Beaktats t.o.m. FörfS 848/2018.

12.7.1993/666

Jaktförordning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av jord- och skogsbruksministern stadgas med stöd av jaktlagen av den 28 juni 1993 (615/93) och 4 och 7 §§ lagen den 28 juni 1993 om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/93):

1 § (5.6.2014/412)
Jaktlicens för annat vilt än hjortdjur

Jaktlicens enligt 10 § 1 mom. i jaktlagen (615/1993) krävs för jakt på

1) europeisk bäver,

2) östersjövikare, samt

3) rapphöns på andra ställen än inom landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten.

2 § (24.2.2011/170)
Beviljande av jaktlicens

Kräver en ändamålsenlig vård av beståndet av en viltart samt ett opartiskt och ändamålsenligt ordnande av jakten detta, kan antalet bytesdjur fastställas till ett färre antal än det ansökta. Vid beviljande av jaktlicens ska beaktas att de skador som förorsakas av viltarten i fråga hålls på en skälig nivå inom området. Jaktlicensen beviljas högst för ansökt antal vilt.

3 § (24.2.2011/170)
Utredningar som ska fogas till ansökan om jaktlicens

Till en ansökan om jaktlicens enligt 1 § ska det fogas utredning om inom vilket område och vid vilken tidpunkt avsikten är att jaga den viltart som nämns i ansökan. Om Finlands viltcentral kräver det, ska sökanden dessutom lämna en utredning till Finlands viltcentral om storleken på beståndet av den viltart som nämns i ansökan om jaktlicens. Sökanden ska på uppmaning av Finlands viltcentral lämna in en utredning om sin jakträtt inom det område som ansökan gäller.

4 § (24.2.2011/170)
Villkor i jaktlicensen

I en jaktlicens som avses i 1 § ska det anges vilket område som licensen gäller för samt antalet djur som får fällas. Av särskilda skäl kan det i licensen ställas begränsningar i fråga om jaktsätt och jaktområde och tas in villkor om ålder och kön på de djur som får fällas.

Beviljad jaktlicens gäller under högst ett år från den tidpunkt då den beviljats.

5 § (5.6.2014/412)
Kvotering vid jakt på gråsäl

För jakt på gråsäl på Östersjön finns en kvot inom följande områden:

1) förvaltningsområdet Bottenviken–Kvarken, som omfattar de havsområden som hör till landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland,

2) förvaltningsområdet Sydvästra Finland, som omfattar de havsområden som hör till landskapen Satakunta och Egentliga Finland, samt

3) förvaltningsområdet Finska viken, som omfattar de havsområden som hör till landskapen Nyland och Kymmenedalen.

Finlands viltcentral ska underrättas om fångsten av en gråsäl senast den tredje vardagen efter fångsten. Av anmälan ska framgå

1) jägarens jägarnummer och kontaktuppgifter,

2) gråsälens kön och vikt,

3) tidpunkten för fångsten,

4) fångstplatsens koordinater, förvaltningsområdet, verksamhetsområdet inom Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningen.

Sedan kvoten fyllts ska Finlands viltcentral avlysa jakten på gråsälar inom förvaltningsområdet. Tillräckligt effektiv information ska ges om Finlands viltcentrals beslut. Avlysningen av jakten anses ha kommit till jägarnas kännedom inom tre dygn efter det att beslutet gavs.

Finlands viltcentral ska lämna jord- och skogsbruksministeriet uppgifter om jakt på gråsäl efter utgången av varje kalenderår.

5 a § (24.5.2018/392)
Anmälan om fällda djur som förutsätts vid jakt av vissa viltarter

Om fällda rådjur, vildsvin, illrar, sädgäss, bläsänder, stjärtänder, årtor, skedänder, brunänder, viggar, ejdrar, alfåglar, småskrakar, storskrakar samt sothöns ska en fångstanmälan göras till Finlands viltcentral på en av Finlands viltcentral fastställd blankett eller via en elektronisk tjänst. Fångstanmälan ska lämnas in inom sju dygn efter att ett djur har fällts.

I en fångstanmälan som avses i 1 mom. ska följande uppgifter finnas:

1) jägarens namn och jägarnummer,

2) antalet fällda djur och deras art samt beträffande vildsvin och rådjur kön och uppskattning av ålder,

3) datum då djuret fälldes,

4) den kommun där djuret fälldes.

Uppgifter som avses i 2 mom. 1â3 punkten ska anmälas om djur som fällts inom Finlands ekonomiska zon.

För fällda vildsvin ska fångstplatsens koordinater anges.

5 a § har ändrats genom F 392/2018 och träder i kraft 1.8.2020. Den tidigare formen lyder:

5 a § (3.8.2017/516)
Anmälan om fällda djur som förutsätts vid jakt av vissa viltarter

Om fällda rådjur, vildsvin, iller och sädgås ska en fångstanmälan göras på en av Finlands viltcentral fastställd blankett eller via elektronisk tjänst till Finlands viltcentral. Fångstanmälan ska lämnas in inom sju dygn efter att ett djur har fällts.

I fångstanmälan som avses i 1 mom. ska finnas följande uppgifter:

1) jägarens namn och jägarnummer,

2) antalet fällda djur och deras art samt beträffande vildsvin och rådjur kön och uppskattning av ålder,

3) när djuret fälldes,

4) var djuret fälldes.

6 § (24.5.2018/392)
Ansökan om jaktlicens för hjortdjur

Till ansökan om jaktlicens för hjortdjur ska det fogas en karta över det område som avses i ansökan, utredning om områdets areal samt en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller de delar av dessa inom vilka jakten på hjortdjur sker.

Finlands viltcentral kan kräva att sökanden ska redogöra för jakträtten i det område som ansökan om jaktlicens avser.

Om ansökan om jaktlicens avser jakt på hjortdjur inom områden som avses i 8 § i jaktlagen och arealen av de statsägda marker som ingår i jaktområdet överstiger 1 000 hektar, ska det till ansökan fogas en preliminär uppgift om dem som deltar i jakten som skyttar och deras fasta boningsorter samt vilka andra möjligheter de har att delta i jakt på hjortdjuret i fråga.

6 § har ändrats genom F 392/2018 och träder i kraft 1.2.2019. Den tidigare formen lyder:

6 § (24.2.2011/170)
Ansökan om jaktlicens för hjortdjur

Till ansökan om jaktlicens för hjortdjur ska det fogas en karta över det område som avses i ansökan samt utredning om områdets areal.

Om Finlands viltcentral kräver det, ska sökanden till ansökan foga en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller jordregistret eller de delar av dessa inom vilka jakten på hjortdjur sker eller bifoga handlingar som krävs för att visa jakträtten.

Om ansökan om jaktlicens avser jakt på hjortdjur inom områden som nämns i 8 § i jaktlagen och arealen av statens marker som ingår i jaktområdet överstiger 1 000 hektar, ska det till ansökan fogas en preliminär uppgift om dem som deltar i jakten som skyttar och deras fasta boningsorter samt vilka andra möjligheter de har att delta i jakt på hjortdjuret i fråga.

7 § (24.5.2018/392)
Villkor i jaktlicens för hjortdjur

En jaktlicens för ett hjortdjur berättigar till att fälla ett fullvuxet djur eller två kalvar. I en jaktlicens kan det tas in närmare villkor om ålder eller kön på de hjortdjur som får fällas, om detta behövs för en ändamålsenlig vård av hjortdjursbeståndet. Finlands viltcentral får bestämma om den regionala fördelningen av jaktlicenserna inom ett jaktlicensområde.

Med kalv avses ett hjortdjur som är yngre än ett år.

7 § har ändrats genom F 392/2018 och träder i kraft 1.2.2019. Den tidigare formen lyder:

7 § (24.2.2011/170)
Villkor i jaktlicens för hjortdjur

En jaktlicens för ett hjortdjur berättigar till att fälla ett fullvuxet djur eller två kalvar. I jaktlicensen kan det tas in närmare villkor om ålder eller kön på de hjortdjur som får fällas, om detta behövs för en ändamålsenlig vård av hjortdjursbeståndet.

Med kalv avses ett hjortdjur som är yngre än ett år.

7 a § (18.7.2013/557)

7 a § har upphävts genom F 18.7.2013/557.

8 § (1.9.2016/759)
Ansökan om jaktlicens för hjortdjur

Varje jaktvårdsförening ska för sitt eget område utarbeta en beskattningsplan för hjortdjur senast den 15 april.

Jaktlicens för hjortdjur ska sökas senast den 30 april. Ansökan ska delges den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde huvuddelen av det jaktområde som avses i ansökan är beläget.

Jaktlicens för hjortdjur gäller under ett jaktår i taget.

9 § (3.8.2017/516)
Anmälningsskyldighet i anslutning till jaktlicens och jaktlicens för hjortdjur

Licenshavaren ska göra en anmälan på en av Finlands viltcentral fastställd blankett eller via elektronisk tjänst till Finlands viltcentral om utfallet av den jakt som skett med stöd av en jaktlicens enligt 10 § i jaktlagen eller en jaktlicens för hjortdjur enligt 26 § i nämnda lag. Anmälan ska göras inom sju dygn efter det att de i jaktlicensen nämnda djuren fällts eller, om djur inte fällts, inom sju dygn efter det att fredningstiden har börjat.

I anmälan ska nämnas skyttens namn och jägarnummer, antalet fällda djur och deras art, kön samt när och var djuren har fällts. Jägarens namn och jägarnummer behöver inte anges i en anmälan som gäller rapphöna. I fråga om hjortdjur som avses i 26 § i jaktlagen ska dessutom antalet fällda fullvuxna hjortdjur och kalvar anges samt till anmälan fogas ett verifikat över att jaktlicensavgiften betalats.

Finlands viltcentral ska årligen lämna jord- och skogsbruksministeriet ett sammandrag över beviljade jaktlicenser och antalet bytesdjur som fällts med stöd av dem.

10 § (11.4.2013/270)
Användning av sax

För viltfångst får enbart sådan sax användas som dödar viltet omedelbart när den slår igen. Saxen ska underhållas regelbundet. Saxen ska placeras så att den inte medför fara för människor eller andra djur än de som får fångas.

På land får sax användas för jakt på iller, hermelin, mink, skogsmård och ekorre samt för fångst av icke fredade däggdjur. Saxens diameter får vara högst 20 centimeter.

Under vatten får sax användas för jakt på europeisk bäver, kanadensisk bäver, mink och bisamråtta samt för fångst av icke fredade däggdjur. Saxens diameter får vara högst 30 centimeter.

10 a § (11.4.2013/270)
Användning av snara

Snaror får användas för fångst av dalripa och fjällripa i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner.

11 § (3.8.2017/516)
Användning av fälla, inhägnad och fotsnara

«Fällor» som fångar bytet levande och andra motsvarande fångstanordningar får användas för fångst av lodjur, europeisk bäver, kanadensisk bäver, bisamråtta, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, hermelin, mink, iller, skogsmård, grävling, utter, vildkanin, ekorre, östersjövikare, och gråsäl samt av icke fredade däggdjur. «Fällor» och andra fångstredskap ska vara sådana att ett fångat djur ryms i dem stående och liggande i naturlig ställning utan att skada sig självt.

Fotsnaror får användas för fångst av rödräv under den tid terrängen är snötäckt. Diametern på fotsnarans ögla i utlöst tillstånd ska vara minst 30 millimeter.

Inhägnader för levandefångst får användas vid fångst av vildsvin. Inhägnaden ska vara tillräckligt stor så att ett vildsvin med avkomma ryms i den. Inhägnaden ska vara utan tak och till formen rund eller oval. Utanför inhägnaden men fast vid dess sida ska det i syfte att kunna åtskilja vildsvinen finnas en gång som går att avstänga (gång för åtskiljning).

Användningen av ett fångstredskap som avses i 1 och 2 mom. ska ordnas så att man minst en gång per dygn kan kontrollera om ett djur gått i fångstredskapet. Kontrollerandet av ett fångstredskap som avses i 3 mom. ska ske minst två gånger per dygn.

12 §
Användning av hund vid jakt på hjortdjur

Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 28 centimeter.

Vid jakt på rådjur får användas hund som tillåts i 1 mom. endast från den sista lördagen i september till den 31 januari. (22.6.2005/440)

13 § (27.8.2015/1105)

13 § har upphävts genom F 27.8.2015/1105.

14 § (11.4.2013/270)
Användning av ljuskälla

Artificiella ljuskällor får användas vid spårning och avlivning av sårade djur eller djur i fotsnara och vid avlivning av djur som befinner sig i ett gryt, i en fälla, i ett blockfält, i eller under en byggnad eller under en ved- eller virkestrave eller annars i hjälplöst tillstånd.

14 a § (11.4.2013/270)
Användning av lövblåsare

Lövblåsare får användas för att fånga eller driva bort fjällräv som uppfötts i farm, rödräv, mårdhund, mink, hermelin, ekorre, grävling, tvättbjörn och icke fredade däggdjur endast när djuret befinner sig i ett gryt, i ett blockfält, i eller under en byggnad, under en ved- eller virkestrave eller i motsvarande förhållanden.

15 § (11.4.2013/270)
Användning av gift vid fångst av icke fredade djur

Gift och giftbeten får användas för att döda råttor, möss eller sorkar endast i byggnader, på gårdsplaner, i trädgårdar, i pälsdjursfarmer, på avstjälpningsplatser och i vattenbruksanläggningar. Gift och giftbeten ska placeras så att de inte medför fara för människor eller andra än i denna paragraf avsedda djur.

15 a § (11.4.2013/270)
Användning av elektricitet vid fångst av icke fredade däggdjur

Elektricitet får användas för att döda råttor, möss och sorkar endast när djuren fångats i slutna «fällor». Sådana «fällor» får endast användas i byggnader, på gårdsplaner, i trädgårdar, i pälsdjursfarmer, på avstjälpningsplatser och i vattenbruksanläggningar. Fällorna ska placeras så att de inte medför fara för människor eller andra än i denna paragraf avsedda djur. «Fällor» med elektricitet som dödar ska underhållas regelbundet.

16 § (16.5.2013/346)
Allmänna krav på skjutvapen

Halvautomatiska vapen vars magasin kan laddas med tre patroner får inte användas för att skjuta fågelvilt som avses i 5 § i jaktlagen eller för att skjuta skogshare, europeisk bäver, varg, brunbjörn, iller, utter, skogsmård, lodjur, östersjövikare, knubbsäl eller gråsäl. Bestämmelser om förbud mot användning vid jakt av halvautomatiska vapen vars magasin kan laddas med fler än tre patroner finns i 33 § i jaktlagen.

Vid jakt får endast användas skjutvapen enligt 6 § 2 mom. 1–3 och 8 punkten i skjutvapenlagen (1/1998) samt skjutvapen enligt 6 § 2 mom. 11 och 12 punkten i den lagen som är minst 600 millimeter långa och har en minst 300 millimeter lång pipa.

16 a § (1.9.2016/759)
Allmänna krav på kulvapen

Anslagsenergin hos kulan i ett räfflat kulvapen som används för att skjuta vilt ska vid pipans mynning vara minst 100 joule.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. får

1) rödräv, fjällräv som uppfötts i farm, grävling, utter, mårdhund, tvättbjörn, sumpbäver, skogshare, fälthare, tjäder, orre och gås endast skjutas med vapen där patronkulan väger minst 2,5 gram och dess träffenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 200 joule eller där anslagsenergin hos patronkulan oberoende av kulans vikt är minst 300 joule uppmätt från pipans mynning,

2) rådjur, östersjövikare, gråsäl, knubbsäl, varg, lodjur, järv, europeisk bäver, kanadensisk bäver och mufflon endast skjutas med vapen där patronkulan väger minst 3,2 gram och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 800 joule,

3) vitsvanshjort, kronhjort, skogsvildren, dovhjort och sikahjort endast skjutas med vapen där patronkulan väger minst 6 gram och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 2 000 joule eller, om kulans vikt är minst 8 gram, dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 1 700 joule,

4) älg, vildsvin och brunbjörn endast skjutas med vapen där patronkulan väger minst 9 gram och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 2 700 joule eller, om kulans vikt är minst 10 gram, dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 2 000 joule.

För att skjuta djur som nämns i 2 mom. 3 och 4 punkten ska det användas kulor som är konstruerade för att expandera.

Endast den som har avlagt sådant skjutprov som avses i 21 § i jaktlagen får vara skytt vid jakt med räfflat kulvapen på dovhjort, kronhjort, sikahjort, rådjur, älg, vitsvanshjort, skogsvildren, brunbjörn eller vildsvin. (3.8.2017/516)

17 § (29.10.2009/823)
Kaliber på hagelgevär

Hagelgevär som används för att skjuta vilt ska ha kaliber 10–20. Hagelgevär av mindre kaliber får dock användas för att skjuta vildkanin, bisamråtta, ekorre, hermelin, dalripa, fjällripa, järpe, rapphöna, morkulla och ringduva, dock inte hagelgevär av mindre kaliber än 36.

18 §
Inskränkningar angående hagelgevär

Hagelgevär som laddats med hagelpatron får inte användas för att skjuta älg, vitsvanshjort, kronhjort, skogsvildren, dovhjort, sikahjort, brunbjörn, vildsvin, säl eller mufflon. (21.12.2000/1206)

För hagelgevär avsedda kulor får inte användas för att skjuta älg eller brunbjörn.

19 § (11.4.2013/270)
Undantagsbestämmelse om förbud som avser vapen

Ett sårat djur, ett djur i fotsnara och ett djur som befinner sig i ett gryt, i en fälla, i ett blockfält, i eller under en byggnad, under en ved- eller virkestrave eller annars i hjälplöst tillstånd får avlivas med ett för ändamålet lämpat skjutvapen.

20 § (3.8.2017/516)
Allmänna krav på pilbåge

Endast vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, europeisk bäver, kanadensisk bäver, bisamråtta, sumpbäver, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, tvättbjörn, grävling, hermelin, iller, skogsmård, mink, rådjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsvildren, mufflon och vildsvin samt fåglar som räknas till vilt liksom även icke fredade djur får skjutas med pilbåge.

Endast pilbågar som kräver en kraft om minst 180 newton (180 N) för spänning av bågen får användas för att skjuta vilt.

Spetsen på en pil som används för att skjuta djur ska vara sådan att en lyckad träff är omedelbart dödande. Om pilbåge används för att skjuta europeisk bäver, kanadensisk bäver, rådjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsvildren, mufflon eller vildsvin ska på pilen användas en skärande spets vars diameter är minst 22 millimeter. Om pilbåge används för att skjuta europeisk bäver eller kanadensisk bäver ska pilen dessutom vara fäst till bågen med en lina.

Vid jakt med båge på rådjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsvildren, mufflon eller vildsvin får endast den vara skytt som har avlagt sådant skjutprov som avses i 21 § i jaktlagen.

Se JSMf om skjutprov 517/2017. Skyldigheten att avlägga ett skjutprov som gäller jakt med båge vid rådjursjakt träder i kraft 1.1.2018. Se SRf om ändring av jaktförordningen 516/2017.

20 a § (24.5.2018/392)
Användning av luftvapen

Luftvapen får användas endast inne i en byggnad och där endast för att döda kråka, skata, tamduva, ekorre, skogsmård, hermelin och mink samt andra icke fredade däggdjur än förvildad katt.

Luftvapen får användas för att avlossa projektiler med bedövningsmedel mot vilt eller icke fredade djur i forsknings-, utplanterings- eller omplaceringssyfte.

21 § (18.7.2013/557)
Bestämmelser om skytte av icke fredade djur

Katter och icke fredade fåglar får skjutas med skjutvapen som fyller kraven enligt 16 a § 1 mom. eller 17 §.

22 § (11.4.2013/270)
Utrustning som ska användas vid jakt på hjortdjur

Vid jakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsvildren ska de som deltar i jakten använda orangeröd eller orange huvudbonad eller ett överdrag av sådan färg och orangeröda eller orange klädesplagg som täcker överkroppen. Den orange eller orangeröda färgen ska täcka minst två tredjedelar av den synliga ytan av klädesplagget och huvudbonaden.

Kravet i 1 mom. gäller dock inte en jägare som jagar i skydd av en konstruktion eller med jaktbåge. (3.8.2017/516)

23 § (24.5.2018/392)
Jaktledares uppgifter

Jaktledaren för jakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsvildren ska

1) planera de praktiska arrangemangen under jakten,

2) ge dem som deltar i jakten behövliga föreskrifter om jakten och säkerhetsåtgärderna under jakten,

3) se till att villkoren i jaktlicensen och bestämmelserna om jakt iakttas,

4) se till att man försöker döda en årskalv som förlorat sin mor vid jakten.

Jaktlicenshavaren ska innan jakt inleds skriftligen meddela jaktvårdsföreningen vem som är i 1 mom. avsedd jaktledare samt vice jaktledare.

Jaktledaren för jakt på björn, varg, järv eller lodjur ska

1) planera de praktiska arrangemangen under jakten,

2) ge dem som deltar i jakten behövliga föreskrifter om jakten och säkerhetsåtgärderna under jakten,

3) se till att villkoren i dispensen för jakt och bestämmelserna om jakt iakttas.

Den som beviljats dispens för jakt på varg ska innan jakten inleds skriftligen meddela jaktvårdsföreningen vem som är jaktledare samt vice jaktledare.

Vid jakt i sällskap ska antingen jaktledaren eller en vice jaktledare vara närvarande. Jaktledaren eller vice jaktledaren behöver dock inte vara närvarande om jakten bedrivs som vaktjakt. Med jakt i sällskap avses ett jaktevenemang där fler än en jägare är närvarande.

24 § (24.5.2018/392)
Allmänna fredningstider

Viltet är fridlyst som följer:

1) vildkanin från och med den 1 april till och med den 31 augusti,

2) skogshare och fälthare från och med den 1 mars till och med den 31 augusti,

3) ekorre från och med den 1 mars till och med den 31 oktober,

4) europeisk bäver och kanadensisk bäver från och med den 1 maj till och med den 19 augusti,

5) bisamråtta från och med den 20 maj till och med den 30 september,

6) hermelin från och med den 1 april till och med den 31 juli,

7) skogsmård från och med den 1 april till och med den 31 juli,

8) östersjövikare från och med den 1 januari till och med den 15 april,

9) gråsäl från och med den 1 januari till och med den 15 april,

10) älg i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland från och med den 1 januari till och med den 31 augusti och från och med den 21 september till och med dagen före den andra lördagen i oktober, samt i övriga delar av landet från och med den 1 januari till och med dagen före den andra lördagen i oktober,

11) dovhjort, kronhjort, sikahjort, skogsvildren och vitsvanshjort från och med den 1 februari till och med dagen före den sista lördagen i september,

12) rådjursbock från och med den 16 juni till och med den 31 augusti och från och med den 1 februari till och med den 15 maj samt rådjursget och årskilling från och med den 1 februari till och med den 31 augusti,

13) mufflon från och med den 1 februari till och med den 31 augusti,

14) rödräv i landskapet Lappland från och med den 1 maj till och med den 31 juli och i övriga delar av landet från och med den 15 april till och med den 31 juli,

15) grävling från och med den 1 april till och med den 31 juli,

16) kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, knipa, sothöna, morkulla samt åda och dess årsunge från och med den 1 januari till den 20 augusti fram till klockan 12.00,

17) guding från och med den 1 januari till och med den 31 maj,

18) alfågel, småskrake och storskrake från och med den 1 januari till och med den 31 augusti,

19) dalripa inom landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Österbotten, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland, med undantag för Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner, från och med den 1 november till och med den 9 september, samt i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner från och med den 1 april till och med den 9 september och i övriga delar av landet hela året,

20) fjällripa i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner från och med den 1 april till och med den 9 september och i övriga delar av landet hela året,

21) orrhöna från och med den 11 december till och med den 9 september samt orrtupp i landskapen Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax och Lappland från och med den 11 december till och med den 9 januari och från och med den 1 februari till och med den 9 september samt i övriga delar av landet från och med den 11 december till och med den 9 september,

22) järpe från och med den 11 december till och med den 9 september, tjäderhöna i landskapen Nyland och Egentliga Finland från och med den 1 oktober till och med den 9 september och i övriga delar av landet från och med den 11 december till och med den 9 september samt tjädertupp i landskapen Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax och Lappland från och med den 11 december till och med den 9 januari och från och med den 1 februari till och med den 9 september och i landskapen Nyland och Egentliga Finland från och med den 1 oktober till och med den 9 september samt i övriga delar av landet från och med den 11 december till och med den 9 september,

23) rapphöna från och med den 1 januari till och med den 31 augusti,

24) fasan från och med den 1 mars till och med den 31 augusti, samt

25) ringduva från och med den 1 november till och med den 9 augusti.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 10, 11, 12 och 16 punkten får

1) annanstans än i Kuusamo kommun, Taivalkoski kommun och landskapet Lappland älg jagas genom vaktjakt på åkrar från och med den 1 september till och med dagen före den andra lördagen i oktober,

2) älg jagas utan hund från och med den 1 januari till och med den 15 januari,

3) annanstans än i landskapet Lappland dovhjort, kronhjort, sikahjort och vitsvanshjort jagas genom vaktjakt från och med den 1 september till och med dagen före den sista lördagen i september,

4) vitsvanshjort och rådjur jagas utan hund från och med den 1 februari till och med den 15 februari,

5) kanadagås och grågås jagas på åkrar från och med den 10 augusti till den 20 augusti klockan 12.00.

Förbudet i 2 mom. 2 och 4 punkten gäller inte användning av hund för att spåra sårade djur.

25 § (1.9.2016/759)
Särskilda fredningstider

En sådan hona av i farm uppfödd fjällräv, mårdhund, tvättbjörn, iller, mink och sumpbäver som åtföljs av årsunge är fridlyst från och med den 1 maj till och med 31 juli.

En sådan hona av vildsvin som åtföljs av årsunge är fridlyst från och med den 1 mars till och med den 31 juli.

En sådan hona av älg som åtföljs av årsunge är fridlyst från och med den 1 september till och med dagen före den andra lördagen i oktober.

En sådan hona av sikahjort, dovhjort, rådjur, mufflon, vitsvanshjort och kronhjort som åtföljs av årsunge är fridlyst från och med den 1 september till och med dagen före den sista lördagen i september.

25 a § (24.2.2011/170)
Fredningstider för icke fredade fåglar

Icke fredade fåglar är fridlysta som följer:

1) kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast inom landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5.–31.7, inom landskapen Norra Savolax och Norra Karelen 1.4.–31.7 och i övriga delar av landet 10.3.–31.7,

2) skata inom landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4.–31.7 och i övriga delar av landet 1.4.–31.7,

3) korp inom renskötselområdet 10.4.– 31.7, samt

4) kolonier av gråtrut hela året.

26 § (11.4.2013/270)
Fredning av bon av europeisk eller kanadensisk bäver samt bisamråtta

Bebodda bon av bisamråtta och bäver får inte förstöras. Dammar eller andra konstruktioner som hör till ett bebott bo får dock för förebyggande av skador förstöras mellan

1) den 15 juni och den 15 september i landskapet Lappland,

2) den 15 juni och den 30 september i landskapen Norra Österbotten och Kajanaland,

3) den 15 juni och den 15 oktober i landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax, Södra Savolax och Norra Karelen, och

4) den 15 juni och den 31 oktober i övriga Finland.

27 § (24.2.2011/170)

27 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

28 § (24.2.2011/170)

28 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

29 § (24.2.2011/170)

29 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

30 § (24.2.2011/170)

30 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

31 § (27.11.1998/869)
Handel med vilt

Handel med i Finland jagad kanadagås, sädgås, årta, alfågel, knipa, småskrake, storskrake, järpe, orre och tjäder samt med identifierbara delar av dessa fåglar och av dem tillverkade produkter är förbjuden.

Om verkställigheten av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem stadgas i 44 § naturskyddslagen (1096/1996). (19.7.2001/664)

32 §
Ersättning för omhändertagande av hund

Ersättning enligt 55 § 3 mom. jaktlagen för skötsel av hund skall bestämmas så, att den till fullo täcker utgifterna för skötseln av den omhändertagna hunden. Som sådana utgifter beaktas arbetsåtgången vid skötseln, de för skötseln anskaffade förnödenheterna och en skälig andel av omkostnaderna för de utrymmen som under vårdtiden använts vid skötseln.

33 § (24.2.2011/170)

33 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

34 § (24.2.2011/170)

34 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

35 §

35 § har upphävts genom F 23.12.1999/1238.

36 § (24.2.2011/170)

36 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

37 § (24.2.2011/170)

37 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

38 §
Jakttillstånd för utlänningar

Tillstånd enligt 46 § 3 mom. jaktlagen kan beviljas en utlänning som tillsammans med en finländsk jägare bedriver jakt inom ett område som avses i det nämnda momentet. Villkor är vidare, att vederbörande fyller i 2 § lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/93) nämnda krav.

39 § (24.2.2011/170)
Anmälan till jakträttshavaren

En i 83 c § 2 mom. i jaktlagen avsedd anmälan ska göras muntligt, per telefon eller på annat sätt senast följande vardag efter det att viltet påträffats. Påträffas inte jakträttshavaren inom två dygn, får jägaren behålla djuret.

Om jakträttshavaren i fall som avses i 83 § 2 mom. i jaktlagen övertar djuret, anses han i stället för jägaren ha utnyttjat sin motsvarande jaktlicens.

40 § (22.6.2005/440)
Anmälan om sårat djur

Anmälan om vildsvin, varg, brunbjörn, järv eller lodjur som sårats och som kvarblivit i skogen skall utan dröjsmål göras till närmaste polis.

41 § (24.2.2011/170)
Tillstånd till vissa viltvårdsåtgärder

Tillstånd enligt 40 § i jaktlagen ska sökas skriftligen hos Finlands viltcentral. I ansökan ska anges skälen till att tillstånd söks liksom också de fångstmetoder som kommer att användas. Förutsättningar för beviljande av tillstånd är att de avsedda åtgärderna inte föranleder betydande men för de i vilt tillstånd levande bestånden av villebråd.

I beslutet ska anges

1) vilka fångstmetoder som är tillåtna med stöd av tillståndet,

2) hur många djur sökanden får fånga eller ta tillvara, och

3) på vilket sätt tillståndshavaren ska meddela Finlands viltcentral om effekterna av viltvårdsåtgärderna.

Ett beviljat tillstånd gäller under ett år i taget, om det inte i tillståndsbeslutet bestäms att giltighetstiden är kortare.

42 §
Behandling av olagliga fångstredskap

Är ägaren av en fångstanordning som avses i 81 § 2 mom. jaktlagen känd och kan fångstanordningen med smärre reparationer ändras så att den fyller de krav som ställs på fångstanordningar eller har dess delar bruksvärde, skall fångstanordningen återlämnas till ägaren. I annat fall skall fångstanordningen förstöras.

Omhändertas en enligt 1 mom. återlämnad fångstanordning på nytt med stöd av 81 § jaktlagen, skall fångstanordningen förstöras.

43 § (24.2.2011/170)

43 § har upphävts genom F 24.2.2011/170.

44 § (3.8.2017/516)

44 § har upphävts genom F 3.8.2017/516.

45 § (3.8.2017/516)

45 § har upphävts genom F 3.8.2017/516.

46 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993.

47 §
Övergångsstadganden

Med avvikelse från vad som stadgas i 24 § iakttas under tiden mellan den 1 augusti 1993 och den 31 mars 1994 de jakttider som gäller när denna förordning träder i kraft.

Föreligger skäl härtill kan jord- och skogsbruksministeriet föreskriva undantag från jakttiderna enligt 1 mom. för älg.

Med avvikelse från vad som sägs i 36 § 3 mom. skall anslag som beviljats jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna år 1993 betalas av länsstyrelsen, till vilken också skall inlämnas redogörelsen för användningen av medel.

Ikraftträdelsestadganden:

31.1.1994/81:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1994.

17.11.1995/1289:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

8.12.1995/1400:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

30.12.1996/1374:

Denna förordning träder i kraft den 15 januari 1997.

27.11.1998/869:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

23.12.1999/1238:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

26.5.2000/479:

Denna förordning träder i kraft den 31 maj 2000.

21.12.2000/1206:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

15.3.2001/224:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2001. Dess 1 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2001.

19.7.2001/664:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001.

27.9.2001/820:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

18.9.2003/812:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2003.

22.6.2005/440:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.

9.8.2007/793:

Denna förordning träder i kraft den 29 augusti 2007.

Jaktlicenser för älg som jaktvårdsdistriktet beviljar för jaktåret 2007/2008 innan denna förordning träder i kraft gäller utan särskilt beslut till och med den 31 december 2007.

10.7.2008/489:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008.

29.10.2009/823:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

18.8.2010/702:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2010.

24.2.2011/170:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2011.

11.4.2013/270:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2013.

Trots vad som föreskrivs i 22 § får röda huvudbonader och klädesplagg användas fram till den 31 januari 2014.

16.5.2013/346:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2013.

18.7.2013/557:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013.

5.6.2014/412:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.

16.10.2014/816:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2014.

27.8.2015/1105:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2015.

25.2.2016/147:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2016.

1.9.2016/759:

Bestämmelserna i 16 a §, 23 § 1 mom. och 25 § i denna förordning träder i kraft den 6 september 2016.

Bestämmelserna i 8 § och 24 § i denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

3.8.2017/516:

Denna förordning träder i kraft den 7 augusti 2017. Skyldigheten enligt 20 § 4 mom. i förordningen att avlägga ett skjutprov som gäller jakt med båge vid rådjursjakt träder dock i kraft först den 1 januari 2018.

24.5.2018/392:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2018. Förordningens 5 a § träder dock i kraft den 1 augusti 2020. Förordningens 6 och 7 § träder i kraft den 1 februari 2019.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.