Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

12.6.2003/543

Statsrådets förordning om justitieministeriet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs med stöd av 2 §, 7 § och 25 § 2 mom. lagen den 28 februari 2003 om statsrådet (175/2003):

1 § (5.2.2015/106)
Ministeriets uppgifter

Justitieministeriets uppgifter är

1) lagberedning inom området för statsförfattningsrätt, allmän förvaltningsrätt, privaträtt och straff- och processrätt samt övriga lagstiftningsärenden som inte hör till något annat ministeriums verksamhetsområde,

2) utvecklande av lagberedningen i statsrådet samt EU-rättslig rådgivning,

3) domstolsväsendet, rättegångsförfarandet och den judiciella indelningen,

4) rättshjälp och den allmänna advokatföreningen,

5) allmän intressebevakning,

6) åklagarväsendet,

7) utsökningsväsendet samt övervakning av förvaltningen av konkursbon,

8) verkställighet av bötesstraff, samhällspåföljder och fängelsestraff,

9) allmän planering av brottsbekämpning och övrig kriminalpolitik,

10) utvecklande av brottsoffrens ställning, om ärendet inte hör till något annat ministeriums verksamhetsområde,

11) straffregistret och övriga rättsregister,

12) benådning,

13) utvecklande av innehållet i förmyndarverksamheten,

14) äktenskapsrättsliga ansökningar,

15) internationell rättsvård, om ärendet inte hör till något annat ministeriums verksamhetsområde,

16) justitiekanslersämbetet, med undantag av dess ekonomiförvaltning,

17) statliga val, kommunala val och folkomröstningar samt främjande av medborgarinflytande,

18) partiregistret och kontroll av partiernas bokföring och medelsanvändning,

19) uppföljning av verkställigheten av språklagen,

20) Finlands författningssamling,

21) utredning av olyckor,

22) landskapet Ålands självstyrelse,

23) samernas kulturella autonomi och koordineringen av samefrågor,

24) Haagkonferensen för internationell privaträtt,

25) jämlikhet och främjande av goda etniska relationer.

2 § (13.10.2016/867)
Ämbetsverk, anstalter och organ som hör till ministeriets verksamhetsområde

Till justitieministeriets verksamhetsområde hör

1) högsta domstolen,

2) högsta förvaltningsdomstolen,

3) hovrätterna,

4) förvaltningsdomstolarna,

5) Ålands förvaltningsdomstol,

6) tingsrätterna,

7) marknadsdomstolen,

8) arbetsdomstolen,

9) försäkringsdomstolen,

10) Brottspåföljdsmyndigheten,

11) Brottspåföljdssektorns utbildningscentral,

12) Riksåklagarämbetet,

13) åklagarämbetena,

14) landskapsåklagarämbetet i landskapet Åland,

15) Riksfogdeämbetet,

16) utsökningsverken,

17) landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland,

18) de statliga rättshjälpsbyråerna,

19) konkursombudsmannens byrå,

20) Rättsregistercentralen,

21) Olycksutredningscentralen,

22) barnombudsmannens byrå,

23) jämställdhetsombudsmannens byrå,

24) dataombudsmannens byrå och datasekretessnämnden,

25) diskrimineringsombudsmannens byrå,

26) diskriminerings- och jämställdhetsnämnden,

27) sametinget,

28) Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna,

29) konsumenttvistenämnden,

30) domarförslagsnämnden,

31) domarutbildningsnämnden,

32) rättegångsbiträdesnämnden,

33) brottsskadenämnden,

34) nämnden för namnärenden.

3 § (31.1.2019/156)
Ministeriets organisation

Vid justitieministeriet finns en avdelning för demokrati och offentlig rätt, en avdelning för privaträtt och rättsvård, en avdelning för kriminalpolitik och straffrätt, en förvaltnings- och styrningsavdelning samt en från avdelningarna fristående stab.

Bestämmelser om avdelningarnas och stabens interna organisation meddelas vid behov i ministeriets interna föreskrift, som avdelningscheferna fastställer för sin egen avdelnings del och kanslichefen för stabens del.

4 §
Beredning av ärenden

Kanslichefen kan förordna att en tjänsteman vid ministeriet skall bereda och föredra ett ärende som annars skulle handläggas av en annan tjänsteman eller själv bereda och föredra ett sådant ärende. Avdelningscheferna har samma rätt i ärenden som annars skulle handläggas av en underlydande tjänsteman.

5 §
Avgörande av ärenden

De ärenden om vilka ministeriet skall besluta avgörs av ministern.

Tjänstemännen vid ministeriet kan avgöra andra än samhälleligt eller ekonomiskt betydande ärenden om vilka ministeriet skall besluta. I ministeriets arbetsordning finns närmare bestämmelser om tjänstemännens beslutanderätt.

Ärenden om vilka ministeriet skall besluta avgörs på föredragning med undantag av de ärenden som avses i 38 § reglementet för statsrådet.

6 § (31.1.2019/156)
Behörighetsvillkor för tjänstemännen

Utöver det som föreskrivs i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994) och i 43 § 1 mom. i reglementet för statsrådet (262/2003) är behörighetsvillkoren för

1) kanslichefen annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt,

2) avdelningschefen vid avdelningen för privaträtt och rättsvård sådan examen som avses i 1 punkten,

3) andra direktörer än de som avses i 1–2 punkten högre högskoleexamen samt förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga,

4) lagstiftningsråd högre högskoleexamen samt sådan förmåga att forska och planera som krävs vid lagberedning,

5) det lagstiftningsråd som är lagstiftningsdirektör sådan examen som avses i 1 punkten och god förtrogenhet med lagberedning,

6) lagstiftningsråd som sköter laggranskningsuppgifter sådan examen som avses i 1 punkten och i fråga om lagstiftningsråd som granskar finskspråkiga författningstexter god förtrogenhet med lagberedning och i fråga om lagstiftningsråd som granskar svenskspråkiga författningstexter utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska och god förtrogenhet med lagberedning eller svenskt lagspråk,

7) personalchef, utvecklingschef, utbildningschef, planeringschef, ledande sakkunnig, budgetråd och konsultativ tjänsteman högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde,

8) språkrättsrådet, som svarar för bevakningen av verkställigheten och tillämpningen av språklagen (423/2003), högre högskoleexamen samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

7 § (16.2.2012/73)
Utnämning av tjänstemän

Ministeriets tjänstemän utnämns av ministeriet, om inte något annat föreskrivs särskilt i fråga om utnämningsbehörigheten.

8 § (24.5.2007/613)
Titlar

Avdelningscheferna har titeln överdirektör.

9 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning den 22 mars 2001 om justitieministeriet (265/2001).

Ikraftträdelsestadganden:

18.12.2003/1125:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

3.3.2005/130:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

15.6.2006/486:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006.

24.5.2007/613:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

28.5.2009/347:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2009.

25.6.2009/465:

Denna förordning träder i kraft den 29 juni 2009.

3.12.2009/1007:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.2.2012/73:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012.

12.4.2012/168:

Denna förordning träder i kraft den 17 april 2012.

5.2.2015/106:

Denna förordning träder i kraft den 11 februari 2015.

10.12.2015/1458:

Denna förordning träder i kraft den 15 december 2015.

13.10.2016/867:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

31.1.2019/156:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2019.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.