Beaktats t.o.m. FörfS 871/2019.

12.6.2008/403

Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av arbetarskyddslagen av den 23 augusti 2002 (738/2002):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på användning och besiktning av maskiner, redskap och andra tekniska anordningar samt kombinationer av dessa (arbetsutrustning) i sådant arbete som avses i arbetarskyddslagen (738/2002).

I kapitel 4 föreskrivs dessutom om säkerhetskraven för skyddskonstruktioner, ställningar, stegar och linor som används i arbete på nivåer över mark- eller golvplan.

Om det i någon annan författning som gäller säkerheten i arbete finns sådana bestämmelser om arbetsutrustningens konstruktion eller om säker användning eller besiktning av arbetsutrustningen som avviker från denna förordning ska de tillämpas i stället för denna förordning.

Bestämmelser om utsläppande på marknaden av tekniska anordningar avsedda för arbetsbruk och om överlåtelse av sådana för användning finns i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004).

2 §
Val och placering av arbetsutrustning

Arbetsgivaren ska till arbetstagarens förfogande ställa arbetsutrustning som är lämplig och säker för det arbete som ska utföras och för arbetsförhållandena. Dimensioneringen av arbetsutrustningen och utrustningens hållfasthet ska motsvara de krav arbetet ställer. Arbetsutrustningen får inte belastas så att fara uppstår.

Vid användningen av arbetsutrustningen ska arbetsplatsens utformning och arbetstagarens arbetsställning samt de ergonomiska principerna beaktas. Arbetsutrustningen ska placeras så att den kan användas på ett säkert sätt. Särskild vikt ska fästas vid att det lämnas tillräckligt med rum för användning av arbetsutrustningen och att den energi eller det ämne som arbetsutrustningen förbrukar eller producerar kan flyttas på ett säkert sätt. Riskabla situationer där något välter, faller eller rör på sig ska förhindras genom fastgörande eller på annat sätt.

3 §
Bruksanvisningar för arbetsutrustningen

Arbetsgivaren ska se till att man vid installering, användning, underhåll, besiktning och andra därtill relaterade funktioner beaktar tillverkarens anvisningar.

Om tillverkarens anvisningar inte är tillräckliga eller inte finns att få, ska kompletteringar göras eller nya anvisningar vid behov upprättas. För upprättandet av anvisningar ska vid behov utomstående sakkunniga anlitas. Anvisningarna ska hållas uppdaterade.

Anvisningarna ska vara tillgängliga och begripliga för de arbetstagare som berörs. Innan ett nytt arbete eller arbetsmoment börjar utföras ska man säkerställa att arbetstagaren förmår iaktta anvisningarna.

4 §
Bedömning och undanröjande av risk

Arbetsgivaren ska systematiskt utreda och bedöma arbetsutrustningens säkerhet. Detta ska göras i synnerhet då produktionen och arbetsmetoderna förändras. Vid bedömningen ska man fästa vikt vid risker och olägenheter som orsakas av arbetsutrustningen och dess rörliga delar, yttre konstruktion, fysikaliska och kemiska egenskaper, automatiska funktioner, elektricitet samt av arbetet i fråga och användningsförhållandena.

Om användningen av en arbetsutrustning medför risker eller olägenheter ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att undanröja dessa. Riskerna ska i första hand undanröjas genom tekniska åtgärder som hänför sig till arbetsutrustningens konstruktion eller omgivning, t.ex. anordningar som hindrar tillträde till riskområden eller stoppar de farliga delarnas rörelse innan någon når riskområdena. Om riskerna inte kan undanröjas genom tekniska åtgärder ska man genom handledning, varningsanordningar, säkerhetsmärkning och personlig skyddsutrustning se till att användningen av arbetsutrustningen är säker.

5 §
Säkerställande av arbetsutrustningens funktionsduglighet

Arbetsutrustningen ska genom regelbunden service och regelbundet underhåll hållas säker under hela den tid som den används. Risker eller olägenheter som beror på fel, skador eller slitage ska undanröjas. Styrsystem och skyddsanordningar ska fungera felfritt. Om det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen ska denna uppdateras kontinuerligt.

Innan arbetsutrustningen tas i bruk och efter ändringsarbeten som är av betydelse för säkerheten ska det särskilt kontrolleras att utrustningen är korrekt installerad och fungerar väl.

Arbetsgivaren ska genom besiktningar, testningar, mätningar och andra lämpliga metoder fortlöpande följa arbetsutrustningens funktionsduglighet. Sådan besiktning och testning får utföras av en kompetent person som är förtrogen med arbetsutrustningens konstruktion och användning. Vid behov ska en utomstående sakkunnig anlitas.

I kapitel 5 föreskrivs om idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som utförs av godkända sakkunniga eller sakkunnigorgan samt om system för övervakning av arbetsutrustningens skick.

6 §
Krav på egenskaper hos skydd och skyddsanordningar

Skydden och skyddsanordningarna i arbetsutrustningen ska på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt skydda mot den risk eller de risker med hänsyn till vilka de har installerats.

Skydd och skyddsanordningar

1) ska vara av robust konstruktion,

2) får inte medföra nya risker,

3) får inte vara lätta att avlägsna eller sättas ur funktion,

4) ska vara placerade på tillräckligt avstånd från riskområdet,

5) får inte skymma uppsikten över arbetsutrustningens operationer mer än nödvändigt, och

6) ska möjliggöra de åtgärder som avses i 12 §.

7 §
Varningsanordningar och märkning

Arbetsutrustningen ska vara försedd med de varningsanordningar samt de varningstexter och den märkning som behövs för att säkerställa arbetstagarnas säkerhet. Varningstexterna och märkningarna ska vara entydiga och lätta att upptäcka och förstå.

8 §
Manöveranordningar och styrsystem

Manöveranordningarna ska, med undantag av sådana manöveranordningar som måste vara i drift inom riskområdet, vara placerade utanför riskområdet. Vid placering inom riskområdet måste man genom andra åtgärder se till att användningen av manöveranordningarna inte medför risker. Manöveranordningarna ska skyddas så att en ofrivillig användning av dem inte är möjlig.

Sådana manöveranordningar på en arbetsutrustning som kan påverka säkerheten ska vara klart synliga och identifierbara och märkta på ett ändamålsenligt sätt.

Styrsystemen ska vara tillförlitliga och de ska om möjligt säkras så att en skada i dem eller en ändring i energitillståndet inte medför fara. De ska väljas med hänsyn till de brister, störningar och begränsningar som sannolikt kommer att yppa sig under planenlig användning.

9 §
Start av en arbetsutrustning

En arbetsutrustning får bara gå att starta genom en medveten manöver och med ett manöverdon som är avsett för detta.

Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte på sådan återstart eller förändring i arbetsfunktionen som ingår i det normala arbetsförloppet i en automatisk utrustning.

Innan en arbetsutrustning startas ska användaren från manöverplatsen kunna förvissa sig om att det inte finns någon inom riskområdena. Om detta inte går ska det finnas ett säkert varningssystem som före varje start automatiskt avger en ljud- eller ljussignal eller någon annan tydlig varningssignal på ett på förhand bekantgjort sätt. Då ska arbetstagaren ha tillräcklig tid att avlägsna sig från riskområdet eller möjlighet att undgå risker som beror på att arbetsutrustningen startar eller stoppar.

10 §
Stopp och nödstopp av arbetsutrustning

Alla arbetsutrustningar ska ha ett manöverdon som gör det möjligt att stoppa dem helt och under säkra förhållanden.

Varje arbetsstation ska ha ett stoppdon, som gör det möjligt att stoppa hela eller delar av arbetsutrustningen så att utrustningen är i ett säkert tillstånd. Stoppdonet ska ha prioritet över startanordningen. När arbetsutrustningen eller dess farliga delar har stannat, ska energitillförseln till dessa anordningar avbrytas.

I mån av möjlighet och med hänsyn till arbetsutrustningens risker och dess normala stopptid ska arbetsutrustningen ha en nödstoppsanordning.

11 §
Frånkoppling av energitillförsel

Varje arbetsutrustning ska ha lätt identifierbara och vid behov låsbara anordningar för att frånkoppla all energitillförsel. Efter ett avbrott i energitillförseln ska den energi som lagrats i arbetsutrustningen kunna avlägsnas utan risk.

12 §
Säkerheten vid underhållsarbeten

Vid installering, service, reparation och annat underhållsarbete som gäller arbetsutrustningen ska arbetsgivaren säkerställa att

1) arbetstagaren har fått tillräckliga upplysningar, undervisning och handledning om de särskilda förhållandena,

2) de representanter för arbetsgivaren som är ansvariga för arbetet vid behov har godkänt att arbetet får utföras samt gett tillstånd att inleda arbetet,

3) på arbetsplatsen har vidtagits de arrangemang och mätningar som behövs med tanke på säkerheten i arbetet,

4) sådant gas- och vätsketryck och sådan genomströmning av gas och vätska som kan medföra fara har stängts,

5) den elektriska spänningen är frånkopplad,

6) lasten är säkrad så att fel i lyftanordningen inte medför fara,

7) det på ett tillförlitligt sätt har förhindrats att arbetsutrustning som ska repareras kan starta under den tid arbetstagaren medan reparationen pågår befinner sig inom riskområdet,

8) den arbetsutrustning som används är i skick och är lämplig för ändamålet,

9) det har setts till att syrebrist eller farliga ämnen inte medför fara vid arbete i behållare eller slutna utrymmen,

10) ändamålsenlig personlig skyddsutrustning, hjälpmedel och andra anordningar används,

11) ställningar, arbetsplattformar och stegar har tillräcklig stabilitet och bärförmåga, och att

12) onödigt tillträde till riskområdet har förhindrats.

Om sådant arbete som avses i 1 mom. måste utföras medan arbetsutrustningen är i drift ska skriftliga anvisningar göras upp för detta ändamål. I anvisningarna ska det anges vilka skyddsåtgärder som är ändamålsenliga eller hur arbetet kan utföras utanför riskområdet. Arbetet ska om möjligt utföras utan att skyddet eller skyddsanordningen avlägsnas.

13 §
Väderförhållanden

Arbetsgivaren ska organisera arbete på nivåer över mark- eller golvplan och användningen av arbetsutrustning som är utsatt för vädrets påverkan så, att inte vindförhållandena, tillfrysning av arbetsutrustningen, regn, snöfall, blixt eller andra väderförhållanden äventyrar arbetstagarnas säkerhet och hälsa.

I 1 mom. avsett arbete ska avbrytas om väderförhållandena försämras så att arbetstagarens säkerhet äventyras.

14 § (9.12.2010/1101)
Särskilda kompetenskrav

Den som för en mobilkran vars lyftkapacitet överstiger 5 ton eller en tornkran ska ha avlagt lämplig yrkesexamen eller en behövlig del av en sådan.

Om en lastkrans lastmoment överstiger 25 tonmeter och om den är avsedd att användas huvudsakligen till annat än lastning av fordon, ska föraren ha avlagt lämplig yrkesexamen eller en behövlig del av en sådan.

En trucks eller personlyftanordnings förare ska ha skriftligt tillstånd av arbetsgivaren att använda en den. Innan tillståndet ges ska arbetsgivaren försäkra sig om att föraren har tillräcklig förmåga och skicklighet att använda arbetsutrustningen på ett säkert sätt.

Regionförvaltningsverket kan av särskilda skäl bevilja arbetsgivaren tillstånd att på arbetsplatsen i fråga som förare av en viss kran anlita en person som inte har kompetens enligt 1 eller 2 mom., om denne har på något annat sätt visad förmåga och skicklighet att föra kranen och om arbetstagarnas säkerhet är garanterad.

2 kap.

Ytterligare krav för rörlig arbetsutrustning

15 §
Säkerheten i fråga om rörlig arbetsutrustning

Rörlig arbetsutrustning ska vara sådan att riskerna för föraren eller åkande arbetstagare minimeras. Här ingår också risker för att komma i kontakt med utrustningens hjul eller band. Om arbete utförs under transporten ska körhastigheten anpassas efter situationen.

Rörlig arbetsutrustning som kan innebära risker för arbetstagarna när den är i rörelse ska ha

1) anordningar som gör det möjligt att hindra att arbetsutrustningen obehörigen sätts igång,

2) anordningar som begränsar följderna av en eventuell kollision,

3) broms- och stoppdon; när säkerheten så kräver ska arbetsutrustningen kunna stoppas med ett lätthanterligt eller automatiskt nödstoppsdon, om de anordningar som normalt används slutar att fungera,

4) hjälputrustning som förbättrar sikten, om sikten från förarsätet är otillräcklig från säkerhetssynpunkt,

5) belysningsanordningar som är lämpliga för arbetet, om arbetsutrustningen ska användas i mörker, och

6) släckutrustning om arbetsutrustningen, dess användning eller last medför brandrisk, om det inte finns någon sådan i närheten av den plats där utrustningen används.

Om det finns risk för att fjärrstyrd arbetsutrustning i normal användning kan köra på en arbetstagare eller arbetstagaren kan komma i kläm, ska arbetsutrustningen förses med anordningar som förhindrar risken för påkörning eller klämning, om det inte finns andra anordningar som förebygger denna risk. Fjärrstyrd arbetsutrustning ska stanna automatiskt så fort den lämnar kontrollområdet.

16 §
Skydd mot vältningsrisk och fallande föremål

De risker som orsakas av att arbetsutrustning med åkande arbetstagare välter ska förhindras genom en skyddshytt, en skyddskonstruktion eller någon annan liknande anordning som

1) förhindrar arbetsutrustningen från att tippa mer än ett kvarts varv, eller

2) säkerställer att det finns tillräckligt med fritt utrymme runt arbetstagaren för den händelse att arbetsutrustningen tippar eller slår runt.

I en truck ska vid behov finnas ett säkerhetsbälte eller någon annan liknande konstruktion som håller föraren på sitsen om trucken välter.

Om det gods som transporteras eller andra föremål kan falla ned och skada föraren eller andra åkande, ska arbetsutrustningen i mån av möjlighet förses med en skyddskonstruktion som garanterar tillräckligt skyddsutrymme.

17 §
Krav gällande förarhytten

Åkbara grävare, grävmaskiner, traktorer och skogsmaskiner ska vara försedda med en väderbeständig skyddshytt.

Om en i 1 mom. avsedd arbetsutrustning eller annan utrustning som är försedd med sluten förarhytt körs på is, på kärrmark eller på andra liknande sanka underlag ska förarhytten ha en nödutgång i annan riktning än den normala utgången.

När en traktor används som lastare ska sätet kunna vändas i riktning mot lastarens manöveranordningar och arbetsområde.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på traktorer med en motoreffekt på högst 30 kilowatt.

Bestämmelser om förarhytten på kranar finns i 23 § 1 mom. 3 punkten.

18 §
Säkerheten i fråga om kraftöverföringsanordningar

Om en oavsiktlig blockering i kraftöverföringen mellan en rörlig arbetsutrustning och dess tillbehör eller utrustning som bogseras kan medföra särskilda risker, ska arbetsutrustningen vara utrustad eller inrättad så att det inte uppstår någon blockering i kraftöverföringen. Om blockering inte kan undvikas ska riskerna avvärjas på ett annat tillförlitligt sätt.

Kraftöverföringsanordningarna på en rörlig arbetsutrustning ska fästas så att de inte kommer åt att släpa i marken.

19 §
Skydd mot avgaser

Rörlig arbetsutrustning som drivs med förbränningsmotor får inte användas, om det inte garanteras att arbetstagaren inom arbetsområdet har tillräcklig tillgång till sådan andningsluft som är ofarlig med tanke på hälsa och säkerhet.

3 kap.

Ytterligare krav för lyftanordningar

20 §
Planering av lyftarbete och val av lyftanordning

Vid planeringen av lyftarbete och valet av lyftanordning ska man

1) se till att lyftarbetet planeras noggrant, så att det kan utföras utan att arbetstagarens säkerhet äventyras; man bör särskilt se till att ingen i onödan uppehåller sig under lasten eller på riskområdet medan lyft pågår,

2) välja en lyftanordning som svarar mot ändamålet och som har tillräckliga prestanda,

3) säkerställa att tillräckligt utrymme har reserverats för lyftet,

4) säkerställa att lyftanordningen är säkert placerad på ett bärande och jämnt kör- och lyftunderlag så att lyftanordningen inte oavsiktligt kan luta, stjälpa eller röra sig,

5) vid behov välja de lyftredskap som är lämpliga för ändamålet,

6) säkerställa att sikten är tillräcklig från den plats där lyftanordningen används; arbetsgivaren ska säkerställa att det, om sikten för lyftanordningens förare är begränsad i någon rörelseriktning, i lyftanordningen finns ett signalsystem som varnar för rörelse i nämnda riktning, om inte andra åtgärder i syfte att trygga säkerheten i arbetet vidtagits,

7) göra upp en plan för lyftarbetet för att säkerställa samordningen av funktioner, om en last måste lyftas samtidigt med två eller flera lyftanordningar, och

8) vidta de åtgärder som behövs för att förhindra kollisioner mellan lasterna eller delar av lyftanordningarna, om två eller flera lyftanordningar installeras eller monteras på arbetsplatsen så att deras arbetsområden delvis sammanfaller.

Om det medan lyft pågår är nödvändigt att utföra arbete under lasten eller på riskområdet ska arbetstagarens säkerhet tryggas på ett tillförlitligt sätt.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om lyft gäller också personlyft samt förflyttningar och transporter med en lyftanordning. (9.12.2010/1101)

21 §
Användning av en lyftanordning

När en lyftanordning används ska man iaktta särskild försiktighet och aktsamhet samt se till att lyftarbetet utförs säkert och på planerat sätt.

Användningen av en lyftanordning och förhållandena i vilka den används ska motsvara de av tillverkaren angivna förhållandena för vilka lyftanordningen har planerats. Lyftanordningens högsta tillåtna last får inte överskridas.

En lyftanordning vars högsta tillåtna last är minst 1 000 kg eller ett tippmoment på vilken är minst 40 000 Nm ska vara utrustad med överlastskydd.

Hållfastheten och stabiliteten hos lyftanordningen ska säkerställas med särskild hänsyn till den belastning som lyften orsakar och de påfrestningar som utrustningens fäst- och upphängningspunkter utsätts för.

När ett arbetspass börjar ska man kontrollera att lyftanordningens stödkonstruktioner är tillräckliga och att dess skydds- och manöveranordningar fungerar på avsett vis.

Vid lyft av förpackningar ska märkningarna på förpackningen beaktas. Finns det inga märkningar, ska lyftets säkerhet garanteras på något annat sätt innan arbetet inleds.

22 §
Påskrifter på lyftanordningar och lyfttillbehör

Lyftanordningar ska vara klart och tydligt märkta med sin högsta tillåtna last och vid behov ha en lastskylt med uppgifter om högsta tillåtna last för maskinens olika funktionsskeden.

Lyfttillbehör ska vara märkta på behövligt sätt med avseende på en säker användning av dem.

Lyftanordningar som inte är avsedda för personlyft, men som kan befaras oavsiktligt användas för sådana lyft, ska märkas tydligt med ett förbud mot personlyft.

23 §
Tilläggskrav för kranar

Utöver vad som bestäms i 21 och 22 §

1) ska man vid hantering av kranars last iaktta särskild omsorg för att förhindra att lasten faller eller går sönder; om en arbetstagare gör fast eller lossar en last för hand ska arbetet ordnas så att arbetstagaren direkt eller indirekt kan manövrera kranen; den fara som arbetstagarna utsätts för om lasten oavsiktligt kränger, faller fritt eller lossnar ska minimeras,

2) ska man i fråga om kranens placering och sikten på arbetsområdet beaktas de krav som en säker användning ställer,

3) ska kranen vara försedd med en ändamålsenlig förarhytt, om kranens konstruktion eller användningen av den eller förhållandena på arbetsplatsen är sådana att kranen inte kan manövreras på något annat sätt utan att säkerhet och hälsa äventyras,

4) ska det till de ställen från vilka kranen manövreras finnas säkra, fasta och ändamålsenliga tillträdesleder; kranens funktioner och vid behov belastningen ska lätt och entydigt kunna kontrolleras från kranens manöverutrymme; när det inte är möjligt att från manöverutrymmet i tillräcklig omfattning bevaka lasten då den lyfts, ska ändamålsenliga hjälpmedel eller en signalman anlitas, och

5) ska det till de ställen i kranen som kräver regelbundet underhåll finnas säkra tillträdesleder och dessutom ska det på dessa ställen finnas lämpliga serviceplattformar och -utrymmen.

En serviceplattform som kan flyttas bredvid kranen får användas endast när lyftanordningens storlek, konstruktion eller placering är sådan att en fast tillträdesled eller plattform inte rimligtvis kan fordras och när särskilda åtgärder för att garantera säkerheten har vidtagits. Serviceplattformen ska förvaras på arbetsplatsen eller vid behov snabbt kunna fås till platsen.

Om en kran inte kan hålla lasten vid avbrott i energitillförseln, ska tillträde till riskområdet förhindras.

24 §
Lyftredskap

Före ett lyftredskap används ska man försäkra sig om redskapets skick och märkningar.

Ett lyftredskap som saknar anteckning om högsta tillåtna last får inte användas.

Lyftredskap ska förvaras så att de inte skadas eller går sönder.

Ett skadat lyftredskap får inte användas.

Lyftredskapen ska fästas i lasten vid de planerade upphängningspunkterna eller man ska på annat sätt försäkra sig om att lasten kan lyftas på ett säkert sätt.

25 § (9.12.2010/1101)
Personlyft

Personer får med de undantag som anges i 3 a kap lyftas endast med en lyftanordning som är tillverkad för detta ändamål.

I arbetskorgen på en lyftanordning med teleskopbom eller ledbom ska arbetstagaren använda personlig fallskyddsutrustning.

Innan arbete i en hängställning inleds ska man utreda dels möjligheterna och metoderna att förankra hängställningens bärande linor, dels placeringen av linorna. Hållbarheten hos förankringen vid en byggnad eller annan konstruktion ska visas på ett tillförlitligt sätt.

3 a kap (9.12.2010/1101)

Användning av kranar och gaffeltruckar för personlyft

25 a § (9.12.2010/1101)
Undantag i användningen av personlyftanordningar

Om det inte är ändamålsenligt tryggt eller att i det planerade arbetet använda en för personlyft tillverkad anordning eller annan motsvarande arbetsmetod, kan vid personlyft undantagsvis användas en för lyft av göds tillverkad kran eller sådan gaffeltruck (truck) som rör sig med hjälp av en egen primärmotor, om de särskilda krav som anges i detta kapitel uppfylls.

25 b § (9.12.2010/1101)
Krav på den kran och truck som används

Kranar och truckar som används för personlyft ska ha sådan stabilitet och lyftkapacitet att de är trygga att använda. Kranens största tillåtna last ska vara minst dubbelt så stor och truckens största tillåtna last minst fem gånger så stor som den belastning som uppstår vid personlyft.

Rörelsehastigheten vid lyft och sänkning får vara högst 0,5 meter per sekund för kranar och 0,3 meter per sekund för truckar.

Lastbärande cylindrar i kranar ska vara försedda med en säkerhetsanordning, som hindrar bommen från att röra sig okontrollerat och bomanordningen från att sjunka ner på ett farligt sätt om det hydrauliska systemets tryckslang eller tryckrör går sönder. En truck ska vara försedd med en säkerhetsanordning som i händelse av störningar eller fel i truckens hydraulik hindrar korgen från att falla ner eller begränsar korgens fallhastighet så att den är tillräckligt låg.

25 c § (9.12.2010/1101)
Krav som gäller arbetskorg

En arbetskorg ska vara planerad och tillverkad för lyft av personer.

En arbetskorg ska fästas vid en kran eller truck på ett säkert sätt. Vid användning av lastkran ska arbetskorgen fästas vid kranens kranarm. När endast kranens lyftlina används för att bära upp en arbetskorg ska korgens upphängning säkras med ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning, om det inte är fråga om en kran i vilken det på grund av krokblockets avsevärda vikt eller andra konstruktionsmässiga orsaker inte kan installeras ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning. Vid personlyft krävs då att kranens lyft- och linmaskineri i övrigt bedöms vara så tillförlitligt att det inte finns någon risk för att arbetskorgen ska falla ned. (29.12.2012/1091)

Tillträdet till arbetskorgen ska vara säkert. Vid behov ska det finnas steg och handtag som kan användas vid tillträde till arbetskorgen. Korgen ska ha märkta fästpunkter där den personliga fallskyddsutrustningen ska fästas. I fråga om val och användning av fallskyddsutrustning föreskrivs särskilt.

En arbetskorg som fästs vid kranens kranarm eller vid en truck vars lyfthöjd överstiger sex meter ska vara försedd med nödstopp.

Arbetskorgen ska ha en tydlig märkning och arbetskorgens största tillåtna belastning och arbetsmängd.

25 d § (9.12.2010/1101)
Krav som gäller lyftarbetet

Om föraren och den som arbetar i arbetskorgen inte oavbrutet kan se varandra tillräckligt väl, ska kontakten säkerställas med hjälp av kommunikationsutrustning. En tornkran ska vara försedd med krankamerautrustning. De kanaler som den radiotelefon som används vid styrning av lyftarbetet utnyttjar ska vara spärrade för annan radiotrafik.

Samtidigt som personer lyfts får med kranen eller trucken inte lyftas annan last. I arbetskorgen får arbetstagaren dock transportera sina personliga arbetsredskap och förnödenheter, om de inte äventyrar lyftarbetets säkerhet.

Under lyftet ska mobilkranens och lastkranens stödben vara i stödläge.

Om det finns en person i arbetskorgen, får en truck förflyttas på sitt underlag endast med arbetskorgen i nedre läge. Om det är en förutsättning för ändamålsenligt eller säkert arbete kan en truck dock förflyttas korta sträckor med arbetskorgen i upphöjt läge, om det är möjligt att säkerställa att personen i korgen under förflyttningen inte kan falla ner, komma i kläm eller annars utsättas för risk för olycksfall. Det är inte tillåtet att stiga in i eller ur en arbetskorg som är i upphöjt läge, om det inte är nödvändigt av säkerhetsskäl.

25 e § (9.12.2010/1101)
Krav som gäller föraren

Föraren ska dagligen innan lyftarbetet inleds försäkra sig om att arbetskorgen är säkert upphängd och att lyftanordningen fungerar på ett säkert sätt.

Föraren ska under lyftarbetet vara i kranens eller truckens förarhytt eller i den omedelbara närheten till lyftanordningens manöverorgan. Föraren ska fortgående följa med arbetskorgens rörelser.

Om det inte krävs att föraren har särskild kompetens i enlighet med 14 §, ska han eller hon ha ett av arbetsgivaren utfärdat skriftligt tillstånd att använda en sådan kran som avses i detta kapitel.

25 f (9.12.2010/1101)
Säkerställande av lyftanordningens och arbetskorgens funktionsduglighet

Arbetsgivaren ska besikta en truck som används för personlyft och försäkra sig om att den är stabil och säker att använda innan trucken tas i bruk första gången och efter en ändring som är av betydelse för säkerheten. En ny besiktning ska utföras inom ett år från föregående besiktning.

Arbetsgivaren ska besikta arbetskorgen och försäkra sig om att korgens upphängning är säker innan korgen tas i bruk första gången och efter en ändring som är av betydelse för säkerheten. En ny besiktning ska utföras inom ett år från föregående besiktning.

4 kap.

Säkerhetskrav i fråga om arbete på nivåer över mark- eller golvplan

26 §
Fallskyddskonstruktioner

Konstruktioner och anordningar för skydd mot fall ska till sin konstruktion och hållfasthet vara sådana att de så väl som möjligt förhindrar eller bromsar upp fall. Räcken och andra gemensamma fallskyddskonstruktioner får bara utelämnas vid platser för tillträde till en stege eller trappa.

Om arbetet förutsätter att en konstruktion eller anordning för skydd mot fall tillfälligt avlägsnas ska andra effektiva säkerhetsåtgärder vidtas. Arbetet får inte utföras förrän dessa åtgärder har vidtagits. En konstruktion eller anordning för skydd mot fall ska placeras på plats genast när arbetet har upphört eller avbrutits.

27 §
Anvisningar, beräkningar och planer gällande ställningar

Om man avviker från tillverkarens anvisningar om användning och nedmontering av ställningar eller om anvisningarna inte grundar sig på hållfasthets- och stabilitetsberäkningar, ska arbetsgivaren se till att nödvändiga beräkningar görs, om inte ställningen monteras enligt en etablerad och trygg standardmodell.

En plan för uppförande, användning och nedmontering av ställningen ska utarbetas på det sätt som den valda ställningens konstruktion kräver och på det sätt som arbetet i fråga förutsätter. Den som utarbetar planen ska ha nödvändig kompetens. Planen kan vara av allmän karaktär, kompletterad med uppgifter om ställningens särdrag.

28 §
Ställningens egenskaper

Ställningarna jämte ställningslag och tillträdesleder ska med tanke på säkerheten vara tillräckligt hållfasta, avsträvade och stabila då de används och flyttas samt i alla skeden av uppförandet och nedmonteringen.

En ställnings stödkomponenter ska förhindras från att glida, antingen genom att en anordning som förhindrar glidning fästs på stödytan eller genom någon annan lika effektiv åtgärd. Den bärande ytan ska ha tillräcklig bärkraft. Ställningen ska vara garanterat stabil. Oavsiktlig förflyttning av ställningar på hjul ska förhindras genom lämpliga anordningar.

Ställningens ställningslag ska i fråga om dimensioner, form och sammansättning vara anpassat till arbetets art och till den belastning som det kommer att utsättas för samt tillåta att arbete och förflyttning kan ske på ett säkert sätt. Ställningslaget ska vara fäst på ett sådant sätt att dess delar inte rubbas vid normal användning. Mellan de delar som utgör ställningslagen och de vertikala konstruktionerna och anordningarna för skydd mot fall får inget oskyddat mellanrum förekomma.

29 §
Uppförande, nedmontering och ändring av ställningar

En ställning får uppföras, nedmonteras och ändras endast av en arbetstagare som har fått särskild handledning och anvisningar när det gäller

1) uppförande, nedmontering och ändring av en ställning i enlighet med planen,

2) säkerhet vid uppförande, nedmontering eller ändring av ställningen i fråga,

3) åtgärder för att förebygga risk för fall för personer eller föremål,

4) säkerhetsåtgärder när väderförhållandena förändras på ett sätt som påverkar säkerheten negativt vid den berörda ställningen,

5) villkor beträffande tillåten belastning, och

6) övriga eventuella risker i anslutning till uppförande, nedmontering eller ändring av en ställning.

Den person som leder arbetet och de arbetstagare som utför arbetet ska ha tillgång till tillverkarens anvisningar eller till planen för uppförande och nedmontering av ställningen.

Då en ställning eller en del av en sådan är under uppförande, nedmontering eller ändring ska detta utmärkas med förbuds- och varningsskyltar på det sätt som föreskrivs särskilt, och tillträde till det farliga området ska förhindras med hjälp av lämpliga hinder.

30 §
Användning och placering av stegar

Stegar ska användas på ett sådant sätt att arbetstagaren hela tiden kan stå stadigt och hålla sig fast på ett säkert sätt. Om något måste bäras i handen får detta inte hindra arbetstagaren från att hålla sig fast vid stegen på ett säkert sätt. Anliggande stegar får inte användas som arbetsunderlag.

Stegarna ska placeras så att de vilar stadigt under användningen. Bärbara stegar ska stå på ett stadigt, hållfast och orörligt underlag av lämplig storlek så att stegpinnarna är horisontella. Upphängda stegar ska vara fastsatta på ett säkert sätt och, med undantag för repstegar, så att de inte kan rubbas eller komma i svängning.

Bärbara stegar ska hindras från att stjälpa och deras bärande ben från att glida genom att den övre eller nedre delen av stegens bärande ben förankras, genom att anordningar som förhindrar glidning används eller genom andra lika effektiva åtgärder. En stege ska vara tillräckligt mycket högre än det plan som ska nås med hjälp av stegen, om inte andra anordningar ändå gör det möjligt för arbetstagarna att hålla sig fast på ett säkert sätt. Stegar som är sammansatta av flera låsbara sektioner och utskjutsstegar ska användas på ett sådant sätt att trappstegens, stagens, ledernas och låsanordningarnas stabilitet och hållfasthet bibehålls under de förhållanden som råder då stegen används och att delarna inte rubbas i förhållande till varandra. Hjulförsedda stegar ska säkras mot rörelser innan de används.

31 §
Användning av linor för att komma åt arbetsplatsen, inta arbetsposition och utföra arbete

Användning av linor för att komma åt arbetsplatsen, inta arbetsposition och utföra arbete är endast tillåtet under sådana omständigheter där det av en utredning och riskbedömning framgår att arbetet kan utföras under säkra förhållanden och där det inte är befogat att använda annan säkrare arbetsutrustning. Beroende på utredningen och riskbedömningen och i synnerhet arbetets varaktighet och den ergonomiska belastningen ska en arbetssits försedd med lämpliga tillbehör användas.

När linor används för att nå arbetsplatsen, inta arbetsposition och utföra arbete ska följande villkor vara uppfyllda:

1) systemet ska omfatta minst två av varandra oberoende förankrade linor, den ena för tillträde, firning och stöd (arbetslina) och den andra för säkerhet (säkerhetslina),

2) arbetstagaren ska vara utrustad med, och använda, lämplig sele som är kopplad till säkerhetslinan,

3) arbetslinan ska vara försedd med en anordning för säkert tillträde och säker firning samt med ett system för automatisk låsning för att förhindra fall om användaren förlorar kontrollen över sina rörelser; säkerhetslinan ska vara utrustad med en rörlig anordning som förhindrar fall och som följer med när arbetstagaren förflyttar sig,

4) de verktyg och annan utrustning som en arbetstagare använder ska vara säkrade vid arbetstagarens säkerhetssele eller arbetssits eller på något annat lämpligt sätt,

5) arbetet ska planeras och övervakas på ett korrekt sätt, så att arbetstagaren omedelbart kan få hjälp i en nödsituation, och

6) arbetstagarna ska få lämplig specialutbildning och anvisningar för det arbete som ska göras, särskilt beträffande räddningsmetoder.

I undantagsfall, då användning av två linor enligt utredningen och riskbedömningen skulle göra arbetet farligare, kan användning av en enda lina tillåtas för åtkomst till arbetsplatsen, intagande av arbetsposition och utförande av arbete. När så sker ska lämpliga åtgärder vidtas för att garantera säkerheten i arbetet.

5 kap.

Idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar samt system för övervakning av arbetsutrustningens skick

32 §
Allmänna bestämmelser om idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar

Arbetsgivaren ska, utöver vad som föreskrivs i 5 §, se till att en godkänd sakkunnig eller ett sakkunnigorgan utför idrifttagningsbesiktning och återkommande besiktning av sådan arbetsutrustning som nämns i bilagan, i syfte att säkerställa att utrustningen är korrekt installerad och i säkert funktionsdugligt skick.

Besiktningarnas omfattning och besiktningsmetoderna beror på arbetsutrustningen och användningen av den samt på systemet för övervakning av utrustningens skick.

Arbetsutrustning som nämns i bilagan får inte användas i arbetet, om den inte har besiktats på behörigt sätt.

33 §
Idrifttagningsbesiktning

Idrifttagningsbesiktning ska utföras innan en arbetsutrustning tas i bruk första gången eller efter ändringsarbeten som är av betydelse för säkerheten eller när utrustningen monteras på en ny plats eller om den tas i drift på nytt efter att länge ha varit oanvänd.

Vid idrifttagningsbesiktningen säkerställs att arbetsutrustningen är korrekt monterad enligt de anvisningar som nämns i 3 § och med beaktande av ändamålet med arbetsutrustningen, ändamålsenligheten hos utrustningens tillträdesleder och serviceplattformar samt den rätta funktionen hos manöver- och skyddsanordningar.

I fråga om lyftanordningar ska det dessutom vid behov utföras en provbelastning för säkerställande av hållfastheten och stabiliteten.

34 §
Återkommande besiktning

Återkommande besiktning ska göras med ett års mellanrum efter den första idrifttagningsbesiktningen eller, om arbetsutrustningen inte behöver genomgå idrifttagningsbesiktning, med ett års mellanrum från den tidpunkt då arbetsgivaren tog arbetsutrustningen i bruk. Tornkranar ska dock besiktas med två års mellanrum.

Tiden mellan besiktningarna kan förlängas om arbetsutrustningen används i liten utsträckning och om omständigheterna utsätter arbetsutrustningen för synnerligen liten påfrestning. Tiden mellan besiktningarna ska förkortas i motsvarande grad, om användningen eller förhållandena vid den är särskilt påfrestande för arbetsutrustningens funktionsduglighet eller om det finns andra särskilt viktiga skäl till att säkerställa att utrustningen fungerar på ett säkert sätt.

Vidare ska arbetsutrustningen besiktas i behövlig omfattning, om det vid användningen har inträffat en olycka som påverkat utrustningens säkerhet eller en allvarlig risksituation eller om utrustningen har varit utsatt för exceptionella omständigheter som försvagat säkerheten.

Vid en återkommande besiktning säkerställs arbetsutrustningens funktionsduglighet och vid den kontrolleras framför allt att arbetsutrustningens eller materialens ålder, nedsatta hållfasthet, slitage, korrosion eller skador inte medför risker. Vid behov ska metoder för oförstörande provning tillämpas.

I fråga om lyftanordningar ska i samband med besiktningen utföras en provkörning med ett års mellanrum samt, med fyra års mellanrum, ett därtill hörande funktionsprov med högsta tillåtna last. Funktionsprovet ska dock ske vid varje återkommande besiktning för lyftanordningar hos vilka överbelastning medför en risk för vältning.

35 §
Grundlig återkommande besiktning av lyftanordning

Utöver den återkommande besiktning som avses i 34 § ska en lyftanordning genomgå en grundlig återkommande besiktning när anordningen närmar sig de gränser som tillverkaren har angett för anordningen i fråga eller, om dessa gränser inte är kända, senast inom 10 år räknat från att lyftanordningen tagits i bruk första gången.

Vid valet av tidpunkt för grundliga återkommande besiktningar ska man beakta den belastning som användningen av lyftanordningen innebär, de skador som har iakttagits vid återkommande besiktningar samt utförda reparationer och eventuella typfel som förekommer i den berörda lyftanordningen.

Vid en grundlig besiktning ska sådana beståndsdelar monteras ned som är viktiga med tanke på säkerheten och vilkas funktion inte annars kan besiktas på ett tillförlitligt sätt. Vid besiktningen ska metoder för oförstörande provning tillämpas.

36 §
System för övervakning av arbetsutrustningens skick

Arbetsgivaren kan ersätta återkommande besiktningar med tillämpande av sådana system för övervakning av arbetsutrustningens skick som ett sakkunnigorgan har godkänt, förutsatt att systemet till sina verkningar motsvarar de återkommande besiktningarna. Sakkunnigorganet ska minst vart tredje år bedöma hur systemet för övervakning av arbetsutrustningens skick fungerar.

Beträffande systemet för övervakning av arbetsutrustningens skick ska man göra upp en skriftlig beskrivning som ska hållas tillgänglig på arbetsplatsen. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om de i 5 § föreskrivna övervakningsmetoderna och redskapen samt serviceåtgärderna för varje arbetsutrustning som omfattas av beskrivningen samt information om uppgifterna, ansvaren och kompetenskraven i fråga om de personer som deltar i systemets funktion. Av beskrivningen skall framgå vilka åtgärder som genomförts. I fråga om antalet åtgärder samt innehållet i och tidpunkterna för dem ska man beakta de uppgifter som har framgått om besiktningsobjektets risker, drift och besiktningar.

37 §
Besiktare som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar

Den som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av en arbetsutrustning som nämns i bilagan ska vara antingen ett sakkunnigorgan vars kompetens har konstaterats av ett i 4 § i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005) avsett bedömningsorgan eller en obunden sakkunnig som godkänts av ett certifieringsorgan vars kompetens har konstaterats av ett bedömningsorgan. Ett sakkunnigorgan eller en sakkunnig ska vid behov visa upp ett intyg över sin kompetens och en skriftlig beskrivning av sina besiktningsmetoder.

Den som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar ska vara förtrogen med arbetsutrustningens konstruktion, användning och besiktningskrav samt med tillverkarens anvisningar, och personen i fråga ska kunna upptäcka eventuella fel och brister i arbetsutrustningen. Den som utför besiktningen ska självständigt utifrån säkerhetstekniska omständigheter kunna bedöma hur fel och brister i arbetsutrustningen påverkar arbetarskyddet. Den som utför besiktningen ska, i synnerhet när oförstörande provning tillämpas och risker förorsakade av elektricitet bedöms, vid behov anlita sakkunnighjälp.

En arbetarskyddsfullmäktig och den som är en lyftanordnings huvudsakliga användare eller en annan användare, om en huvudsaklig användare inte finns, ska om möjligt ges tillfälle att delta i besiktningen.

På sådana fartyg i trafik mellan tredjeländer som inte har en resa till Finland inplanerad innan tidsfristerna för besiktning av lyftanordningar löper ut kan en återkommande besiktning av lyftanordningar med avvikelse från 1 mom. utföras av en lyftanordningsinspektör som godkänts av hamnstaten. (11.5.2017/286)

38 §
Besiktningsprotokoll och besiktningsmärkning

Över varje besiktning ska föras protokoll av vilket besiktningens gång framgår. Protokollet ska innehålla iakttagelser om fel och brister som påverkar arbetsutrustningens säkerhet samt behövliga anvisningar om korrigering och undanröjande av dem. Vidare ska protokollet innehålla besiktningsmannens bedömning av när följande återkommande besiktning eller grundliga återkommande besiktning måste göras och vad som då kräver särskild utredning. I protokollet ska datumet för den senaste grundliga besiktningen antecknas.

Protokollen ska förvaras under hela den tid arbetsutrustningen används. Det senaste protokollet ska vara tillgängligt på arbetsplatsen.

Arbetsutrustningen ska förses med en märkning om besiktningen eller om systemet för övervakning av utrustningens skick.

6 kap.

Ikraftträdande

39 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Genom denna förordning upphävs

1) 6–13 i statsrådets beslut av den 17 december 1980 om byggnadshissar som användes vid persontransporter och om besiktning av dem (982/1980), av dem 8 § sådan den lyder delvis ändrad i och 9 § sådan den lyder i statsrådets beslut 919/1988,

2) statsrådets beslut av den 21 oktober 1982 angående tillämpningen av lagen om skydd i arbete på hängställningar och på kontrollen av dem (769/1982) jämte ändringar,

3) 5–7 § och 8 § i statsrådets beslut av den 4 september 1997 om tillämpning av lagen om skydd i arbete på bultpistoler och på besiktning av dem (862/1997), och

4) statsrådets beslut av den 25 november 1998 om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete (856/1998) jämte ändringar.

Bestämmelserna i 21 § 3 mom. tillämpas inte på lyftanordningar som har tagits i bruk före den 1 september 1990.

Den som vid ikraftträdandet av denna förordning har kompetens att utföra i 32 § 1 mom. avsedda idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar får utföra sådana besiktningar fram till 31 december 2013 eller, om besiktningarna hör till tillämpningsområdet för statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg (633/2004), fram till den 31 december 2011. (22.9.2011/1051)

De undantagstillstånd och övriga beslut som utfärdats enligt det upphävda statsrådsbeslutet gäller utan hinder av denna förordning.

BESIKTNINGAR ENLIGT ANORDNINGSKATEGORI
Idrifttagningsbesiktning Återkommande besiktning Grundliga besiktningar av lyftanordningar
Mobilkran Sakkunnigorgan* Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan
Billyft vars lyfthöjd överstiger 0,5 m och vid användningen av vilken arbete utförs under en last som endast bärs upp av lyftanordningen Sakkunnig Sakkunnig Sakkunnig
Personlyftanordning Sakkunnig* Sakkunnig Sakkunnig
Personlyftanordning som kräver installering Sakkunnig Sakkunnig Sakkunnig
Lastkran Sakkunnig Sakkunnig Sakkunnig
Lastkran vars lastmoment överstiger 25 tonmeter och som enligt tillverkaren är avsedd att användas till huvudsakligen annat än lastning av fordon Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan
Kran jämte banor som lyfter över 500 kg Sakkunnig Sakkunnig Sakkunnig
Bygghiss avsedd för personlyft Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan
Tornkran Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan Sakkunnigorgan
Fartygs lyftanordningar Sakkunnigorgan Sakkunnig Sakkunnig

* = efter betydande ändringsarbeten som avses i 33 § 1 mom.

I denna bilaga avses med

1) kran en maskindriven lyftanordning som används till att lyfta, sänka och förflytta last och i vilken lasten rör sig endast om den styrs av en lyftlina, lyftkedja eller motsvarande konstruktion. Som kran anses också en sådan lyftanordning där lastens svängningar begränsas med anordningar som förflyttas tillsammans med kranen,

2) tornkran en lyftkran i vilken den bärande delen utgörs av en tornkonstruktion och tornkonstruktionens övre del av en utliggande balk som är fäst med hjälp av staglinor eller strävor vid tornkonstruktionens övre del eller med staglinor som löper genom tornkonstruktionens topp till dess bas,

3) lastkran en kran som har monterats på en lastbil, något annat fordon, en släpvagn eller ett motorredskap och som huvudsakligen är avsedd att användas för lastning av fordonet,

4) mobilkran en lyftkran som är försedd med hjul eller band och som fritt kan förflyttas från en plats till en annan med egen motor eller kopplad till ett fordon,

5) personlyftanordning en maskindriven anordning som är stationärt installerad eller byggd på ett fordon eller ett flyttbart underlag och som är avsedd för lyftning av personer för utförande av arbete på anordningens arbetsplattform,

6) billyft en maskindriven anordning som är avsedd för lyftning eller lutning av en bil eller något annat fordon för service, smörjning, reparation eller något annat arbete som utförs under fordon,

7) bygghiss en sådan tillfälligt uppförd lyftanordning som används i byggarbete och motsvarande arbete och som har en korg som styrs längs fasta gejder eller går i en fast bana; en sådan bygghiss är avsedd att mellan två eller flera plan transportera personer eller gods inom gränserna för högsta tillåtna last,

8) fartygs lyftanordning en maskindriven lyftanordning.

Med ovan avsedda lyftanordningar likställs också andra motsvarande lyftanordningar som till sin konstruktion och sina användningsegenskaper motsvarar dem.

Ikraftträdelsestadganden:

9.12.2010/1101:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

Rådets direktiv 95/63/EG; EGT nr L 335, 30.12.1995, s.28

22.9.2011/1051:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011.

29.12.2012/1091:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

11.5.2017/286:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2017.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.