Beaktats t.o.m. FörfS 945/2019.

6.11.1970/669

Lag om kommunala tjänstekollektivavtal

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 kap

Lagens tillämpningsområde

1 §

För fastställande av kommunala tjänsteinnehavares villkor i anställningsförhållandet genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden förhandlas på sätt i denna lag stadgas.

Såsom tjänsteinnehavare anses personer i kommunal tjänst eller i sådant tillfälligt offentligträttsligt anställningsförhållande till kommun eller kommunalförbund som avses i 98 § kommunallagen.

KommunalL 953/1976 har upphävts genom KommunalL 365/1995, se KommunalL 410/2015 87 §. Se även L om kommunala arbetskollektivavtal 670/1970.

2 §

Angående villkoren i tjänsteinnehavares anställningsförhållande gäller utan hinder av vad i lag är stadgat vad om dem bestämmes genom tjänstekollektivavtal. Tjänsteinnehavare åtnjuter likväl minst sådana förmåner, att sämre villkor för hans vidkommande icke enligt annan lag får avtalas.

Till villkor i anställningsförhållandet (anställningsvillkor) hänförs inte grunderna för ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänsteapparaten, inrättande eller indragning av tjänster, myndigheters åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten av tjänsteförhållanden eller därmed jämförbara anställningsförhållanden eller deras upphörande, med undantag av uppsägningstider och uppsägningsgrunder. (24.10.1986/765)

Avtal får inte ingås om

1) behörighetsvillkoren för tjänster, ej heller om tjänsteinnehavarnas skyldigheter eller disciplin,

2) pensioner, familjepensioner eller andra med dem jämförbara förmåner, hyran för tjänstebostäder eller användning av annan egendom som tillhör en kommun eller en samkommun, med undantag för arbetsrum och arbetsredskap för dem som har uppgifter vilka gäller samarbetet mellan arbetsgivare och tjänsteinnehavare, (28.6.1996/485)

3) de frågor i vilka överenskommelse inte kan träffas för arbetstagarnas del genom arbetskollektivavtal, och inte heller om (28.6.1996/485)

4) utvidgning av lagstadgade grunder för uppsägning av ett tjänsteförhållande. (28.6.1996/485)

(24.10.1986/765)

I sak vari tjänstekollektivavtal icke finnes och i ovan i 3 mom. avsedda angelägenheter gäller vad om dem är särskilt stadgat eller föreskrivet eller utöver tjänstekollektivavtalet med kommunala avtalsdelegationens samtycke med tjänsteinnehavare med avtalslön i enskilt fall är överenskommet.

Sådan bestämmelse i tjänstekollektivavtal, som står i strid med 2, 3 eller 4 mom. är ogiltig.

2 kap

Tjänstekollektivavtal

3 §

Förhandlings- och avtalsparter är kommunala avtalsdelegationen och sådan registrerad förening, till vars egentliga ändamål det hör att bevaka tjänsteinnehavarnas intressen i kommunala anställningsförhållanden (tjänsteinnehavarförening) och med vilken avtalsdelegationen prövar ändamålsenligt ingå tjänstekollektivavtal.

I sak vari överenskommelse får träffas genom tjänstekollektivavtal må kommunala avtalsdelegationen bemyndiga kommun eller kommunalförbund att för egen del ingå tjänstekollektivavtal inom de gränser avtalsdelegationen bestämmer.

Angående kommunala avtalsdelegationens organisation och verksamhet stadgas särskilt genom lag.

Om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande kan ett särskilt avtal (huvudavtal) ingås. Likaså kan ett särskilt avtal ingås om den procedur som i samarbetet mellan en kommun eller en samkommun och tjänsteinnehavarna skall iakttas vid skötseln av personalfrågor (allmänt avtal). (14.5.1993/436)

Genom ett allmänt avtal som nämns i 4 mom. får avvikelse inte göras från procedurer som anges i någon annan lag eller förordning. I övrigt gäller om avtal som nämns i 4 mom. vad som stadgas om tjänstekollektivavtal, om inte något annat bestäms nedan. (14.5.1993/436)

4 §

Tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligen. Avtal må ingås även sålunda, att avtalets innehåll upptages i det vid förhandlingarna mellan förhandlingsparterna förda protokollet, vilket styrkes på ett parterna emellan gemensamt överenskommet sätt.

5 §

Bundna av tjänstekollektivavtal är:

1) kommunala avtalsdelegationen;

2) kommuner och kommunalförbund;

3) kommunala centralorganisationer;

4) de tjänsteinnehavarföreningar som ingått tjänstekollektivavtal eller som efteråt med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detsamma;

5) de registrerade föreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar av ovan i punkt 4 nämnda tjänsteinnehavarföreningar; och

6) de tjänsteinnehavare som är eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar i en av avtalet bunden förening.

Utan hinder av ett tjänstekollektivavtal kan kommunala avtalsdelegationen bestämma annat om tjänsteinnehavarnas anställningsvillkor än vad som är överenskommet i avtalet, om möjligheterna att få eller kvarhålla personal hos kommunerna eller kommunalförbunden eller andra vägande skäl kräver detta. Kommunala avtalsdelegationen får likväl inte bestämma sämre anställningsvillkor än vad som överenskommits i tjänstekollektivavtalet. (24.10.1986/765)

Kommunala avtalsdelegationen skall innan bestämmelse som avses i 2 mom. utfärdas förhandla därom med de föreningar som är parter i ett i 3 § 4 mom. nämnt huvudavtal angående förhandlingsproceduren samt höra respektive kommuner och kommunalförbund. Om ärendet gäller många kommuner eller kommunalförbund, kan kommunala avtalsdelegationen höra kommunernas centralorganisationer i stället för kommunerna eller kommunalförbunden. (24.10.1986/765)

Kommunala avtalsdelegationen kan efter att ha förhandlat med ovan i 3 mom. nämnda föreningar bestämma om anställningsvillkoren för de tjänsteinnehavare som företräder kommunen eller kommunalförbundet såsom arbetsgivare, om kretsen av de avtalsbundna är begränsad i tjänstekollektivavtalet. Om de tjänster vars innehavare det åligger att företräda en kommun eller ett kommunalförbund som arbetsgivare kan särskilt stadgas genom förordning. (24.10.1986/765)

En kommun eller ett kommunalförbund får inte i andra fall än de som nämns i 2 och 4 mom. eller i det fall som avses i 2 § 4 mom. inom ett tjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämma eller avtala, ej heller en kommunal centralorganisation rekommendera, att anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare, som står utanför tjänstekollektivavtalet men utför i avtalet nämnt arbete, skall vara sådana att de står i strid med kollektivavtalet. (24.10.1986/765)

Vad som stadgas i 1 och 5 mom. skall iakttas endast om kommunala avtalsdelegationen, kommunen, kommunalförbundet, tjänsteinnehavarföreningen eller tjänsteinnehavaren inte är bunden av ett tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller den krets som avtalet binder inte är begränsad i själva avtalet. (24.10.1986/765)

5 a § (1.2.1991/204)

Om beslut, som gäller tillämpningen av ett tjänstekollektivavtal eller tjänsteinnehavares lön eller andra anställningsvillkor, enligt kollektivavtalet får prövas av kommunen eller kommunalförbundet, kan kommunfullmäktiges eller förbundsfullmäktiges beslutanderätt utan hinder av 11 § 2 mom. kommunallagen (953/76) genom instruktion eller annars genom beslut av kommunfullmäktige eller förbundsfullmäktige överföras på någon annan kommunal myndighet.

KommunalL 953/1976 har upphävts genom KommunalL 365/1995, se KommunalL 410/2015 91 §.

6 §

Ett tjänstekollektivavtal som inte har ingåtts för viss tid kan av den som är part i avtalet sägas upp att upphöra om tre månader från uppsägningen, om inte något annat är överenskommet om uppsägningstiden. Ett tjänstekollektivavtal som har ingåtts för längre tid än fyra år gäller efter fyra år såsom ett tjänstekollektivavtal vars giltighetstid inte är bestämd. Vad som stadgas ovan gäller även huvudavtal och allmänna avtal. Uppsägningstiden för dessa är dock sex månader. (14.5.1993/436)

Samma uppsägningsrätt som part i avtalet har i 5 § 1 mom. 5 punkten avsedd förening, om den upphört att vara underförening av förening som är part i avtalet. Underförening är likväl bunden av tjänstekollektivavtal under samma tid som ovan avsedd förening, som är part i avtalet.

Uppsägning skall ske skriftligen.

7 §

Även om tjänstekollektivavtal upphört att vara i kraft, skall däri upptagna villkor för anställningsförhållandet fortfarande iakttagas tills nytt avtal ingåtts och trätt i kraft, såframt ej annat överenskommits eller följer av 2 § 4 mom.

3 kap

Arbetsfred och arbetstvister

8 §

Annan stridsåtgärd angående gällande anställningsförhållande än lockout eller strejk må ej vidtagas. Även dessa är förbjudna, om syftet med dem är att påverka andra omständigheter än sådana som enligt 2 § kan vara föremål för avtal eller om så är särskilt stadgat i lag.

Med lockout avses av kommun eller kommunalförbund föranstaltad och med strejk av tjänsteinnehavarförening mot kommun eller kommunalförbund riktad arbetsinställelse, som har till ändamål att utöva påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av de av arbetsinställelsen omfattade tjänsteinnehavarnas samtliga tjänsteåligganden.

Angående lockout som utlyses av kommun eller kommunalförbund beslutar kommunala avtalsdelegationen.

Tjänsteinnehavare må icke deltaga i strejk annars än på grund av beslut av den tjänsteinnehavarförening som utlyst strejken.

9 §

Av tjänstekollektivavtal bunden må icke medan avtalet är i kraft vidtaga stridsåtgärd angående avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller för avgörande av tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, ändring av gällande avtal eller åstadkommande av nytt avtal. Denna förpliktelse till arbetsfred må utvidgas i tjänstekollektivavtal. Förpliktelsen till arbetsfred gäller även förening vars i 5 § 1 mom. 5 punkten nämnda underförening med föreningens samtycke ingått tjänstekollektivavtal. Förefintligheten av ovan i 3 § 4 mom. avsett eller annat, endast för reglering av specialfrågor ingånget avtal hindrar icke inledande av stridsåtgärder för åstadkommande av nytt avtal angående andra frågor, såframt ej annat är avtalat.

10 §

Tjänsteinnehavarförening är skyldig att övervaka, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare avhåller sig från enligt 8 § förbjudna stridsåtgärder.

Av tjänstekollektivavtal bunden förening är skyldig att tillse, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som beröres av avtalet icke bryter mot den förpliktelse till arbetsfred, som stadgas i 9 §, eller bestämmelserna i avtalet.

Förenings i 1 eller 2 mom. avsedda skyldighet innebär även att föreningen icke får stödja eller befordra förbjudna stridsåtgärder eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är pliktig att söka avveckla dem.

11 §

Kommunala avtalsdelegationen åligger att övervaka, att kommunerna och kommunalförbunden iakttager stadgandena i denna lag och bestämmelserna i tjänstekollektivavtal. Angående övervakningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt vad i 10 § är stadgat om tjänsteinnehavarförenings skyldighet att övervaka underlydande föreningar.

12 §

Tjänsteinnehavare är icke skyldig att utföra åligganden, vilka berörs av tillåten lockout eller strejk eller sådan tillåten blockad som gäller omständigheter vilka enligt 2 § kan vara föremål för avtal. Tjänsteinnehavare som icke omfattas av arbetsstrid skall fullgöra sina sedvanliga tjänsteplikter, varjämte han är skyldig att utföra skyddsarbete. Vad i 8 § 2 mom. är stadgat, hindrar icke tjänsteinnehavare, som omfattas av arbetsstrid, att utföra skyddsarbete.

Med skyddsarbete avses arbete som vid arbetsinställelse är oundgängligt till förhindrande av fara för medborgarnas liv eller hälsa eller för skyddande av sådan egendom, som speciellt utsätts för fara med anledning av arbetsstriden.

13 §

Anser kommunala avtalsdelegationen eller en tjänsteinnehavarförening att en stridsåtgärd kan åstadkomma allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner, och har vid förhandlingar enighet inte kunnat nås om avstående från eller begränsning av stridsåtgärden, har avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarföreningen rätt att, inom fem dygn efter det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande lämnats, skriftligen anmäla till riksförlikningsmannabyrån att den kommer att hänskjuta saken till kommunala tjänstetvistsnämnden. (24.10.1986/765)

Finner avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarförening, att stridsåtgärd under pågående arbetsstrid blir farlig för samhället på sätt i 1 mom. avses, har den rätt att omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistsnämnden för handläggning.

14 §

Kommunala tjänstevistsnämnden har åtta medlemmar. Medlemmarna, som skall vara förtrogna med de kommunala tjänsteinnehavarnas arbetsförhållanden, utses av riksförlikningsmannen för tre kalenderår i sänder, fyra medlemmar på förslag av kommunala avtalsdelegationen och fyra på förslag av tjänsteinnehavarföreningarnas mest representativa centralorganisationer. För varje medlem utses på samma grunder två personliga suppleanter. (24.10.1986/765)

Även i det fall att avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarföreningar icke inom av riksförlikningsmannen bestämd tid framlagt förslag till medlemmar och suppleanter i tjänstetvistsnämnden, utses dessa av riksförlikningsmannen.

Avgår eller avlider medlem eller suppleant under pågående mandattid, utses i hans ställe ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

15 §

Tjänstetvistsnämnden sammankommer på kallelse av riksförlikningsmannen för att inom sig välja ordförande och viceordförande.

Utgifterna för nämnden bestrides av statens medel.

16 §

Såsom tjänstetvistsnämndens beslut i sak som angår stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst utom vid val, då lotten avgör.

Nämnden är beslutför endast när den är fulltalig.

17 § (24.10.1986/765)

Tjänstetvistsnämnden skall avgöra ett ärende som gäller en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom fjorton dygn, i det i 13 § 1 mom. angivna fallet räknat från det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande om att en stridsåtgärd inletts eller utvidgats inkommit till riksförlikningsmannabyrån och i det i 13 § 2 mom. angivna fallet från det saken hänskjutits till tjänstetvistsnämnden. Nämnden skall underrätta parterna i tvisten samt riksförlikningsmannabyrån om sitt beslut.

18 § (24.10.1986/765)

Har tjänstetvistsnämnden funnit att en planerad eller inledd stridsåtgärd eller en utvidgning av en stridsåtgärd är sådan som anges i 13 § 1 mom., skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att helt eller till någon del avstå från stridsåtgärden. I intet fall får en stridsåtgärd som hänskjutits till nämnden vidtas tidigare än två veckor från den ursprungligen meddelade tidpunkten för stridsåtgärdens början eller utvidgning.

19 §

Vad i 13–18 §§ är stadgat tillämpas, såframt ej kommunala avtalsdelegationen och vederbörande tjänsteinnehavarförening sinsemellan annorlunda överenskommit.

4 kap

Påföljder av brott mot tjänstekollektivavtal och stadgandena i denna lag

20 §

Den som är bunden av tjänstekollektivavtal och som medvetet överträder eller som på goda grunder borde ha insett att han överträder bestämmelserna i avtalet, kan av arbetsdomstolen dömas att betala plikt. (27.6.1986/492)

Förfar kommunala avtalsdelegationen, kommun eller kommunalförbund i strid med 8 eller 9 § eller underlåter någon av dem att iakttaga vad i 11 § är stadgat, skall de, om ej annat är stadgat i tjänstekollektivavtal, i stället för skadestånd betala plikt.

Detsamma gäller, om tjänsteinnehavarförening förfar i strid med 8 eller 9 § eller underlåter att iakttaga vad i 10 § är stadgat. Stadgandena i detta moment skall dock ej tillämpas på i 9 § avsedd förening som givit sitt samtycke.

Plikt får i fråga om kommunala avtalsdelegationen, kommun, kommunalförbund eller förening uppgå till högst 50 000 mark och i fråga om tjänsteinnehavare till högst 200 mark. Statsrådet skall, sedan kommunala avtalsdelegationen och de centrala tjänsteinnehavarföreningarna hörts, justera dessa markbelopp treårsvis i motsvarighet till förändringen i penningvärdet. (27.6.1986/492)

21 §

Då plikt ådöms skall hänsyn tas till alla föreliggande omständigheter, såsom skadans storlek, graden av skuld, den anledning till överträdelsen som den andra parten möjligen givit och föreningens, kommunens eller kommunalförbundets storlek. Om särskilda skäl föreligger, behöver plikt inte ådömas. (27.6.1986/492)

Plikt skall, såframt ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtalet, tilldömas den som lidit skada eller, om ingen skada uppkommit, den part på vars yrkande domen givits. Finnes flera till plikten berättigade parter, skall i domen, med beaktande av storleken av den skada som drabbat envar av dem och deras medlemmar och dem de företräder, bestämmas hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.

22 §

Har bestämmelserna i tjänstekollektivavtal så väsentligt åsidosatts, att det icke rimligtvis kan fordras att de övriga av avtalet bundna skall kvarstå i avtalsförhållandet, må arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.

Har avtal på talan mot någon tjänsteinnehavarförening förklarats hävt, må avtalet inom två veckor uppsägas också gentemot övriga föreningar.

Har avtal på förenings talan förklarats hävt, äger även annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att uppsäga avtalet inom två veckor.

Sålunda uppsagt avtal upphör omedelbart att gälla.

23 §

Tjänsteinnehavares deltagande med stöd av tjänsteinnehavarförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd skall icke anses vare sig såsom brott i tjänsten eller såsom i disciplinär väg straffbar handling.

5 kap

Särskilda stadganden

24 §

Tjänsteinnehavare må icke utan synnerligen tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för tjänsteinnehavarförening deltaga i förhandlingar som avses i denna lag.

25 §

Till tjänsteinnehavare, som omfattas av arbetsstrid, erlägges icke avlöning och andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet ligger nere till följd av stridsåtgärd mot kommun eller kommunalförbund. Dessa utgår ej heller till tjänsteinnehavare som omfattas av lockout, utlyst av kommun eller kommunalförbund. Tjänsteinnehavare äger likväl rätt att nyttja tjänstebostad medan arbetsstrid pågår.

26 § (18.3.2016/192)

26 § har upphävts genom L 18.3.2016/192.

27 §

Angående terminerna i denna lag gäller vad i lagen den 25 april 1930 om beräknande av laga tid (150/30) är stadgat.

28 § (10.1.1997/19)

Kommunala arbetsmarknadsverket skall inom en månad efter att ett tjänstekollektivavtal har undertecknats tillställa det ministerium som ansvarar för arbetarskyddet och tillsynen över det en kopia eller teknisk upptagning av avtalet.

29 §

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

30 §

Denna lag träder i kraft den 1 december 1970.

Före denna lags ikraftträdande må åtgärder för lagens verkställighet vidtagas.

Ikraftträdelsestadganden:

27.6.1986/492:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Statsrådet skall verkställa den första i 20 § 4 mom. nämnda justeringen från och med den 1 januari 1988.

På överträdelse av bestämmelse i tjänstekollektivavtal och på kampåtgärd som inträffat före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.

Regeringens proposition 20/86, Statsutsk. bet. 15/86, Stora ustk. bet. 44/86

24.10.1986/765:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, och den tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingåtts och beslut av kommunala avtalsdelegationen som fattats samt på stridsåtgärder som inletts eller fortgår efter ikraftträdandet. Den ändrade lydelsen av 13 § 1 mom. samt 17 och 18 §§ skall tillämpas, om ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande skall tillställas riksförlikningsmannabyrån eller om saken i de fall som avses i 13 § 2 mom. lagen om kommunala tjänstekollektivavtal efter ikraftträdandet har hänskjutits till tjänstevistsnämnden.

Regeringens proposition 239/84, Andra lagutsk. bet. 3/86, Stora utsk. bet. 50/86

1.12.1989/1053:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås efter ikraftträdandet.

Regeringens proposition 134/89, Socialutsk. bet. 20/89, Stora utsk. bet. 131/89

1.2.1991/204:

Denna lag träder i kraft den 15 februari 1991.

Regeringens proposition 181/90, Lag- och ekonomiutsk. bet. 26/90, Stora utsk. bet. 161/90

8.1.1993/24:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås därefter.

RP 328/92, ApUB 14/92

14.5.1993/436:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 1993.

RP 14/93, FvUB 6/93

28.6.1996/485:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

RP 44/96, FvUB 10/96, RSv 99/96

10.1.1997/19:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås därefter.

RP 178/1996, ApUB 15/1996, RSv 176/1996

18.3.2016/192:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015, FvUB 1 /2016, RSv 5/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.