas av non-SOLAS-direktivet

Ett passagerarfartyg som används i inrikes fart och inte omfattas av non-SOLAS-direktivet ska genomgå första besiktning innan det sätts i trafik som finskt fartyg.

Utöver första besiktning ska ett fartyg som avses i 1 mom. också genomgå förnyad besiktning och årlig besiktning.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om när första besiktning, förnyad besiktning och årlig besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

49 §
Sjösäkerhetsbesiktning av lastfartyg och pråmar som används i inrikes fart samt lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen

Ett lastfartyg och en pråm som används i inrikes fart samt ett lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av SOLAS-konventionen ska genomgå första besiktning innan fartyget eller pråmen sätts i trafik som finskt fartyg.

Utöver första besiktning ska ett fartyg som avses i 1 mom. också genomgå förnyad besiktning och årlig besiktning. På ett lastfartyg som används i inrikes fart och har en bruttodräktighet av minst 500 och på ett sådant lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av SOLAS-konventionen ska det utföras mellanliggande besiktning av fartyget och periodisk besiktning av fartygets radioutrustning.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om när första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, periodisk besiktning och mellanliggande besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

50 §
Besiktning av fiskefartyg

Ett fartyg som omfattas av fiskefartygsdirektivet ska genomgå första besiktning så som bestäms i fiskefartygsdirektivet innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg.

För genomförande av fiskefartygsdirektivet meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om utförandet av i 1 mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt fiskefartygsdirektivet.

Ett fiskefartyg som inte omfattas av fiskefartygsdirektivet ska genomgå första besiktning innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg. Utgående från fiskefartygens klasser och fångstområdena meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om besiktningarna av dessa fartyg.

51 §
Besiktning av specialfartyg, yrkesbåtar och hyresbåtar

Ett specialfartyg, en yrkesbåt och en hyresbåt ska genomgå första besiktning innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg.

Specialfartyg, yrkesbåtar och hyresbåtar ska utöver första besiktning också genomgå förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om när första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

52 §
Skrovbesiktning av fartyg som används i vintertrafik

När ett fartyg första gången tas i bruk i vintertrafik ska dess skrov besiktas för vintertrafik. Bottnen på ett fartyg som används i vintertrafik ska årligen besiktas utvändigt innan fartyget på nytt används i vintertrafik.

Ett fartyg som isklassificerats av ett erkänt klassificeringssällskap som bemyndigats av Trafiksäkerhetsverket behöver inte genomgå besiktning enligt 1 mom. Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket dessutom undanta ett oklassificerat fartyg från besiktning enligt 1 mom., förutsatt att fartygssäkerheten inte äventyras.

53 §
Besiktningar för att förhindra förorening av miljön

Innan ett fartyg sätts i trafik som ett finskt fartyg ska det besiktas för att förhindra förorening av miljön i syfte att säkerställa att fartyget uppfyller kraven enligt miljöskyddslagen för sjöfarten. På besiktningar för att förhindra förorening av miljön tillämpas MARPOL 73/78-konventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska unionens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland. (17.6.2016/474)

1 mom. har ändrats genom L 474/2016, som träder i kraft genom förordning. Den tidigare formen lyder:

Ett fartyg ska besiktas innan det sätts i trafik som finskt fartyg, för att det ska säkerställas att fartyget uppfyller kraven enligt lagen om förhindrande av miljöförorening från fartyg. I fråga om besiktningar för att förhindra förorening av miljön tillämpas MARPOL 73/78-konventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska gemenskapens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

För genomförande av MARPOL 73/78-konventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska gemenskapens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om utförandet av de besiktningar som avses i 1 mom.

54 §
Lastlinjebesiktningar

Ett fartyg som omfattas av lastlinjekonventionen ska besiktas så som bestäms i lastlinjekonventionen eller i Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

För genomförande av lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare tekniska föreskrifter om utförandet av de besiktningar som avses i 1 mom.

Ett fartyg i inrikes fart med en längd av minst 24 meter ska genomgå lastlinjebesiktning innan det sätts i trafik. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om utförandet av besiktningen.

55 §
Extra besiktning

Trafiksäkerhetsverket kan trots att redaren eller dennes ombud inte ansökt om det besluta om extra besiktning av ett finskt fartyg efter betydande reparations- eller ändringsarbeten på fartyget efter en sjöolycka, när ett fel har upptäckts på fartyget eller när någon annan särskild orsak kräver det.

Om fartygets navigationsutrustning eller framdrivningsmaskineri styrs med hjälp av ett integrerat system, är redaren vid en extra besiktning skyldig att visa upp användarhandboken över systemets funktioner och, för utredning av funktioner som inte har beskrivits i den, ett protokoll över en sådan testning av systemet som tillverkaren av utrustningen har låtit utföra eller själv har utfört. Om redaren inte lägger fram något testprotokoll, kan Trafiksäkerhetsverket efter att ha hört redaren begära att ett obundet forskningsinstitut testar systemet på redarens bekostnad.

56 §
Ändring av ett fartyg efter besiktning

Efter besiktningen av ett fartyg får det inte utan samtycke av Trafiksäkerhetsverket göras några ändringar i fartygets konstruktion, maskineri, utrustning eller något annat som besiktningen omfattat.

57 § (7.11.2014/879)
Besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat

På basis av besiktningarna beviljar Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat eller gör anteckningar i dem om utförd periodisk besiktning, mellanliggande besiktning eller årlig besiktning. Om väsentliga brister konstateras ges handlingarna efter det att bristerna har avhjälpts.

För genomförande av SOLAS-konventionen, lastlinjekonventionen, MARPOL 73/78-konventionen, non-SOLAS-direktivet, fiskefartygsdirektivet och fartygsåtervinningsförordningen samt övriga internationella förpliktelser meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om de besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat som utfärdas på basis av besiktningarna samt om hur länge de är giltiga och hur deras giltighet kan förlängas. (8.9.2017/629)

Trafiksäkerhetsverket beviljar sjöarbetscertifikat enligt sjöarbetskonventionen och till certifikatet fogas ett meddelande om att villkoren för arbete till sjöss iakttas. Villkor för beviljandet är att Trafiksäkerhetsverket i fråga om de omständigheter som omfattas av dess behörighet konstaterat att det inte finns hinder för beviljande och att arbetarskyddsmyndigheten utifrån sin inspektion i sitt utlåtande till Trafiksäkerhetsverket konstaterat att det inte finns hinder för beviljande i fråga om de omständigheter som omfattas av arbetarskyddmyndighetens behörighet. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om förfaranden i samband med beviljande av sjöarbetscertifikat.

Trafiksäkerhetsverket ska återkalla ett sjöarbetscertifikat när verket i fråga om de omständigheter som omfattas av dess behörighet eller arbetarskyddsmyndigheten på basis av inspektion i sitt utlåtande till Trafiksäkerhetsverket konstaterat att fartyget bevisligen inte uppfyller kraven enligt sjöarbetskonventionen och inga behövliga åtgärder för att rätta till saken har vidtagits.

58 § (7.11.2014/879)
Interimistiska certifikat eller säkerhetscertifikat

Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan på basis av en besiktning bevilja ett interimistiskt certifikat eller säkerhetscertifikat för ett fartyg för högst fem månader.

Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan bevilja ett interimistiskt sjöarbetscertifikat för ett fartyg för högst sex månader. En förutsättning är att Trafiksäkerhetsverket och arbetarskyddsmyndigheten i fråga om de omständigheter som omfattas av deras behörighet har konstaterat att det inte finns några hinder för beviljande. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om förfaranden i samband med beviljande av ett interimistiskt sjöarbetscertifikat.

59 § (7.11.2014/879)
Förnyande av certifikat och säkerhetscertifikat och när deras giltighet upphör

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i certifikatet, säkerhetscertifikatet eller sjöarbetscertifikatet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt certifikat eller säkerhetscertifikat hos Trafiksäkerhetsverket eller hos ett erkänt klassificeringssällskap och ett nytt sjöarbetscertifikat hos Trafiksäkerhetsverket.

Ett certifikat eller säkerhetscertifikat upphör att gälla om det inte innehåller någon anteckning om föreskriven årlig besiktning, mellanliggande besiktning eller periodisk besiktning eller om fartyget har ändrats utan Trafiksäkerhetsverkets eller ett erkänt klassificeringssällskaps samtycke eller om fartyget börjar föra en annan stats flagg.

Ett sjöarbetscertifikat upphör att gälla om

1) fartyget inte har inspekterats i enlighet med bestämmelserna i sjöarbetskonventionen,

2) ett sjöarbetscertifikat inte har undertecknats efter en godkänd mellanliggande inspektion,

3) fartyget börjar föra en annan stats flagg,

4) redaren inte mera ansvarar för driften,

5) väsentliga ändringar har gjorts i fartygets konstruktion eller utrustning.

60 §
Brister som konstaterats på ett fartyg

Om det på ett fartyg vid en besiktning konstateras ett fel eller en brist, ska besiktningsförrättaren underrätta fartygets befälhavare eller redare om detta och sätta ut en tidsfrist för avhjälpande av felet eller bristen och göra en behörig anteckning om detta i besiktningshandlingarna. Anmälan om att felet eller bristen har avhjälpts ska inom utsatt tid göras till Trafiksäkerhetsverket.

61 § (7.11.2014/879)
Omhändertagande av ett fartygs certifikat eller säkerhetscertifikat

Trafiksäkerhetsverket kan omhänderta certifikat eller säkerhetscertifikat som verket eller ett erkänt klassificeringssällskap har beviljat för ett finskt fartyg, om fartyget inte till sin konstruktion, sitt maskineri, sin utrustning eller sin funktion är i ett sådant skick som förutsatts vid besiktningen. Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap beviljar ett interimistiskt certifikat eller säkerhetscertifikat i stället för det omhändertagna certifikatet eller säkerhetscertifikatet. De fel eller brister som upptäckts på fartyget ska avhjälpas inom det interimistiska certifikatets eller säkerhetscertifikatets giltighetstid. Trafiksäkerhetsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap ska utan dröjsmål bevilja ett nytt certifikat eller säkerhetscertifikat för fartyget så snart de konstaterade felen eller bristerna i fartyget har avhjälpts på behörigt sätt. Det nya certifikatet eller säkerhetscertifikatet beviljas för samma tid som det omhändertagna certifikatet eller säkerhetscertifikatet skulle ha varit i kraft.

62 §
Medgivande till avvikelser

Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket i enskilda fall för viss tid medge avvikelser från de krav som föreskrivs i eller med stöd av detta kapitel. Avvikelserna får inte strida mot internationella överenskommelser som är förpliktande för Finland.

Avvikelser får medges under förutsättning att säkerhetsnivån för fartyget inte blir avsevärt lägre.

Om ett fartyg går i trafik enbart mellan utländska hamnar kan Trafiksäkerhetsverket med hänsyn till trafikens art dock bestämma att trafiken ska jämställas med därmed jämförbar inrikestrafik eller internationell trafik.

7 kap

Skeppsmätning

63 §
Syftet med och närmare föreskrifter om skeppsmätning

Genom skeppsmätning fastställs ett fartygs bruttodräktighet och nettodräktighet i enlighet med skeppsmätningskonventionen.

För säkerställande av att skeppsmätningskonventionen tillämpas på ett enhetligt sätt kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare föreskrifter om kraven enligt skeppsmätningskonventionen i enlighet med IMO:s anvisningar och rekommendationer.

På det sätt som anges i IMO:s generalförsamlings resolution A.494 av den 19 november 1981 och på begäran av redaren kan Trafiksäkerhetsverket tillåta att också en dräktighet fastställd i konventionen om ett enhetligt skeppsmätningssystem (FördrS 18/1955) används parallellt som fartygets bruttodräktighet.

64 §
Utförare av skeppsmätning

Skeppsmätning av finska fartyg utförs av Trafiksäkerhetsverket eller av skeppsmätare som utsetts av Trafiksäkerhetsverket och som inte är anställda hos Trafiksäkerhetsverket.

65 §
Utsedda skeppsmätare

En utsedd skeppsmätare ska ha sådan behörighet att han eller hon kan utföra skeppsmätningar på behörigt sätt. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för utsedda skeppsmätare utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utnämningsbrev för utsedda skeppsmätare utses för viss tid, högst fem år. Utnämningsbrevet ska kunna förnyas på ansökan om sökanden kan visa att han eller hon har bibehållit sin behörighet.

Trafiksäkerhetsverket ska återkalla utnämningsbrevet för en utsedd skeppsmätare, om

1) den utsedda skeppsmätaren inte längre i fråga om kunskaper och färdigheter uppfyller villkoren för erhållande av utnämningsbrev,

2) den utsedda skeppsmätaren allvarligt eller upprepade gånger bryter mot denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Den utsedda skeppsmätaren ska höras innan utnämningsbrevet återkallas.

I de fall som avses i 3 mom. kan Trafiksäkerhetsverket ålägga den utsedda skeppsmätaren att genast återlämna sitt utnämningsbrev till Trafiksäkerhetsverket.

Utnämningsbrevet återkallas helt eller för viss tid. Tiden räknas från det att personen i fråga har delgetts beslutet eller senast från det att utnämningsbrevet upphör att gälla.

7 mom. har upphävts genom L 7.11.2014/879. (7.11.2014/879)

66 §
Ansökan om och ordnande av skeppsmätning

Redaren eller dennes ombud ska skriftligen ansöka om skeppsmätning hos Trafiksäkerhetsverket eller en utsedd skeppsmätare.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till ansökan, ansökningstidpunkten och ordnandet av skeppsmätning.

67 §
Skeppsmätning och mätbrev

Ett fartyg med en längd av minst 12 meter ska mätas innan det sätts i trafik som ett finskt fartyg. På begäran av redaren eller fartygets befälhavare kan också ett fartyg med en längd som underskrider 12 meter mätas.

När fartygsbygget nått ett sådant stadium att fartygets övre däck är på plats kan skeppsmätaren ombes upprätta en tillfällig mätblankett för underdäcksutrymmet.

På basis av skeppsmätningen utfärdar Trafiksäkerhetsverket för fartyget ett mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen.

68 §
Skeppsmätning av fartyg utförd av en myndighet i en annan stat

Trafiksäkerhetsverket kan begära att en behörig myndighet i en avtalspart i skeppsmätningskonventionen ska mäta ett finskt fartyg utomlands. En sådan skeppsmätning erkänns som likvärdig med skeppsmätning som avses i detta kapitel.

Ett fartyg som för flagg tillhörande en avtalspart till skeppsmätningskonventionen kan mätas i Finland, om en behörig myndighet i fartygets flaggstat anhåller om detta hos Trafiksäkerhetsverket.

69 §
Fartygs övergång till finsk flagg

När ett utländskt fartyg övergår till finsk flagg ska fartygets dräktighet kontrolleras och för fartyget utfärdas ett internationellt mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen.

70 §
Finskt fartygs övergång till en annan stats flagg

När ett fartyg som är infört i det finska fartygsregistret övergår till en sådan annan stats flagg som tillträtt skeppsmätningskonventionen, ska fartygets mätbrev fortsätta att gälla högst tre månader eller tills en behörig myndighet i den flaggstaten ersätter mätbrevet med ett annat internationellt mätbrev beroende på vilken tidpunkt som infaller tidigare. Mätbrevet ska återlämnas till Trafiksäkerhetsverket.

71 §
Mätbrev för Suez kanal och Panama kanal

På begäran av redaren eller fartygets befälhavare kan Trafiksäkerhetsverket för ett finskt fartyg utfärda ett mätbrev på engelska för Suez kanal eller för Panama kanal. Ett sådant mätbrev kan också utfärdas för ett utländskt fartyg i en finsk hamn, om redaren eller fartygets befälhavare anhåller om det hos Trafiksäkerhetsverket.

Skeppsmätningen och fastställandet av dräktigheten ska genomföras i enlighet med de regler för skeppsmätning som vid respektive tidpunkt gäller för Suez kanal och Panama kanal.

72 §
Märkning av lastrum

Redaren eller fartygets befälhavare ska förse lastrum som medtagits vid fastställandet av fartygets nettodräktighet med en permanent märkning i enlighet med skeppsmätningskonventionen.

73 §
Ändringar som påverkar uppgifterna i mätbrevet

Om ett fartyg, efter det att det har försetts med ett mätbrev, har undergått ändringar som påverkar dräktigheten, ska redaren eller fartygets befälhavare underrätta Trafiksäkerhetsverket om detta utan dröjsmål. Fartygets dräktighet ska fastställas på nytt och för fartyget ska utfärdas ett nytt mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen och med iakttagande av den tidsbegränsning som anges i skeppsmätningskonventionen.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när rum som inte är märkta som lastrum används som sådana.

Om ändringar som avses i 1 mom. konstateras på ett utländskt fartyg som har ett mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen, ska Trafiksäkerhetsverket underrätta skeppsmätningsmyndigheterna i fartygets flaggstat om detta.

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i mätbrevet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt mätbrev hos Trafiksäkerhetsverket.

74 §
När ett mätbrev förkommer eller skadas

Om ett fartygs mätbrev förkommer, ska redaren eller fartygets befälhavare underrätta Trafiksäkerhetsverket om detta. Om det finns grundad anledning att anta att mätbrevet har förkommit, utfärdar Trafiksäkerhetsverket ett nytt mätbrev där orsaken till utfärdandet anges.

Om ett fartygs mätbrev har skadats eller blivit så slitet att det har blivit svårt att använda det, utfärdar Trafiksäkerhetsverket på ansökan ett nytt mätbrev förutsatt att det gamla mätbrevet återlämnas till Trafiksäkerhetsverket. I det nya mätbrevet anges orsaken till utfärdandet.

8 kap

Drift av fartyg

75 §
Lastning och transport

Ett fartyg ska lastas så att dess stabilitet och bärighet är tillräcklig och så att dess konstruktioner inte utsätts för alltför stor belastning. Ett fartyg får inte lastas över lastmärket och lasten får inte placeras så att den hindrar fritt och säkert tillträde till objekt och anordningar som behövs för driften av fartyget eller så att fartyget får begynnelselutning.

När ett fartyg lastas ska det tas noggrann hänsyn till fartygets lämplighet för den tänkta transporten och till lastens egenskaper. Behövliga försiktighetsåtgärder ska vidtas med tanke på händelser som kan äventyra liv och hälsa och säkerheten för fartyget, lasten och miljön.

Ett fartyg som har en lastsäkringsmanual ska lastas i enligt med den godkända lastsäkringsmanualen eller på något annat sätt eller med någon annan metod som godkänts av Trafiksäkerhetsverket.

Fartyget ska lastas så att lasten inte hindrar sikten från kommandobryggan.

Ett passagerarfartyg får inte användas för att utföra bogsering, om inte det är fråga om att hjälpa ett nödställt fartyg som påträffats under färden.

För genomförande av SOLAS-konventionen, Europeiska gemenskapens rättsakter eller andra internationella förpliktelser som är bindande för Finland kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om lastning av och transport med fartyg.

76 §
Transport av spannmål i bulk på fartyg

När spannmål transporteras i bulk ombord på ett fartyg i internationell fart ska bestämmelserna i SOLAS-konventionen och de regelverk som utfärdats med stöd av den iakttas.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om transport och lastning av spannmål på finska fartyg i inrikes fart och på utländska fartyg som lastar eller lossar spannmål i en finsk hamn. När spannmål transporteras i inrikes fart kan de bestämmelser som nämns i 1 mom. iakttas i stället för Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter.

77 §
Märkningar på fartyg

Fartyg som är införda i det finska fartygsregister ska märkas med fartygets namn, hemort och utmärkning av djupgåendet. Dessutom ska fartyget förses med andra märkningar som förutsätts enligt SOLAS-konventionen, Europeiska gemenskapens rättsakter eller övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om hur de märkningar som avses i 1 mom. ska göras, om deras placering, utmärkningssättet och märkningarnas storlek.

78 §
Säkerhetsanvisningar

Säkerhetsanvisningarna för passagerare på passagerarfartyg ska vara avfattade på fartygets arbetsspråk och på de språk som de största passagerargrupperna använder eller uttryckas med internationella bildtecken.

9 kap

Helikopterverksamhet på fartyg

79 §
Helikoptertransporter

Om inte något annat följer av luftfartslagen (1242/2005) eller av Europeiska gemenskapens lagstiftning som tillämpas på helikoptertransporter, kan helikoptertransporter till och från ett fartyg utföras, om det på fartygets däck finns att tillgå ett vinschningsområde, ett begränsat landningsområde eller ett fullständigt landningsområde.

I samband med internationell fart ska ett ro-ro-passagerarfartyg i klass A som omfattas av non-SOLAS-direktivet och som används på inrikesresor och ett tankfartyg ha ett fullständigt eller ett begränsat landningsområde så som förutsätts i SOLAS-konventionen. Ett ro-ro-passagerarfartyg i klass B, C och D vilket omfattas av non-SOLAS-direktivet ska ha ett vinschningsområde eller ett landningsområde så som förutsätts i non-SOLAS-direktivet.

I nödsituationer beslutar fartygets befälhavare och helikopterbefälhavaren tillsammans om sättet och platsen för helikoptertransporten, om fartyget inte har sådana märkningar som behövs vid helikopterverksamhet eller om skyddsutrustningen är bristfällig.

För att trygga en tillräcklig nivå när det gäller säkerheten kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare föreskrifter som överensstämmer med IMO:s rekommendationer samt Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) standarder och rekommendationer och som gäller de tekniska kraven för helikoptertransporter samt märkningarna och radiokommunikationen samt om de säkerhetsåtgärder som ska genomföras i samband med transporterna.

80 §
Medgivande till avvikelser

Av särskilda skäl kan Trafiksäkerhetsverket i enskilda fall medge avvikelse från de föreskrifter om helikopterverksamhet som meddelats med stöd av 79 § 4 mom., om avvikelsen inte väsentligt försämrar säkerheten för fartyget, helikoptern, personerna ombord på fartyget eller helikoptern, eller för miljön.

10 kap

Särskilda bestämmelser

81 §
Tillsyn

Trafiksäkerhetsverket utöver tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Polisen, tullverket, arbetarskyddsförvaltningen och Trafikverket ska ge Trafiksäkerhetsverket handräckning för fullgörande av de uppgifter som anges i denna lag. Bestämmelser om handräckning av gränsbevakningsväsendet finns i gränsbevakningslagen (578/2005).

81 a § (7.11.2014/879)
Tjänsteansvar

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på anställda hos erkända klassificeringssällskap samt på utsedda besiktningsmän och utsedda skeppsmätare när de utför offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

82 §
Föreskrifter om gränserna för fartområden för inrikes fart

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om gränserna för de fartområden för inrikes fart som anges i 2 § 36 punkten.

83 § (7.11.2014/879)
Serviceföretag för fartygs säkerhetsanordningar

För säkerställande av att säkerhetsanordningarna på fartyg fungerar auktoriserar Trafiksäkerhetsverket sådana serviceföretag för vilka det enligt SOLAS-konventionen krävs auktorisering av administrationen. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag och om kraven på deras verksamhet, i enlighet med kraven i SOLAS-konventionen.

84 §
Ersättning för kostnaderna till Trafiksäkerhetsverket

I fråga om de avgifter som enligt denna lag ska tas ut för Trafiksäkerhetsverkets prestationer föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Närmare bestämmelser om avgifterna utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

85 §
Ersättning för kostnaderna till utsedda besiktningsmän och skeppsmätare

Den som beställer en fartygsbesiktning eller skeppsmätning ska betala en utsedd besiktningsman och skeppsmätare arvode för åtgärder som grundar sig på denna lag eller de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller för handlingar som utfärdas på basis av åtgärderna.

Arvodets storlek bestäms med hänsyn till fartygstypen, fartygets storlek, dräktighet och användningsändamål, trafikens eller åtgärdens art, platsen och tiden för genomförande av åtgärden samt olika samtidiga åtgärder. När det gäller kontroll av avhjälpande av brister ska hälften av arvodet för åtgärden tas ut hos redaren. Om en åtgärd av orsaker som inte beror på utföraren inte kan genomföras på en och samma gång eller inte alls på grund av att redaren inte har iakttagit det som utföraren har bestämt angående åtgärden, ska redaren betala hälften av det arvode som tas ut för åtgärden.

Närmare bestämmelser om arvodets storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utsedda besiktningsmän och skeppsmätare har rätt att av beställaren få ersättning för sina resekostnader samt dagtraktamente enligt statens resereglementet. Om fartyget inte ligger vid kaj, ska den utsedda besiktningsmannen eller skeppsmätaren transporteras till fartyget eller har han eller hon rätt att få ersättning för sina kostnader med anledning av ordnandet av transport.

86 §
Indrivning av arvoden till utsedda besiktningsmän och skeppsmätare samt av deras kostnader

Arvoden till utsedda besiktningsmän och skeppsmätare samt av deras konstnader får drivas in hos den betalningsskyldige utan dom eller beslut, med iakttagande av lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

11 kap

Straff

87 §
Äventyrande av trafiksäkerheten

Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 och 2 § i strafflagen (39/1889).

88 §
Fylleri i sjötrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet

Bestämmelser om straff för fylleri i sjötrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet finns i 23 kap. 5, 8 och 10 § i strafflagen.

89 §
Underlåtenhet att se till att fartyget är sjövärdigt

Bestämmelser om straff för underlåtenhet att se till att ett fartyg är sjövärdigt finns i 20 kap. 1 § i sjölagen (674/1994).

90 §
Försummelse av förpliktelserna beträffande skeppshandlingar

Bestämmelser om straff för försummelse av förpliktelserna beträffande skeppshandlingar finns i 20 kap. 3 § i sjölagen.

91 §
Fartygssäkerhetsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) försummar att iaktta de allmänna säkerhetskraven enligt 5 §,

2) försummar att iaktta de allmänna tekniska säkerhetskraven enligt 6 § 1–3 mom. eller föreskrifterna enligt 4 mom.,

3) försummar att iaktta de allmänna tekniska säkerhetskraven enligt 15 § 1 och 2 mom. eller föreskrifterna enligt 3 mom.,

4) försummar att iaktta de tekniska säkerhetskraven enligt 21 § 1 och 2 mom. eller föreskrifterna enligt 3 mom.,

5) försummar att iaktta de tekniska säkerhetskraven enligt 22 § 1 mom. eller föreskrifterna enligt 2 mom.,

6) försummar att iaktta de tekniska föreskrifterna för andra fartyg enligt 23 §,

7) försummar att iaktta det krav i fråga om den förliga porten på ro-ro-fartyg som anges i 24 § 1 mom. eller de föreskrifter som avses i 2 mom.,

8) försummar att iaktta de bestämmelser i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen som avses i 27 §,

9) försummar att iaktta de lastlinjekrav enligt non-SOLAS-direktivet som avses i 28 § 1 mom. eller de lastmärkes- och fribordskrav för andra fartyg som avses i 2 mom. eller de föreskrifter som avses i 3 mom.,

10) använder ett fartyg utan tillstånd som avses i 12 eller 19 §,

11 punkten har upphävts genom L 7.11.2014/879. (7.11.2014/879)

12) bryter mot förbudet i 34 §,

13) försummar den skyldighet att återlämna ett utnämningsbrev som gäller enligt 38 § 5 mom. och 65 § 5 mom.,

14) försummar ombesörjningsplikten enligt 44 § 1 eller 2 mom.,

15) försummar besiktningsskyldigheten enligt 46 § 1 mom., 47 § 1 mom., 48 § 1 eller 2 mom., 49 § 1 eller 2 mom., 50 § 1 eller 3 mom., 51 § 1 mom., 52 § 1 mom., 53 § 1 mom. eller 54 § 1 eller 3 mom.,

16) bryter mot förbudet i 56 §,

17 punkten har upphävts genom L 7.11.2014/879. (7.11.2014/879)

18) försummar den skyldighet att ansöka om certifikat eller säkerhetscertifikat eller sjöarbetscertifikat som gäller enligt 59 § 1 mom., (7.11.2014/879)

19) försummar den skyldighet att underrätta om avhjälpande av fel eller brister som gäller enligt 60 § 1 mom.,

20) försummar skeppsmätningsskyldigheten enligt 67 § 1 mom.,

21) försummar den skyldighet att låta kontrollera utländska fartygs dräktighet som gäller enligt 69 §,

22) försummar återlämningsskyldigheten enligt 70 §,

23) försummar den skyldighet att förse lastrum med märkning som gäller enligt 72 §,

24) försummar den underättelseskyldighet som gäller enligt 73 § 1 eller 2 mom. eller den skyldighet att ansöka om mätbrev som gäller enligt 4 mom.,

25) försummar den underrättelseskyldighet som gäller enligt 74 § 1 mom. eller den skyldighet att återlämna som gäller enligt 2 mom.,

26) bryter mot bestämmelserna om lastning och transport eller bogseringsförbudet i 75 §,

27) bryter mot bestämmelserna om bulktransport av spannmål i 76 §,

28) försummar den skyldighet att förse fartyg med märkningar som gäller enligt 77 §,

29) försummar den skyldighet i fråga om säkerhetsanvisningar som gäller enligt 78 §, eller

30) bryter mot de bestämmelser om helikopterverksamhet på fartyg som finns i 79 §, till den del det handlar om fartygets konstruktion, fartygets utrustning eller försummelse av säkerhetsåtgärder på fartyget,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fartygssäkerhetsförseelse dömas till böter.

För fartygssäkerhetsförseelse döms även den fartygsägare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar den besiktningsskyldighet som gäller enligt artikel 8.3–8.7 i fartygsåtervinningsförordningen. (8.9.2017/629)

2 mom. har tillfogats genom L 629/2017, som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

92 §
Åtgärdseftergift

Om en fartygssäkerhetsförseelse är ringa eller de administrativa påföljder som gärningen medför för gärningsmannen kan anses vara tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig gärningen är, behöver åtal för förseelsen inte väckas eller straff inte dömas ut.

Om en förseelse uppenbart är sådan som anges i 1 mom., kan Trafiksäkerhetsverket utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

12 kap

Ändringssökande och verkställighet

93 § (7.11.2014/879)
Ändringssökande

I ärenden som gäller återkallande av trafiktillstånd, utnämningsbrev och sjöarbetscertifikat samt indragande eller återkallande av besiktningsbemyndigande får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Omprövning av andra beslut av Trafiksäkerhetsverket, erkända klassificeringssällskap, utsedda besiktningsmän eller utsedda skeppsmätare får begäras hos Trafiksäkerhetsverket på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Beslut av förvaltningsdomstolen i ärenden som avses i 1 mom. får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Andra beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ändring i en avgift som Trafiksäkerhetsverket påfört enligt denna lag får sökas på det sätt som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten.

94 §
Verkställighet

Framställande av rättelseyrkande eller anförande av besvär utgör inte hinder för verkställande av beslut som meddelats med stöd av denna lag, om inte den myndighet som behandlar rättelseyrkandet eller besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

95 §
Behörig domstol

I andra än i 93 § avsedda mål som ska handläggas enligt denna lag bestäms den behöriga domstolen enligt 21 kap. i sjölagen.

13 kap

Ikraftträdande

96 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagens 35 § 2 mom. och 57 § 3 mom. träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms särkilt genom förordning av statsrådet.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 17 april 1924 angående handelsfartyg (103/1924) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

97 §
Övergångsbestämmelse

Hyresbåtar som genomgått första besiktning före den 1 januari 2006 får vara hyresbåtar på de villkor som anges i denna lag, trots att de inte uppfyller de krav som avses i lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar.

RP 250/2009, KoUB 26/2009, RSv 228/2009

Ikraftträdelsestadganden:

22.7.2011/910:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.

RP 3/2011, KoUB 1/2011, RSv 2/2011, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG (32009L0015); EUT nr L 131, 28.5.2009, s. 47

16.12.2011/1322:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 103/2011, KoUB 11/2011, RSv 61/2011, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG (32009L0100); EUT nr 259, 2.10.2009, s. 8, Rådets direktiv 87/540/EEG (31987L0540); EGT nr L 322, 12.11.1987, s. 20, Rådets direktiv 91/672/EEG (31991L0672); EGT nr L 373, 31.12.1991, s. 29, Rådets direktiv 96/50/EG (31996L0050); EGT nr L 235, 17. 9.1996, s. 31, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG (32006L0087); EUT L 389, 30.12.2006, s. 261

29.12.2011/1505:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 83/2011, KoUB 10/2011, RSv 60/2011

7.11.2014/879:

Denna lag träder i kraft den 21 november 2014.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 99/2014, KoUB 11/2014, RSv 114/2014

17.6.2016/474:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 122/2015, KoUB 6/2016, RSv 41/2016

28.6.2017/483:

Denna lag träder i kraft den 3 juli 2017.

RP 23/2017, KoUB 7/2017, RSv 50/2017, Kommissionens direktiv 2014/111/EU (32014L0111); EUT L 366, 20.12.2014, s. 83

8.9.2017/629:

Denna lag träder i kraft den 15 september 2017. Lagens 91 § 2 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

RP 69/2017, MiUB 10/2017, RSv 66/2017, Euroopaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 (32013R1257); EUT L 330, 10.12.2013, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.